Årsredovisning
2021
Ålandsbanken Abp
Vi går vår egen väg
Årsredovisning
Finansiell kalender
Ålandsbanken publicerar följande delårsrapporter under
verksamhetsåret :
• Delårsrapport januari–mars ..
• Delårsrapport januari–juni ..
• Delårsrapport januari–september ..
Årsredovisningen och alla delårsrapporterna publiceras på
bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Årsredovisning och delårsrapporter kan beställas under
adress: info@alandsbanken.fi eller Ålandsbanken Abp,
Sekretariatet, PB , AX- Mariehamn, Åland, Finland.
Omslagsbild: Anton Sucksdor
Om Ålandsbanken ....................................
Året i korthet ...................................
Legal koncernstruktur och organisationsschema ..........
Vd har ordet ..........................................
Strategi .............................................
Östersjöprojektet ...................................
En stimulerande arbetsplats...........................
Ålandsbankens hållbarhetsstrategi ......................
Private Banking .....................................
Premium Banking ...................................
Partnersamarbeten ..................................
Koncernstaben .....................................
IT .................................................
Styrelsens verksamhetsberättelse .....................
Aktiefakta ..........................................
Koncernens resultaträkning ...........................
Koncernens totalresultat .............................
Koncernens balansräkning .............................
Koncernens rapport över förändring i eget kapital ........
Koncernens kassaflödesanalys ........................
Innehållsförteckning noter koncernen .....................
Noter till koncernens finansiella rapporter ..............
Moderbolagets resultaträkning .......................
Moderbolagets balansräkning ........................
Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital ....
Moderbolagets kassaflödesanalys ....................
Innehållsförteckning noter moderbolaget ................
Noter till moderbolagets finansiella rapporter ..........
Förslag till vinstdisposition ..........................
Revisionsberättelse .................................
Bolagsstyrningsrapport .............................
Styrelse ...........................................
Verkställande ledning ...............................
Definitioner .......................................
Börsmeddelanden ............................
Adressförteckning ..................................
Innehållsförteckning
Ålandsbanken Abp
• Ålandsbanken grundades år som Ålands Aktiebank och har
varit listad på Helsingforsbörsen sedan .
• Huvudkontoret ligger i Mariehamn. Totalt finns två kontor på
Åland och sex kontor i övriga Finland: Helsingfors, Tammerfors,
Vasa, Uleåborg, Åbo och Pargas. I Sverige har Ålandsbanken tre
kontor: Stockholm, Göteborg och Malmö.
• Till Ålandsbankenkoncernen hör två dotterbolag, Ålandsbanken
Fondbolag Ab och IT-bolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd.
• På Åland är Ålandsbanken alla ålänningars bank och har både en
position och vilja att vara med och utveckla framtidens Åland.
• På finländska fastlandet och i Sverige har Ålandsbanken en
nischstrategi med inriktning på entreprenörer, välbärgade familjer
samt privatkunder med en lite större ekonomi. Vi erbjuder två
koncept: Private Banking och Premium Banking
®
.
• Ålandsbanken har genom åren varit en innovativ föregångare
inom finansbranschen. Ålandsbankens Premium Banking
®
,
lanserat , har tagits som modell av konkurrenter i Norden.
Åland Index, lanserat , har etablerats som en internationell
standard för mätning av klimatavtryck vid konsumtion.
• Ålandsbanken har partnersamarbete med flera fintechbolag
samt är tjänsteleverantör till bolag verksamma inom finansbran-
schen. Ålandsbanken är även delägare i ett antal strategiska
samarbetspartners.
• Ålandsbanken har aktivt valt att erbjuda produkter som gynnar
kunden på flera plan: först och främst ekonomiskt men i andra
hand även genom att bidra till hållbar utveckling. Med summan
från medräknad har Östersjökontot (tidigare Miljökontot)
genom åren bidragit med nästan , miljoner euro till projekt
som förbättrar och skyddar miljön.
Om Ålandsbanken
Koncernen
miljoner euro
Resultat
Rörelseresultat , , , , ,
Årets resultat hänförligt till aktieägarna , , , , ,
Volymer
Utlåning till allmänheten
Inlåning från allmänheten
Aktivt förvaltat kapital
Eget kapital
Riskexponeringsbelopp
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE),
, , , , ,
K/I-tal
, , , , ,
Kreditförlustnivå,
, , , , ,
Andel lån i stadie , brutto,
, , , , ,
Likviditetstäckningsgrad (LCR),
Utlåning/Inlåning,
Kärnprimärkapitalrelation,
, , , , ,
Primärkapitalrelation,
, , , , ,
Total kapitalrelation,
, , , , ,
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster
Resultat per aktie, euro
, , , , ,
Eget kapital per aktie, euro
, , , , ,
Dividend per aktie, euro , , , , ,
Aktivt förvaltat kapital inkluderar förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär-
och rådgivande värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.
Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna/Aktieägarnas genomsnittliga
andel av eget kapital.
Kostnader/Intäkter.
Nedskrivning av krediter och andra åtaganden från utlåning till allmänheten/Utlåning
till allmänheten vid periodens utgång.
Andel lån i stadie /Utlåning till allmänheten brutto.
LCR-tillgångar nivå och / dagars nettokassautflöde.
Korrigerad beräkning jämfört med uppgiften i bokslutskommunikén.
Utlåning till allmänheten/Inlåning från allmänheten.
Kärnprimärkapital/Riskexponeringsbelopp.
Primärkapital/Riskexponeringsbelopp.
Kapitalbas/Riskexponeringsbelopp.
Aktieägarnas andel av periodens resultat/Antal aktier i genomsnitt.
Aktieägarnas andel av eget kapital/Antal aktier per bokslutsdagen.
Årsredovisning
Året i korthet
Ekonomiskt sammandrag
• Rörelseresultatet ökade med procent
till , miljoner euro (,).
• Resultatet per aktie ökad med procent
till , euro (,).
• Avkastningen på eget kapital efter skatt
(ROE) ökade till , procent (,).
• Räntenettot ökade med procent till
, miljoner euro (,).
• Provisionsnettot ökade med procent
till , miljoner euro (,).
• Kostnaderna ökade med procent till
, miljoner euro (,).
• Nedskrivningar av finansiella tillgångar
(netto inklusive återvinningar) uppgick till
, miljoner euro (,) motsvarande en
kreditförlustnivå på , procent (,).
• Aktivt förvaltat kapital ökade med
procent till miljoner euro ( ).
• Inlåningen ökade med procent till
miljoner euro ( ).
• Utlåningen ökade med procent till
miljoner euro ( ).
• Kärnprimärkapitalrelationen minskade
till , procent (,).
• Styrelsen föreslår en dividend om , euro
per aktie i ordinarie dividend (,) samt
en tilläggsdividend om , euro per aktie.
Viktiga händelser
1
• Styrelsen i Ålandsbanken fattade den
januari beslut om utdelning av , euro
( cent i ordinarie dividend och cent i
jubileumsdividend) för verksamhetsåret
i enlighet med den fullmakt som sty-
relsen erhöll av Ålandsbankens bolags-
stämma den april .
• Ålandsbanken öppnade ett nytt kontor i
Uleåborg på det finländska fastlandet.
• I mars emitterade Ålandsbanken för för-
sta gången någonsin ett så kallat AT-
instrument (primärkapitaltillskott) om
miljoner kronor.
• Borgo AB, som är ett intresseföretag till
Ålandsbanken, erhöll tillstånd i mars av
svenska finansinspektionen att driva
finansieringsrörelse samt för att ge ut
säkerställda obligationer.
• På bolagsstämman den mars omval-
des styrelsen bestående av Nils Lampi,
Christoffer Taxell, Åsa Ceder, Anders Å.
Karlsson, Ulrika Valassi och Anders
Wiklöf. På styrelsens konstituerande
möte samma dag valdes Nils Lampi till
ordförande och Christoffer Taxell till
vice ordförande.
• På bolagsstämman beslöts att i dividend
för verksamhetsåret utbetala ,
euro per aktie.
• Tillsammans med våra kunder fortsätter
engagemanget för en renare Östersjö.
Östersjöprojektet bidrog med tusen
euro till olika projekt som främjar Öster-
sjöns tillstånd.
2
• Placeringsfonden Ålandsbanken Euro
Bond belönades för åttonde året i rad av
Refinitiv Lipper som den bästa fonden i
sin kategori i Norden. Även analysbolaget
Morningstar, som jämför fonddata och
fonder i sina respektive klasser, har försett
Ålandsbanken Euro Bond med maximala
fem stjärnor i alla sina granskningscykler.
• Alandia Holding, som är ett intresseföre-
tag till Ålandsbanken, slutförde den
juni förvärvet av Rettig Groups samtliga
aktier (, procent) i Alandia Försäkring.
• Kvartalsresultatet blev det högsta någon-
sin i Ålandsbankens historia.
3
• I augusti sålde Ålandsbanken sin ägaran-
del av bolaget Åland Index Solutions
samt IP-rättigheterna för Åland Index
till Doconomy. Ålandsbanken har fort-
sättningsvis även ett betydande ägarin-
tresse i Doconomy.
• I september återköpte Ålandsbanken
utestående säkerställda obligationer från
den svenska poolen om miljoner
kronor med slutförfall i november .
Samtidigt emitterade Ålandsbanken nya
säkerställda obligationer om miljo-
ner kronor med slutförfall i september
. Emissionen var unik i sitt slag, då
dessa obligationer har avtalsmässiga
villkor som gör att de kan flyttas från fin-
ländsk lagstiftning till svensk lagstiftning
och från Ålandsbanken som motpart till
Borgo som motpart i samband med att
Ålandsbankens svenska bolåneportfölj
överlåtes till Borgo under första halvåret
.
• Kvartalsresultatet blev på nytt det högsta
någonsin i Ålandsbankens historia.
4
• Ålandsbanken kommunicerade nya
långsiktiga finansiella mål.
• Borgo startade sin verksamhet i Sverige.
• I december emitterade Ålandsbanken
för första gången någonsin ett grönt
T-instrument (supplementärkapital)
om miljoner kronor.
• Helårsresultatet blev för tredje året i rad
det högsta någonsin i Ålandsbankens
historia.
0
3
6
9
12
15
20212020201920182017
0
10
20
30
40
50
20212020201920182017
Rörelseresultat
miljoner euro
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE)
procent
0
3
6
9
12
15
20212020201920182017
Kärnprimärkapitalrelation
procent
Ålandsbanken Abp
Legal koncernstruktur
Koncernen
Organisationsschema
Ålandsbanken Abp
Intern revision
Monica Österlund
Styrelse
Styrelseordförande Nils Lampi
Koncernchef
Vd Peter Wiklöf
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
Vd Niclas Södergård
Affärsområdet
Åland
Direktör
Mikael Mörn
Private Banking
Premium Banking
– Citykontoret
– Lokalkontor
Företag
Juridisk rådgivning
Affärsområdet
Finland
Direktör
Anne-Maria Salonius
Private Banking
Premium Banking
Helsingfors
Tammerfors
Åbo
Pargas
Vasa
Uleåborg
Affärsområdet
Sverige
Direktör
Magnus Johansson
Private Banking
Premium Banking
Stockholm
Göteborg
Malmö
Koncernstab
CFO
Chief Financial Ocer,
stf. vd
Jan-Gunnar Eurell
Group Finance
Treasury
Koncernstab
CAO
Chief Administrative
Ocer
Tove Erikslund
Human Resources
Aärsutveckling
Kundservice &
Marknadssupport
Aärsstöd
Aärsstöd
Kapitalmarknad
Koncernstab
CRO
Chief Risk &
Compliance Ocer
Juhana Rauthovi
Risk Control
Compliance
Juridik
Operativa risker
& Säkerhet
Kreditberedning
Kreditprocesser
Ålandsbanken Fondbolag Ab
Vd Tom Pettersson
Affärsområdet
Partnersamarbeten
Chef
Sofie Holmström
Intresseföretag som konsolideras: Mäklarhuset Åland Ab , IISÅ Holdco AB , Borgo AB , , Alandia Holding Ab .
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
Ålandsbanken Fondbolag Ab
Ålandsbanken Abp
Ålandsbanken Fonder Ab
Ålandsbanken Fonder II Ab
Ålandsbanken Fonder III Ab
Ålandsbanken Fonder IV Ab
Ålandsbanken Fonder V Ab
Ålandsbanken Fonder VI Ab
S-Crosskey Ab
Årsredovisning
Året präglades fortsättningsvis av
den pågående coronapandemin. Året
inleddes med fortsatta rekommendatio-
ner om distansarbete, undvikande av
större sammankomster och önskemål om
att inte resa. Under sommaren började
det kännas som att restriktionerna kunde
börja lättas, men en ny mer smittsam
variant av coronaviruset (Omikron) kom
i slutet på året med följden att hårdare
restriktioner åter infördes.
Trots ett år med omfattande globala
pandemirestriktioner utvecklades aktie-
marknaderna mycket gynnsamt. Vi fick se
Helsingforsbörsen stiga med procent
och Stockholmsbörsen med hela pro-
cent. Det amerikanska aktieindexet S&P
växte med procent.
På räntemarknaderna upplevde vi fort-
sättningsvis mycket låga eller negativa rän-
tor. De för banken viktiga korta referens-
räntorna, månaders euribor hade ett
genomsnitt på –, procent och mån-
aders stibor –, procent. I slutet av året
kunde vi dock se tydligt stigande inflations-
siffror, vilket ledde till stigande långräntor
och att världens centralbanker började prata
om att sluta med sina omfattande stödåt-
gärder via tillgångsköp samt att under kom-
mande år börja höja sina styrräntor. Denna
kommunikation innebar en ökad volatilitet
på aktiemarknaderna.
Den goda tillväxt vi sett under de senaste
åren inom vår Private Banking- och Premium
Banking-affär fortsatte under året i ökande
takt. Pandemins olika restriktioner hindrade
således inte utvecklingen av vår affär. Digi-
tala möten och olika typer av webinarier
blev en tydlig del av vår vardag. Kunderna
visade stor förståelse för våra anpassade
arbetssätt. Vi kunde med glädje notera att
många nya kunder valde att komma till
Ålandsbanken både i Finland och i Sverige.
Det tydliga intresset från nya kunder för
våra tjänster gjorde att vi under året valde
att starta vårt första nya kontor i Finland på
över år. Kontoret öppnades i Uleåborg
och fick en bra inledning på sin verksamhet.
Ytterligare ett år av stark volymtillväxt och momentum
Ålandsbankens vd har ordet
Peter Wiklöf, verkställande direktör.
Foto: Viktor Fremling
Ålandsbanken Abp
Vår utlåning och inlåning fortsatte att
växa med god fart. Utlåningen växte med
procent till miljoner euro och inlå-
ningen växte med procent till mil-
joner euro. Tillväxten fanns inom både
vårt Private Banking- och Premium Ban-
king-segment. Utlåningen fick dock drag-
hjälp av vårt samarbete med ICA Banken
som, i en del av förberedelserna inför upp-
starten av hypoteksbolaget Borgo, sålde
bolån direkt in i vår balansräkning på den
svenska marknaden.
Det verkliga utropstecknet på tillväxt-
sidan utgjordes av den mycket kraf-
tiga ökningen av aktivt förvaltat kapital för
våra kunders räkning. Ålandsbanken har
aldrig tidigare varit i närheten av det
starka nettoinflödet av nya kundvolymer
som vi hade under året. Då året stängdes
kunde vi bokföra miljoner euro i posi-
tivt nettoinflöde. Det stora nettoinflödet i
kombination med starka aktiemarknader
och gott förvaltningsresultat gjorde att
vårt aktiva förvaltade kapital växte med
hela procent under året till miljo-
ner euro.
Våra intäkter växte under med pro-
cent till , miljoner euro. De stigande
volymerna under året förde med sig en stark
intäktsutveckling. Vårt räntenetto steg med
procent till , miljoner euro trots fortsatt
hård marginalpress och negativa marknads-
räntor. Provisionsnettot var intäktsmässigt
årets största glädjeämne. Här kunde vi se en
ökning på procent till , miljoner euro.
Huvudorsaken till denna kraftiga ökning var
den goda utvecklingen av volymen inom
aktivt förvaltat kapital.
För några år sedan var ännu räntenettot
vår största intäktskälla, men våra fram-
gångar inom placeringssidan tillsammans
med våra kunder har gjort att provisions-
nettot nu är klart större. Detta är en utveck-
ling som är önskad och som vi jobbat syste-
matiskt för att den ska förvekligas.
IT-intäkterna steg med procent till
, miljoner euro. Crosskey hade fortsätt-
ningsvis ett år med ökad efterfrågan på
sina tjänster.
Under året kunde vi intäktsföra några
händelser av engångsnatur. Här kan vi lägga
försäljningen av våra rättigheter kring Åland
Index till Doconomy. Åland Index är en
metod för mätning av koldioxidavtryck som
Ålandsbanken skapat och försäljningen gjor-
des för att möjliggöra en ytterligare förstärkt
global spridning av metoden. Vi har fortsätt-
ningsvis ett starkt ägarintresse i Doconomy.
En positiv engångsintäkt härrör även från
vårt intressebolag Alandia Holdings förvärv
av , procent av Alandia Försäkring.
Sammanlagt kan nettoresultateffekten av
engångshändelser summeras till cirka
miljoner euro.
Vi fortsatte vår planerade tillväxtresa genom
att fortsätta investera i ytterligare personal
och IT. Omräknat till heltidstjänster ökade vi
antalet anställda med tjänster. Fördel-
ningen av de nya tjänsterna var ungefär
hälften hos Crosskey och andra halvan hos
banken, där vi blev fler både ute i affären
och hos våra centralfunktioner. Personal-
kostnaderna steg med procent till ,
miljoner euro.
Övriga kostnader steg med procent
till , miljoner euro. Den största delen
kom här av ökade IT-kostnader, där några
större projekt drog konsultkostnader och
nya kunder hos Crosskey gjorde att vi
under året satte upp ny infrastruktur för
att kunna produktionssätta dem.
Sammanlagt steg kostnaderna med
procent till , miljoner euro.
Trots pandemin kunde vi inte notera någon
generell försämring av vår kreditkvalitet.
Ålandsbanken har inte någon stor expone-
ring mot företag som drabbats hårt av pan-
demin men vi har en lokal exponering på
Åland. Därför var det glädjande att kunna
konstatera att sommaren blev en
mycket bra turistsommar på Åland då turis-
ter från Finland kom till Åland i aldrig tidi-
gare skådad omfattning. Nedskrivningarna
för året slutade på samma nivå som året
innan, , miljoner euro. Dessa nedskriv-
ningar drevs av tre större engagemang.
Vi valde att inte lösa upp de reserver, cirka
, miljoner euro, som året innan skapats för
coronapandemin då vi ännu såg en omfat-
tande smittspridning i våra närregioner.
Sammantaget kan vi bokföra ytterligare ett
år med nytt rekordresultat. Rörelseresultatet
ökade med procent till , miljoner
euro. Det är femte året i rad med stigande
rörelseresultat.
Avkastningen på eget kapital steg till ,
procent (, procent år ). Den resultat-
mässiga framgången innebar att bankens
styrelse under året valde att förnya bankens
långsiktiga finansiella mål.
Den nya målsättningen när det gäller
avkastning på eget kapital är att den över
tid ska överstiga procent (tidigare pro-
cent). Kärnprimärkapitalrelationen ska över-
stiga Finansinspektionens minimikrav med
,–, procentenheter. Utdelningsandelen
ska vara procent eller högre (tidigare
procent), givet att målet för kapitalstyrkan
inte underskrids.
Våra egna mätningar visade under året att
kundernas betyg på oss förbättrades från
redan goda nivåer. Detta kunde vi glädjande
notera både inom Private Banking-segmen-
tet och inom Premium Banking.
Den årliga breda externa kundunder-
sökningen som genomförs av företaget
Prospera visade Ålandsbanken som nummer
ett bland alla aktörer inom Private Banking i
Finland. Undersökningen visade att kun-
derna speciellt uppskattar och värdesätter
vårt kunnande inom placeringsområdet, den
personliga kontakten och vår servicemedve-
tenhet. Vi kommer fortsättningsvis att jobba
hårt för att upprätthålla denna uppskattning
och höga betyg.
Uppskattning från kunderna fick även
vår Kapitalförvaltning, som lyckades
mycket väl med förvaltningen av våra
kunders placeringar under året. Ett par
exempel är vår nordiska småbolagsfond
som hade den bästa avkastningen, ,
procent, av samtliga över placerings-
fonder i Finland och vår bredare Kapitalför-
valtningsfond som erhöll maximala fem
stjärnor av Morningstar.
Årsredovisning
Ett av våra största projekt de senaste två
åren har varit uppstarten av det nya hypo-
teksbolaget Borgo i Sverige. Ålandsbanken
har här flera roller. Vi är en av grundarna till
bolaget tillsammans med ICA Banken, Ikano
Bank och Söderberg & Partners. Även Spar-
banken Syd kommer att ansluta som ägare.
Hanteringen av bolån har tydliga skalför-
delar, och tillsammans med de övriga ägarna
vill vi vara med och skapa en ny aktör på
den svenska marknaden som har både
kunnande kring bolånehantering och om-
fattande distributionskraft.
Förutom ägarrollen har vi tagit på oss
rollen som den som sköter verksamhetens
dagliga hantering. Ålandsbanken kommer att
genom ett plattformsavtal leverera både IT-
lösningen och skötseln av tjänster för eko-
nomi, treasury, betalningar, depositioner och
bolån. Våra duktiga centralfunktioner får här
möjligheten att sälja sitt stora kunnande även
till andra aktörer än Ålandsbanken.
Den tredje rollen som Ålandsbanken kom-
mer att ha i detta samarbete är att vara en
av distributörerna av Borgos bolån. Ålands-
banken har avtalat om att överlåta merparten
av våra befintliga bolån till Borgo i början av
år . Överlåtelsen berör en bolånevolym
på cirka , miljarder svenska kronor. För
Ålandsbankens kunder ska denna överlåtelse
inte ha någon större betydelse, då Ålands-
banken fortsätter att sköta all kundkontakt
till våra kunder. Överlåtelsen kommer att
påverka Ålandsbankens rörelseresultat posi-
tivt första kvartalet , men innebär där-
efter en mindre utlåningsportfölj i Ålands-
bankens egen balansräkning och därmed
lägre löpande räntenetto för Ålandsbanken.
Ålandsbanken kommer i stället att framöver
erhålla distributionsersättning för förmedlade
lån samt plattformsintäkter för att upprätt-
hålla olika tjänster till Borgo.
Ett av de områden som vi lägger stor vikt vid
och som vi hela tiden jobbar med är hållbar-
het. Under året anslöt sig Ålandsbanken, som
enda finländska bank, som medgrundare till
FN:s initiativ Net Zero Banking Alliance.
Ålandsbanken var en av sammanlagt
grundande banker till detta globala initiativ.
För att kunna följa vår utveckling på håll-
barhetsområdet är möjligheten att kunna
mäta och målsätta våra avtryck helt avgö-
rande. Det är inte ett lätt arbete, och hela vår
bransch jobbar nu intensivt med att hitta
modeller och metoder för beräkningen av
våra klimatavtryck. På många områden är
ännu möjligheten att mäta rätt trubbig, men
det hindrar oss inte från att börja och jag är
övertygad om att metoderna kommer att
förbättras under de kommande åren.
Under året har vi utökat vår klimatberäk-
ning inom vår operativa verksamhet. För för-
sta gången har vi även beräknat vår klimatpå-
verkan inom vår kärnverksamhet, definierad
som vår utlåning och vår treasuryportfölj
samt våra kunders placeringsaffärer hos oss.
Vi har även slagit fast våra första klimatmål i
enlighet med Parisavtalet samt bestämt att vi
ska bli klimatneutrala i enlighet med Finlands
klimatpolitiska beslut.
Genom dessa beslut har hållbarhets-
frågorna blivit en integrerad del i vår normala
verksamhetsplanering. Mätning och målsätt-
ning inom hållbarhetsområdet kommer där-
med att få en direkt inverkan på våra framtida
inriktningsbeslut. De närmaste åren ser vi att
myndigheterna kommer att öka trycket på vår
bransch gällande hållbarhet genom ett ökat
antal regleringar. Vi vill stå väl rustade inför
detta nödvändiga arbete.
Vi går in i år med fortsatt god fart.
Ålandsbanken står stark. Vi är väl rustade för
en fortsatt spännande resa, där vi har blivit
fler och där vi har en samlad kompetens
som är bättre än någonsin tidigare.
Det är inspirerande att få leda vårt ambi-
tiösa och ansvarsfulla lag i Ålandsbanken.
Jag vill rikta ett stort tack till hela vår personal
som på ett beundransvärt sätt tagit sig an de
utmaningar som pandemin medfört och inte
bara hållit ställningarna utan även fört vår
bank tydligt framåt.
Ett stort tack även till våra befintliga
och nya kunder för det förtroende som ni
visar oss.
Peter Wiklöf
Verkställande direktör
Ålandsbanken Abp
Att våga gå sin egen väg
Strategi
Vi ska vara den självklara banken för personer med ambitioner och
för företag som värdesätter relationer.
Ålandsbanken är en placeringsbank med finansieringskunnande.
Ålandsbanken skapar värde för människor och företag genom att
leverera storbankernas tjänsteutbud med den mindre bankens
omtanke och engagemang.
På Ålandsbanken fokuserar vi på problemen vi löser, vilka möjlig-
heter vi skapar och hur vi levererar olika typer av värde till våra
kunder. Vi går alltid vår egen väg och det är så vi får allt fler vänner
med på resan. Valet av position är ambitiöst och det är en position
där Ålandsbanken ser ett tydligt kundbehov och en växande mark-
nad. Vi växer inom utvalda målgrupper när vi lägger särskild vikt på
placeringsverksamheten, samtidigt som vi levererar finansierings-
lösningar och övriga banktjänster med utmärkt service.
Ålandsbankens kompetens som placeringsbank har under de
senaste åren befästs på samtliga marknader. Det ökade antalet
kunder och flera branschspecifika utmärkelser visar det. Vårt
finansieringskunnande har långa traditioner och kommer
fortsättningsvis att spela en central roll.
All sund bankverksamhet bygger på förtroende. Det syns tydligt i
kundernas sätt att hantera sina placeringar. Vi vet att det krävs tid
och engagemang för att bygga upp förtroende hos nya kunder.
Ålandsbanken erbjuder en bank som den borde vara. En bank som
vill att personer, företag och samhälle ska ha grogrund att utvecklas.
Vi är övertygade om att starka och långsiktiga relationer byggs
genom goda prestationer av personer med ambitioner.
Ålandsbanken har alltid välkomnat ny teknologi som gör vardagen
lättare för våra kunder. Därför har vårt Internetkontor sedan starten
varit en föregångare i branschen. I utvecklingsarbetet gör vi inte
skillnad mellan det personliga och digitala mötet. Oavsett kanal
ska våra kunder alltid känna att de får god service. Våra relationer
ska vara lika starka i varje kanal. Men vi tar också fasta på de sär-
skilda styrkor som olika kanaler har. För rådgivning passar person-
liga möten bäst, medan Internetkontoret på webben och bankapp-
likationen i mobiltelefonen ger kunden en tydlig överblick och
möjlighet att smidigt sköta sin vardagsekonomi.
Ålandsbanken har länge samarbetat med andra aktörer inom IT-
området via dotterbolaget Crosskey Banking Solutions. I den värld
som nu växer fram ser vi att Ålandsbanken har förmågan och
möjligheterna att erbjuda andra aktörer produkter och tjänster
inom ett betydligt bredare område än enbart IT-tjänster. Inom
fintech är Ålandsbanken redan idag en mångsidig och kompetent
partner med förmåga att leverera lösningar till bolag inom de
flesta finansiella områden.
Med en nära koppling till det lilla samhället på Åland, beläget bland
tusentals öar mitt i Östersjön, är det naturligt att hållbarhetsarbetet
varit en del av vår värdegrund under lång tid. Tillsammans med våra
kunder har vi skapat produkter och tjänster som både ökar med-
vetenheten och stöder konkreta hållbarhetsprojekt. Hållbarhets-
frågorna är en integrerad del av vår vanliga verksamhetsstyrning,
där styrelse, ledning och varje medarbetare har sin roll.
Vi tar avstamp i vår väsentlighetsanalys som grundar sig på FN:s
hållbarhetsmål. Vi analyserar vår verksamhet och identifierar de
områden där vi har positiv och negativ inverkan. Därefter sätter vi
upp tydliga utvecklingsmål och följer regelbundet upp vårt arbete.
Vår långsiktiga målsättning är att bli en klimatneutral koncern och
slutligen nå netto noll. anslöt vi oss till den globala alliansen
Net Zero Banking, vilket innebär att vi ska redovisa netto noll
växthusgasutsläpp, i linje med Parisavtalet. Med stöd av Green-
house Gas-protokollets (GHGP) scope – kommer vi att beräkna
och kvartalsvis redovisa växthusgasutsläppen från både vår egen
operativa verksamhet och utsläppen från vår balansräknings kredit-
och treasuryportfölj samt våra kunders placeringsportföljer.
Ett tydligt behov uppstår när de stora bankerna blir allt större och deras kunder
känner sig allt mindre. Det är behovet av en bank där varje kund känner sig sedd,
hörd och uppskattad. Ålandsbanken har ett sekel i ryggen som en självständig,
innovativ och kundanpassad bank. Därför är det självklart att vi fortsätter på
den väg där kundernas behov är ledstjärnan i vår utveckling.
Årsredovisning
Ålandsbanken Abp
Östersjöprojektet
Projekt som främjar Östersjöns tillstånd
Den största enskilda finansieringen gick till snösmältningspro-
jektet av Clewat, ett företag specialiserat på rening av vattendrag.
Helsingfors stads egen byggtjänst Stara testade Clewats nya snö-
smältningsmaskin i närheten av Viks snösmältningsplats vårvintern
. Under en testperiod på sex veckor smältes dryga kubik
snö, som motsvarar mängden av cirka lastbilar.
Mariehamns stad fick euro för att bygga en våtmark i
Sviby. Våtmarkerna kan minska mängden näringsämnen som orsa-
kar övergödning, förbättra den lokala vattenmiljön och öka den bio-
logiska mångfalden. Östersjöprojektet finansierade i år även bland
annat forskningsprojekt, ungdomars engagemang och sina långsik-
tiga samarbetspartners.
• Clewat, Snowhow-projekt, euro
• Baltic Sea Action Group, euro
• John Nurminens stiftelse, euro
• Mariehamns stad, Svibyåns våtmark, euro
• Race for the Baltic, euro
• SYKE – Finlands miljöcentral, Plast vid häckningsområden,
euro
• WWF, euro
• Ådans vänner, euro
• Rehabiliteringsplan för Vahtolanlahti, euro
• Rotary Vattentest ryggsäck, euro
Östersjöprojektets finansiering grundar sig på depositioner på
Ålandsbankens Östersjökonton. Banken donerar varje år ett belopp
som motsvarar upp till , procent av depositionerna på Östersjö-
kontona till miljöarbete. Ålandsbanken har genom åren donerat när-
mare euro till förmån för miljön.
Ålandsbanken har stöttat olika miljöorganisationers viktiga arbete i över år och har
via Östersjöprojektet finansierat projekt som främjar läget i Östersjön sedan år .
Finansiering delas ut i fem olika kategorier – digitala innovationer, konkreta kilogram,
projekt som engagerar, lokala vattenskyddsprojekt samt barn och ungas projekt.
Årsredovisning
Nya medarbetare söks ständigt. De som börjar inom Ålands-
bankenkoncernen har många utvecklingsmöjligheter. Egna
ambitioner och intressen uppmuntras. Ett sommarjobb kan
leda till en fast anställning och småningom till nästa anhalt
på karriärstegen. Ibland går en medarbetare spikrakt uppåt,
ibland till en ny roll inom ett nytt område.
”Vi har ett stort personalbehov. Antalet tjänster omräknat i heltid
ökade med över under och det trots rådande pandemi”,
säger Johan Haglöf, HR-chef på Ålandsbanken, och Monika Sigmark,
HR Manager på Crosskey.
Koncernen är en arbetsplats, där en medarbetare har många
olika möjligheter att utvecklas och skapa sin karriär. Det gäller både
unga nyutexaminerade och personer som redan har ett antal
arbetsår bakom sig.
”Eftersom Ålandsbanken är en fullservicebank har vi de flesta
tjänster som storbankerna har. Men våra avdelningar är betydligt
mindre. Medarbetarna får ta ett stort personligt ansvar och får en
bredare inblick i hela bankverksamheten. Inom banken har vi runt
olika befattningar. Det betyder att utbudet är brett och att det
finns goda möjligheter att hitta en roll som passar ens intresse och
ambition. Att vi har kontor både öster och väster om huvudkontoret
i Mariehamn ger en extra krydda i vissa tjänster. Man kan vara sta-
tionerad på Åland och arbeta mot Sverige med dess lagar och regel-
verk eller vice versa”, säger Johan Haglöf.
Inom banken är jobben som servicerådgivare och servicespecia-
lister två exempel på klassiska inskolningsjobb som passar för dem
som studerat ekonomi på någon nivå. Andra erfarenheter kan också
komma i fråga, till exempel en bakgrund i ett serviceyrke eller i
marknadsföringsbranschen.
På de posterna får man snabbt en inblick i hur banken fungerar,
vilka tjänster som erbjuds och vad kunderna efterfrågar. Därmed
har man en bra bas att stå på och en stor fördel om man vill ta sig an
nya utmaningar.
Samarbete med högskolor
Crosskey har satsat på ett intensivt samarbete med flera olika
utbildningsenheter – både på och utanför Åland – för att trygga sitt
behov av personal och erbjuder traineeprogram och betalda prak-
tikplatser. En traineeperiod inleds i regel under sommaren och kan
få en fortsättning på timbasis medan studierna fullföljs.
”Vi är flexibla som arbetsgivare och erbjuder olika alternativ.
En sommarjobbare kan fortsätta som timanställd under vintern om
det passar personen i fråga, till exempel för att samtidigt slutföra
stu-dierna. Sedan kan personen en tillsvidareanställning och där-
efter finns det många möjligheter till olika karriärvägar inom
Crosskey”, säger Monika Sigmark.
Många möjligheter att utvecklas
En stimulerande arbetsplats
Johan Haglöf, HR-chef på Ålandsbanken och Monika Sigmark, HR Manager på Crosskey.
Foto: Therese Andersson
Ålandsbanken Abp
Många av medarbetarna har rekryterats utanför Åland. En del
arbetar på kontoren utanför landskapet. Andra har flyttat till Åland
med hela sin familj vilket i sig är positivt för det åländska samhället,
som välkomnar ökad inflyttning. Crosskey är också en av parterna i
Ålands landskapsregerings satsning på Grit:lab, en ny form av tech-
utbildning under devisen ”Innovationg Coding Education.”
Bankkunskap behövs
Unikt för Crosskey – i jämförelse med andra renodlade IT-bolag – är
behovet av produktspecialister med bankkunskap. Det i sin tur bety-
der att det finns möjligheter för bankanställda, som är intresserade
av IT, att hitta en ny karriärväg på Crosskey. Där kan de exempelvis
bli den viktiga nyckelperson, som vet vad som krävs för att banksys-
temen ska vara användarvänliga, och som därmed kan översätta
kraven och behoven till systemutvecklarna. Det fungerar också
omvänt – att personer med IT-kunskap i bagaget och ett antal tjäns-
teår på Crosskey fortsätter till en befattning på Ålandsbanken.
”Vi behöver också personer som vill vara ledare och då behöver
man inte nödvändigtvis ha en IT-bakgrund”, säger Monika Sigmark
och tillägger:
”Vi försöker skapa en uppmuntrande atmosfär där medarbe-
tarna hjälper och stöttar varandra och där det är lätt att kommuni-
cera och man kan vara sig själv. Vi har exempel på medarbetare,
som sökt sig till andra jobb, men som återvänt till oss efter en tid.
”Jag fick praktiktjänst på Crosskey under stu-
dietiden vid Högskolan på Åland. Sedan blev
det inhopp med kvälls- och helgjobb under
terminerna och våren fick jag fast tjänst
som Application Developer. Fokus i min
arbetsgrupp låg på internetbanken och
mobilappar. blev jag Application Mana-
ger och fick ett större ansvar för utveckling
och drift. Som System Architect, som jag
blev , är jag en av de ansvariga för den
övergripande tekniska designen. Jag har all-
tid varit mest intresserad av teknik framom
exempelvis personal- och chefsansvar och
har haft goda möjligheter att utvecklas inom
Crosskey. Jag har uppmuntrats att åta mig
nya uppgifter och branschen växer och för-
ändras hela tiden vilket erbjuder nya utma-
ningar och möjligheter.”
Jimmy Mattsson, System Architect
vid Crosskey.
”Jag hade studerat it i Uppsala och arbetat
två år som IT-konsult i Stockholm men ville
hem till Åland. fick jag ett jobb som
processägare på Ålandsbanken med uppgift
att ansvara för utvecklingen av betalnings-
tjänsterna. Bankvärlden var ny för mig, men
jag hade stor nytta av min IT-erfarenhet.
gick jag vidare till en tjänst som krav-
och testledare och den övergick senare till
en tjänst som affärsutvecklare. De rollerna
handlade dels om projektledning, dels om
att leda arbetet med att säkerställa nytta och
kvalitet i systembeställningar. bytte jag
arbetsplats inom koncernen och började på
Crosskey där jag i dag har en ledarroll. Jobben
har avlöst varandra på ett naturligt sätt. Jag
har varje gång haft nytta av mina tidigare erfa-
renheter och samtidigt fått lära mig nya områ-
den. Det har blivit en mer innehållsrik resa än
jag väntade mig när jag började på banken.”
Johanna Hamnström, Product Manager
vid Crosskey.
”Min resa inom Ålandsbanken började i maj
. Jag hade studerat ekonomi i Västerås
och fick sommarjobb som servicerådgivare
på kontoret i Godby. Efter det hade jag
samma jobb vid kontoret i Mariehamn till
november när en ny dörr öppnades
– ett vikariat på Affärsutveckling där jag
först arbetade med utvecklingen av mobil-
banken och som projektledare, senare som
affärsutvecklare mot partnersamarbeten.
Det i sin tur ledde till det jobb jag har i dag
som partneransvarig inom Affärsområde
Partnersamarbeten. Jag hade en önskan om
att avancera och banken erbjuder goda möj-
ligheter att utvecklas enligt egna ambitioner
och intressen. Om man visar att man vill kan
man komma långt. Jag trivs bra där jag är nu,
men ser också att det finns ännu fler möjlig-
heter att utvecklas inom koncernen.”
Victoria Eriksson, partneransvarig
på affärsområdet Partnersamarbeten
vid Ålandsbanken.
Årsredovisning
Under spikade vi vårt klimatmål
Ålandsbankens hållbarhetsstrategi
Nu är Ålandsbankens långsiktiga klimatmål klart. År ska våra växthusgasutsläpp (CO
²
e)
ha minskat med procent, ska vi vara klimatneutrala och ska våra utsläpp vara
netto noll. Det är ett ambitiöst men nåbart mål. Under har många roller i vår organisation
fått ett utökat ansvar för hållbarhetsfrågor.
På Ålandsbanken är hållbarhetsfrågor i dag en naturlig del av verk-
samhetsstyrningen, där styrelse, ledning och medarbetare alla har
sina tydliga roller. Vår ambition att vara en del av utvecklingen mot
ett hållbart samhälle är den viktigaste drivkraften. Till vår hjälp har vi
externa regelverk och intern styrning genom policyer och riktlinjer.
På EU-nivå har man antagit regelverken för att uppnå såväl målen i
Parisavtalet som FN:s globala hållbarhetsmål.
Ålandsbankens hållbarhetsstrategi har fyra ansvarsområden:
• Ansvarsfulla placeringar
• Ansvarsfull kreditgivning
• Miljöansvar
• Socialt ansvar
Syftet med dessa ansvarsområden är tudelat. Dels hjälper de oss
att driva en hållbar verksamhet, dels förtydligar de hur vi bidrar till
FN:s Agenda för hållbar utveckling.
Agenda omfattar mål, indelade i delmål. Vi gör en
väsentlighetsanalys med de hållbarhetsmålen som utgångspunkt.
Vi analyserar vår verksamhet och identifierar de områden där vi har
en positiv eller negativ inverkan. Därefter sätter vi upp tydliga
utvecklingsmål och följer regelbundet upp arbetet.
Ett annat stöd som vi har för att driva verksamheten mot de glo-
bala målen är de FN-principer som vi har antagit och infört på
Ålandsbanken. Redan undertecknade vi FN-principerna för
ansvarsfulla investeringar (UNPRI) och antog vi FN:s sex princi-
per för ansvarsfull bankverksamhet (PRB):
• Anpassning
• Påverkan och målsättningar
• Kunder
• Intressenter
• Styrning och kultur
• Transparens och ansvar
Under har vi lagt fokus på den andra principen. Genom att
klimatberäkna vår balansräknings tillgångar i form av kreditportfölj
och treasuryportfölj samt de placeringsportföljer som vi tillhanda-
håller våra kunder kan vi analysera vår egen klimatpåverkan och
identifiera målsättningar.
Också den första principen har varit viktig för att säkerställa att vi
driver verksamheten i rätt riktning vad gäller målsättningar och den
påverkan vi har, främst inom klimat och miljö.
anslöt vi oss till den globala alliansen Net Zero Banking, vil-
ket innebär att vi ska redovisa netto noll växthusgasutsläpp, i
linje med Parisavtalet. Med stöd av Greenhouse Gas-protokollets
(GHGP) scope – kommer vi att beräkna och kvartalsvis redovisa
växthusgasutsläppen från både vår egen operativa verksamhet och
utsläppen från vår balansräknings kredit- och treasuryportfölj samt
våra kunders placeringsportföljer.
Vad vårt klimatmål innebär
Vårt långsiktiga klimatmål betyder att Ålandsbanken senast
ska vara en klimatneutral organisation, vilket är i linje med Finlands
klimatpolitiska beslut. Vi ska också redovisa netto noll utsläpp .
Vårt mål om klimatneutralitet stöder också landskapet Ålands mål
om att vara klimatneutralt senast samt Sveriges mål att vara
klimatneutralt .
Bankens klimatmål stöder också det åländska initiativet Bärkraft
genom att bidra till Bärkrafts mål : Markant högre andel energi från
förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet.
För att Ålandsbanken ska nå de uppsatta klimatmålen behöver vi
en klimatstrategi som säkerställer att vi hela tiden tar steg framåt för
att minska utsläppen. Den strategin ska fastställas under .
Vår hållbarhetsstyrning
Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av Ålandsbankens vanliga
verksamhetsstyrning, där styrelse, ledning och medarbetare alla har
sina tydliga roller. Under fick flera roller ett utökat ansvar för
hållbarhetsfrågor.
Utvecklingen, ledningen och styrningen av bankens hållbarhetsarbete
grundar sig på intressenternas prioriteringar, externa regleringar och
vår egen ambition att vara en del av utvecklingen av ett hållbart sam-
hälle. Regel- och ramverk som till exempel EU-taxonomin och Disclo-
sureförordningen kommer också framöver att ligga i fokus.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbarhetsar-
betet och är aktivt engagerade i hållbarhetsfrågor. Styrelsen fastslår
hållbarhetsstrategin vartannat år.
VD/koncernchefen ansvarar för att säkerställa leverans i enlighet
med bankens strategiska inriktning, som visar vart banken är på väg
och vad som behövs för att de uppsatta målen ska nås. Det ansvaret
omfattar också hållbarhet.
FN-principerna som Ålandsbanken följer
Antogs
UNPRI (UN Principles for Responsible Investment)
UNEP FI (UN Environment Program Finance Initiative)
NZBA (Net Zero Banking Alliance)
Ålandsbanken Abp
Koncernledningen ansvarar för det strategiska hållbarhetsarbe-
tet inom Ålandsbanken. Utifrån den årliga väsentlighetsanalysen
och hållbarhetsstrategin skapas hållbarhetsplaner för respektive
hållbarhetsområde.
Bankens hållbarhetsteam driver det övergripande hållbarhetsarbe-
tet och fungerar som ett forum för frågor och beslut. Teamet består
av fyra personer: vår hållbarhetschef, hållbarhetsstrateg, hållbar-
hetsutvecklare och chefen för ansvarsfulla investeringar.
-
Koncernens ESG-kommitté har i uppdrag att omvärldsbevaka, ini-
tiera och driva utvecklingen inom hållbara investeringar samt säker-
ställa att Ålandsbankens investeringsverksamhet följer strategin och
riktlinjerna för hållbara investeringar.
Regelverksgruppen sammanställer regelverksgruppen all omvärlds-
bevakning och upprätthåller också en förteckning över de regelverk
som ska implementeras.
Bankens projektorganisation driver sådana utvecklings- och
implementeringsprojekt som gäller hållbarhet.
Vårt hållbarhetsarbete i ett nötskal
Klimatfrågor var i starkt fokus under , då vi lade ner mycket
arbete på de åtgärder som krävs för en omställning så att vi kan
möta upp mot Parisavtalets stundande deadline.
I UNEP FI-rapporten PRB Collective Report noterar vi att hela
finansbranschen på en global nivå har fokuserat på klimatfrågor
och jobbat med att identifiera och sätta mål för omställningen.
En gemensam nämnare för alla aktörer är avsaknaden av rapporte-
ringsstandarder. Det är därför en utmaning att samla in och produ-
cera jämförbara data om hur klimatpåverkan mäts. Däremot finns
en viktig samsyn på att nu vidta åtgärder och börja med det man
kan. Samsynen grundar sig på insikten att viktiga intressent-
grupper förväntar sig ökad transparens kring både klimat- och
hållbarhetsfrågor.
Vidare tar regelverk en allt större plats inom området, vilket
hjälper att sätta tydliga ramar avseende till exempel rapportering,
transparens, målsättningar och tidsplaner.
Ålandsbankens bidrag till FN:s globala målsättningar
FN:s globala mål för hållbar utveckling är i dag ett inarbetat och rikt-
givande stöd i vårt hållbarhetsarbete. Tillsammans med de principer
vi antagit för ansvarsfull bankverksamhet ser vi att vi har alla förut-
sättningar att bidra till en hållbar omställning.
Syftet med Ålandsbankens väsentlighetsanalys är att identifiera
områden för en hållbar utveckling på både kort och lång sikt.
Väsentlighetsanalysen inkluderar samtliga delmål som sorterar
under de globala målen och den används för att se på vår verk-
samhet ur fyra ansvarsperspektiv: kreditgivning, placeringar, miljö
och sociala frågor.
Väsentlighetsanalysen omfattar omvärldsbevakning, identifie-
ring av våra intressenter och deras intressen och identifiering av vår
påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Analysen hjälper oss att iden-
tifiera vad som är väsentligt för Ålandsbanken att fortsätta fokusera
på och utveckla utifrån identifierade områden, där vår verksamhet
har positiv eller negativ påverkan utifrån FN:s globala målsättningar.
Två frågor står alltmer i fokus: dels hur vi ökar kunskapen och med-
vetenheten kring vilken påverkan vår kärnverksamhet har på klimat
och miljö, dels vår påverkan på övriga mål som finns inom ramen för
FN:s globala mål.
Det är tydligt att regelverk tar allt större plats i vår bransch. Till
exempel har EU antagit regelverk som ett led i att uppnå målen i
Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål:
EU:s taxonomiförordning är ett verktyg för att klassificera vilka
ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Syftet med
klassificeringen är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra
miljömässigt hållbara investeringar. Taxonomin trädde delvis i kraft i
januari och därför rapporterar vi andelen av våra tillgångar som
omfattas respektive inte omfattas av taxonomin för år , se sida
. Rapporteringen för år är kopplad till att redovisa ekonomisk
verksamhet som väsentligt bidrar till taxonomins miljömål för
begränsning och anpassning till klimatförändringar. Kraven på rap-
porteringen ökar stegvis de kommande åren, och för år ska vi
rapportera även enligt de fyra ytterligare miljömålen hållbar använd-
ning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cir-
kulär ekonomi, förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
och skydd samt återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
Disclosureförordningen är EU:s förordning om hållbarhetsrelate-
rade upplysningar med syfte att skapa en standard för hur hållbar-
hetsriskerna i finansiella produkter ska presenteras. Under
arbetade vi med implementeringen av regelverket inför att det
trädde i kraft i mars , bland annat genom att kategorisera våra
produkter enligt förordningen samt uppdatera vår policy för integre-
ring av hållbarhetsrisker i investeringsbeslut och inom investerings-
och försäkringsrådgivning. Därefter har vi under året arbetat med
de mer detaljerade kravnivåerna som träder i kraft januari
samt med implementering av kompletterande upplysningsskyldig-
heter för investeringsprodukter enligt taxonomin. Under
kommer vi att fortsätta implementeringen av regelverket och bland
annat kontinuerligt utvärdera vilka huvudsakliga negativa konse-
kvenser för hållbarhetsfaktorer som våra investeringsbeslut
kan innebära.
Kundernas hållbarhetspreferenser ska begäras vid investerings-
rådgivning från och med augusti , enligt ändringar av MiFID .
Genom att våra kunder framöver utgår från hållbarhetspreferenser i
sina investeringsbeslut uppnås delvis EU:s målsättning att kapital i
högre grad ska riktas mot hållbara investeringar.
Årsredovisning
Våra intressenter får en större roll, och kraven på transparens och
extern kommunikation breddas. För att förstå vilka behov och driv-
krafter som är viktiga för intressenterna för vi under året intressent-
dialoger i olika kanaler, både kvalitativa och kvantitativa. Kund- och
varumärkesundersökningar samt branschforum, där aktuella frågor
och trender behandlas, är exempel på dialoger vi för. Dialogen initie-
ras både av Ålandsbanken och av intressenterna.
Hållbara produkter ses i allt högre grad som en hygienfaktor
genom hela sortimentet i stället för en enskild produktgrupp. Håll-
barhetsrisker och konsekvensbedömning för hållbar utveckling ser
vi som en självklarhet.
• Regelverk: Vårt fortsatta arbete med tolkning och implemente-
ring av regelverken har gett oss en tydlighet kring bland annat
rapportering, uppföljning och kommunikation.
• Ansvarsfull kreditgivning och ansvarsfulla placeringar: Genom
att analysera tillgängliga data vi har vi kunnat öka kunskapen och
medvetenheten kring vår påverkan på klimat och miljö. Dess-
utom har de insikterna hjälpt oss att arbeta strategiskt med att
minska vår negativa påverkan i linje med de globala målen.
• Intressenter: Vi har fördjupat vår förståelse för vilka behov intres-
senterna har och vad som driver dem i olika valsituationer. Den
gemensamma nämnaren för samtliga intressentgrupper är att de
förväntar sig ökad transparens, trovärdighet och mer informa-
tion än tidigare.
• Klimat: Vi har tagit fram en klimatberäkning och analysmodell för
att förstå den påverkan vi som företag har på klimat och miljö.
De insikterna utgör grunden när vi nu ska mejsla ut Ålands-
bankens klimatstrategi.
• Engagemang: Vi fortsätter arbeta med att skapa förutsättningar
för att behålla ett starkt medarbetar- och samhällsengagemang.
• Kunder • Återförsäljare
• Aktieägare • Leverantörer
• Skuldinvesterare • Samarbetsorganisationer
• Medarbetare • Intresseorganisationer
• Myndigheter (regelverk) • Media
• Ratinginstitut
Som många andra aktörer i branschen har vi under året jobbat
med att öka vår förståelse för vad verksamheten har för påverkan på
klimat och miljö, vilket inkluderar till exempel vatten, biodiversitet
och ekosystem. Det arbetet är en direkt följd av vårt beslut från
att snarast möjligt definiera Ålandsbankens långsiktiga klimatmål.
Därför har vi under tagit ytterligare ett steg och fördjupat
vår kunskap om och analys av den klimatpåverkan vår verksamhet
har. Det gör vi genom att beräkna våra utsläpp med stöd av Green-
house Gas-protokollet (GHGP) inom scope , och både upp-
ströms och nedströms. Uppströms betyder de utsläpp som skapas
av hur vår egen verksamhet bedrivs, till exempel genom uppvärm-
ning av de lokaler som vi bedriver verksamheten i och genom tjäns-
teresor som personalen gör. Nedströms betyder de utsläpp som
sker från de produkter som vi producerar och säljer. Finansiella pro-
dukter är dock lite speciella till sin natur. Det är långt ifrån självklart
hur utsläpp ska beräknas från finansiella produkter eller vilka finan-
siella produkter som ska omfattas av beräkningen.
Vi har under tagit ett stort steg framåt och väsentligt utökat
våra beräkningar. Nu beräknar vi utsläppen från Ålandsbankens
egen operativa verksamhet (uppströms) samt från kärnverksamhe-
ten i form av kreditgivning, treasuryverksamhetens tillgångar samt
placeringstjänster i form av fonder och vissa värdepappersportföljer
(nedströms). Ambitionen är att fortsätta utöka beräkningarna, och
det slutliga målet är att beräkna utsläppen för hela denna verksam-
het. Idag saknas en hel del datauppgifter.
Klimatberäkningar har i dag några utmaningar vad gäller att få
tillförlitliga data och jämförbara standarder för beräkningar inom
scope , och . Vi beräknar så transparent vi kan med de data vi har
i nuläget. Vi strävar efter att utöka beräkningarna i takt med att vi
får tillgång till nya data.
Följaktligen är vi medvetna om att vi framöver ska bredda och
justera våra beräkningar när standardiserade beräkningsmodeller
erbjuds. Det är också värt att poängtera att det i dag är utmanande
att jämföra klimatberäkningar inom branschen då standarder sak-
nas och olika organisationer beräknar på olika sätt.
Ålandsbankens klimatmål
Under fastställde vi koncernens klimatmål som stöder Parisav-
talet och den viktiga milstolpen i kampen mot klimatförändringarna:
att den globala temperaturökningen ska hållas väl under grader
och man ska sträva efter att begränsa temperaturökningen till
, grader.
• Ålandsbanken ska minska sina CO
²
e-utsläpp med procent
fram till år jämfört med år .
• Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation senast år
, i linje med Finlands klimatpolitiska beslut.
• Ålandsbanken ska nå netto noll utsläpp år .
Klimatberäkningarna utgör grunden för att vi kunna ta fram en
klimatstrategi, som berättar hur och i vilken takt vi ska minska våra
växthusgasutsläpp för att nå uppsatta klimatmål. Den strategin ska
bli klar under .
Grunden för klimatstrategin är att successivt minska växthusgas-
utsläppen med tydliga mål på årsbasis och längre sikt. Vi är också
medvetna om att vi på kort sikt inte kommer att kunna minska alla
utsläpp. Därför är en viktig del av klimatstrategin att inkludera kli-
matkompensation för de delar vi inte lyckas undvika.
Koncernledningen har fattat beslutet att Ålandsbanken från
och med kommer att klimatkompensera för den del av CO
²
e-
utsläppen som är kopplade till vår egen operativa verksamhet och
omfattar scope och samt leverantörsrelaterade utsläpp från
inköp i scope (uppströms), och som vi i dag kan mäta.
Ålandsbanken Abp
Vad klimatkompensation innebär
Enkelt uttryckt innebär klimatkompensation att individer, organisa-
tioner och nationer kan stödja miljöprojekt runt om i världen för att
balansera sina egna koldioxidavtryck.
En koldioxidkompensation är en minskning av koldioxidutsläpp
eller andra växthusgaser som görs för att kompensera för utsläpp
som har orsakats på annat håll. Varje ton utsläpp som minskas eller
tas bort av ett kompenserande projekt skapar en koldioxidkredit.
Företag, nationer och individer kan investera i dessa projekt direkt
eller köpa krediter för vad de genererar.
Det finns många typer av kompensationsprojekt. Generellt kan
de delas in i två kategorier: projekt för att minska koldioxidutsläp-
pen, som minskar framtida utsläpp (till exempel vindkraftsprojekt),
och koldioxidavskiljningsprojekt, som tar bort koldioxid från atmos-
fären (till exempel skogsplanteringsprojekt). Koldioxidkrediter är
certifierade för kvalitet och genomslagskraft enligt internationellt
erkända standarder.
Påverkan på klimat och miljö
Ålandsbanken har i likhet med andra banker en förhållandevis
begränsad klimatpåverkan om man ser till den egna operativa verk-
samheten. En banks kunder äger dock via bankens placeringspro-
dukter aktie- eller skuldinstrument i verksamheter som har en kli-
matpåverkan. Genom en banks finanseringstjänster äger även kun-
der tillgångar som fastigheter, värdepapper eller bedriver företags-
verksamhet, som har en klimatpåverkan. Det är genom denna place-
ringsverksamhet och finansieringsverksamhet som bankens största
negativa klimatpåverkan sker.
Klimatmålsättningarna i kombination med en klimatstrategi ska-
par de nödvändiga förutsättningarna för att medvetet och aktivt
minska den påverkan.
Trots att den största effekten finns att få inom de indirekta
utsläppen från placeringsverksamheten och finansieringsverksam-
heten ska Ålandsbanken fortsättningsvis fokusera på den påverkan
som vår operativa verksamhet orsakar och strategiskt minska
CO
²
e-utsläppen.
Under har Ålandsbankens påverkan på klimat och miljö
varit i fokus. Vi har som ett första steg satt målsättningen att vi i linje
med Parisavtalet ska minska våra CO
²
e-utsläpp med procent
fram till jämfört med år .
Våra sammantagna utsläpp för blir ton CO
²
e. Vi
kan konstatera att vi ser följande klimatpåverkan inom den egna
operativa verksamheten och från våra kunders placeringsportföljer,
vår kreditportfölj och vår treasuryportfölj. Beräkningen utgår från
den globala standarden GHG protokoll och baserar sig på tillgäng-
liga data inom scope , och delar av scope :
Egen operativ verksamhet
Ålandsbanken har under fjärde kvartalet implementerat GHG-
protokollet för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser.
Utsläppen redovisas i tre scope, där Ålandsbankens klimatberäkning
initialt omfattar scope och samt leverantörsrelaterade utsläpp
från inköp i scope .
De totala utsläppen för summerar till ton CO
²
e, vilket är
en ökning med , ton jämfört med föregående år. Scope upp-
ströms utgör kategorin med störst utsläpp, där vi ser att underkate-
gorin avfall är den största utsläppsposten. På plussidan kan vi
nämna att näst intill procent av vår köpta el är ursprungsmärkt
grön el.
Ålansbankens arbete inom miljö har alltid fallit sig naturligt tack
vare Ålands geografiska placering i Östersjön. Miljökontot utveckla-
des på sikt till Östersjökontot och i dag ser vi att också de bidrag vi
ger till Östersjön påverkar klimatet. Framöver kommer vi också se
ett ökat fokus på den biologiska mångfaldens påverkan på klimatet.
Ansvarsfull kreditgivning
Ålandsbankens utlåning till allmänheten uppgick till miljoner
euro per den december. Vid beräkningen av utsläpp har hela kre-
ditportföljens exponering kunnat inkluderas.
Ålandsbankens uppskattning av de totala finansierade utsläppen
via kreditgivningen år är ton CO
²
e. Ålandsbankens
målsättning är att minska kreditgivningens koldioxidutsläpp med
procent från år till år .
Ålandsbanken har uppskattat sina finansierade utsläpp (CO
²
e) via
kreditgivningen utgående från Åland Index-verktyget för klimatpå-
verkan, befintliga data på fastigheter och belåningsgrader samt
offentligt publicerade genomsnittliga utsläpp i Finland och Sverige.
Vi räknar att finansieringen av företag och placeringar bidrar med
den största enskilda påverkan på bankens finansierade utsläpp
(totalt procent av uppskattade utsläpp), i förhållande till andelen
av kreditstocken (totalt procent av kreditstocken).
Finansieringen av traditionellt utsläppsintensiva verksamheter,
som exempelvis jordbruk och avfallshantering, antas bidra med hög
enskild påverkan men utgör en marginell andel av vår kreditstock.
Det bör beaktas att våra beräkningar baseras på data som är till-
gängliga i dag. Våra beräkningar och modeller kommer att justeras
när mera data finns tillgängliga.
Uppskattningen av finansierade utsläpp via bostadslån har utgått
från den globala standarden GHG-protokollet. Vid beräkningen av
kreditgivningens koldioxidutsläpp har man beräknat de finansierade
verksamheternas utsläpp inom scope och .
Treasuryportföljen
Treasuryportöljen uppgick till miljoner euro per den decem-
ber .
CO
e-utsläpp inom olika verksamheter
Tusen ton Mängd
Egen operativ verksamhet ,
Ansvarsfull kreditgivning ,
Treasuryportföljen ,
Ansvarsfulla placeringar ,
Totalt ,
Årsredovisning
Vid beräkning av treasuryportföljens CO
²
e-utsläpp har vi följt
GHG-protokollets standard. Den primära datakällan är Bloomberg
och omfattar scope och , medan scope inte inkluderas.
Bloomberg saknar data för procent av treasuryportföljens
scope och . För den delen hämtas CO
²
e-data från antingen andra
offentliga datakällor eller så görs uppskattningar med hjälp av sek-
tordata eller jämförbara emittenter.
För år utgör Treasuryportföljens totala utsläpp ton
CO
²
e. procent av Treasuryportföljen står för procent av CO
²
e-
utsläppen. Till de mest belastande hör energi- och industrisektorns
företagsobligationer, kommuner och säkerställda obligationer.
Från basåret till år ska Treasuryportföljens CO
²
e-
utsläpp minska med procent.
Ansvarsfulla placeringar
Ålandsbanken hade per den december aktivt förvaltat kapi-
tal om miljoner euro. Vid beräkningen av koldioxidutsläpp från
detta kapital ingår miljoner euro. Siffrorna utgörs av UCITS-
fonder då data för samtliga AIF-fonder saknas. I dessa siffror finns
inte fondernas kassa, indirekta positioner så som ETF och derivat
med. För diskretionära kundportföljer som förvaltas enligt modell-
portföljerna har vi enbart kunna beakta utsläppsdata från direkta
aktieinnehav. Därmed saknas utsläppsdata från alla fonder, ETF:er
och all ränteförvaltning som inte sker genom direkta modeller. Samt
även alla ”udda” portföljer som klassas som diskretionära men som
har innehav (även aktier) som inte hör till någon modell.
Vi har beräknat fondernas och modellportföljernas koldioxidut-
släpp på basen av scope , och (uppskattning). Uträkningarna är
gjorda enligt rekommendationer från GHG-protokollet. Samtliga
utsläpp har räknats om till koldioxidekvivalenter (CO
²
e). Ålandsban-
kens totala utsläpp för placeringsverksamheten uppgår år till
ton CO
²
e. Scope och utsläppen utgör cirka procent
av de totala utsläppen, och procent hittas i scope -utsläppen i de
investerade bolagen.
Eftersom klimatredovisningen förväntas utvecklas de kom-
mande åren, ser vi att beräkningsmetoderna för övriga finansiella
instrument, som exempelvis externa fonder och ETF:er, blir bättre.
Då blir de totala utsläppstalen från placeringsverksamheten med
stor sannolikhet större än siffrorna vi nu rapporterar. Samtliga uträk-
ningar är marknadsvärdesviktade för att motsvara den ägarandel vi
har i bolagen.
När vi ser på utsläppsdata i våra fonder jämfört med andra fon-
der har vi sett att samtliga av våra fonder har lägre utsläpp än mot-
svarande fonder i respektive fondgrupp. Ett exempel är vår Europa-
fond, som hör till dem som har lägst utsläpp jämfört med andra
Europafonder som erbjuds i Sverige och Finland. Fonden har under-
viktat innehav med stora utsläpp och framför allt har vikten i energi-
sektorns bolag varit låg.
Både för fondernas och modellportföljernas del ser vi på
branschnivå att innehav inom basindustri och kraftbolag hör till dem
som har de största utsläppen. Vi vill poängtera att dessa utsläpp är
indirekta siffror, det vill säga att utsläppen inte minskar i bolagen om
vi väljer att minska ett innehav. Vi ser däremot påverkansarbetet,
alltså dialogen med bolagen, som ett viktigt verktyg för hur vi kan
påverka utvecklingen mot en värld med mindre utsläpp.
Inom placeringsverksamheten har vi en målsättning att halvera
utsläppen fram till år jämfört med . Dessutom följer verk-
samheten koncernens mål om att vara netto noll och klimat-
neutral i linje med Finlands målsättning.
Målsättningen att vara netto noll går hand i hand med att
portföljbolagen ska nå Parisavtalets temperaturhöjning om högst ,
grader. Denna utveckling kräver i dag att utsläppen minskar med
procent årligen i en global portfölj. Vi mäter våra portföljers utsläpp
och följer denna plan. Vi strävar efter att äga bolag som är i linje
med Parisavtalets målsättning på , grader samt påverka bolag
som inte är det att ändra sin verksamhet.
Vår kompensationsportfölj
Vi har tagit fram en kompensationsportfölj som kompenserar för
utsläppen från vår egen verksamhet, det vill säga ton CO
²
e, som
redovisas för år . Arbetet har gjorts i samarbete med det fin-
ländska ideella företaget Compensate som erbjuder företag och
privatpersoner enkel tillgång till högkvalitativ kompensation av
växthusgasutsläpp.
Compensates modell med en dynamisk kompensationsportfölj
säkerställer bästa klimatpåverkan och minskar riskerna som enskilda
projekt kan ha, utan att kompromissa med integriteten i hela
portföljen.
För att säkerställa både klimatintegritet och faktisk påverkan har
Compensate ett högt krav på hållbarhet som bygger på tre pelare:
• Nära samarbete med forskarsamhället.
• Mycket selektiv kompensationsportfölj.
• Inbyggd överkompensation för att garantera verklig minskning
av minst ton CO
²
för varje ton CO
²
e-kompensation.
Kompensationsportföljens bidrag:
• procent av portföljen består av projekt som minskar och
lagrar växthusgaser.
• procent av portföljen består av innovationsprojekt, det vill
säga ny teknik för att exempelvis fånga in och lagra koldioxid.
• Portföljen innehåller en inbyggd överkompensation för att
garantera verklig minskning koldioxid.
• Portföljen bidrar starkt till att upprätthålla biologisk mångfald
och minska socioekonomisk utsatthet.
• Portföljen bidrar till samtliga FN:s mål för hållbar utveckling.
Ålandsbanken Abp
Utsläpp av växthusgaser, (CO
e)
tusen ton Mängd Mängd
Scope
Utsläpp från ägda eller kontrollerade resurser , ,
Summa scope , ,
Scope
Energirelaterade utsläpp* , ,
varav utsläpp från el enligt marknads-
baserad metod
, ,
Summa scope , ,
Scope uppströms
Inköpa varor och tjänster , ,
Kapitalvaror , , –
Transport och distribution , ,
Avfall som genereras av egna verksamheten , ,
Aärsresor , , –
Leasade tillgångar , ,
Summa scope , , –
Summa växthusgaser , ,
Klimatkompensation –,
Netto växhusgaser , ,
*Utsläpp från el enligt platsbaserad metod
avräknad till nordisk residualamix , ,
Leverantörsrelaterade utsläpp från inköp.
Utsläpp av växthusgaser, (CO
e)
tusen ton Mängd
Scope nedströms, Investeringar
Kreditportföljens exponeringar
Bostad ,
Övriga fastigheter ,
Placeringskrediter ,
Övrigt ,
Summa privatpersoner ,
Shipping ,
Jordbruk, skogsbruk & fiske ,
Energi, vatten och avfall ,
Övriga företagslån ,
Summa företag ,
Summa kreditportföljens exponeringar
,
Treasury
,
Kunders placeringar
Fonder
,
Diskretionära mandat
,
Summa kunders placeringar ,
Summa växthusgaser ,
Endast data för .. tillgänglig.
Estimatet baseras på Åland Index -verktyget för klimatpåverkan,
befintlig data för fastigheter och belåningsgrader samt oentligt
publicerade genomsnittliga utsläpp i Finland och Sverige.
Ålandsbankens modell ger ett grovt estimat av kreditportföljens
co
²
e-utsläpp. Modellen är inte tillräckligt exakt för att användas för
jämförelser med andra banker.
Samtliga obligationer i Treasuryportföljen finns med i beräkningarna.
Scope - och Scope -utsläppen i de investerade emittenterna är äga-
randelsviktade per de innehav som Ålandsbanken ägde ... Som
datakälla har Bloomberg använts och i sådana fall när data inte finns
tillgängligt från emittenten, har estimat använts. Treasuryportföljens
kassapositioner och derivat finns inte med i beräkningarna.
Samtliga UCITS-fonder fonder finns med i beräkningarna. För AIF-
fonderna finns inte data tillgängligt. Utsläppen i de investerade bolagen
är ägarandelsviktade per de innehav som fonderna ägde ... Som
datakälla har Bloomberg använts och i sådana fall när data inte finns
tillgängligt från bolagen, har estimat använts. Det är fallet till stor grad
i Scope -sirorna. Fondernas kassapositioner, ETF-innehav och derivat
finns inte med i beräkningarna.
Diskretionära kundportföljer som följer modellportföljer finns med i
beräkningarna. Utsläppen i de investerade bolagen är ägarandelsvik-
tade per de innehav som fonderna ägde ... Som datakälla har
Bloomberg använts och i sådana fall när data inte finns tillgängligt från
bolagen, har estimat använts. Det är fallet till stor grad i Scope -si-
rorna. Utsläppsdata baserar sig på direkta aktieinnehav. Alla fonder,
ETF:er och all ränteförvaltning som inte sker genom direkta modeller,
finns inte med i beräkningarna. Även alla ”udda” portföljer som klassas
som diskretionära men som har innehav (även aktier) som inte hör till
någon modell.
Förbrukning
Mängd Mängd
Pappersförbrukning, ton , ,
Energiförbrukning, GwH , ,
varav förnybart , ,
varav övrigt , ,
Antal aärsresor –
varav flyg –
varav båt
varav tåg –
Årsredovisning
Taxonomirapportering
Procent Andel av täckta tillgångar
Andel av totala tillgångar
Tillgångar som omfattas av rapporteringen
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin
, ,
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin
, ,
Exponeringar undantagna från rapportering
Derivat , ,
Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD
, ,
Interbanklån på anfordran
Exponering som inte ingår i täckta tillgångar
,
Exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter
Handelsportfölj
(EU) / samt (EU) / artikel ..
Bolån och bostadsrelaterade krediter till privatpersoner med säkerhet i underliggande pantfastighet, som omfattas av de tekniska granskningskriterierna .–.
i EU Kommissionens delegerade förordning (EU) /.
För exponeringar som inte omfattas av taxonomin har Ålandsbanken valt att inte rapportera något, då förstahandsdata inte varit tillgänglig och en bedömning huruvida
exponeringen inte omfattas av taxonomin därmed inte kunnat ske.
Exponeringar exkluderade från täljaren i nyckeltalet GAR och som som därmed inte bedöms mot taxonomin.
Exponeringar som inte omfattas av NFRD (//EU), inkluderar i Ålandsbankens fall företag med färre än anställda, vilket i huvudsak omfattar åländska företag
och entreprenörsdrivna företag i Finland och Sverige, samt bostadsaktiebolag, bostadsrättsföreningar och kommuner.
Exponeringar som exkluderas från både täljaren och nämnaren i nyckeltalet GAR.
Totala tillgångar minus tillgångar som ska exkluderas från både täljaren och nämnaren i nyckteltalet GAR.
Taxonomirapportering
Ålandsbanken rapporterar från och med de exponeringar i
balansräkningen som omfattas av EU:s taxonomi för hållbara inves-
teringar. Att en exponering anses omfattas av taxonomin innebär
att det finns kriterier för att bedöma att den är miljömässigt hållbar.
Rapporteringen avgränsar sig till förstahandsdata och innehåller
således inga estimat eller härledningar från exempelvis NACE-koder.
Avgränsningen betyder att endast en del av Ålandsbankens expone-
ringar kunnat rapporterats, då avsaknad av förstahandsdata innebu-
rit att exponeringens omfattning av taxonomin inte kunnat vare sig
definieras eller kvantifieras. Ålandsbanken bedömer att taxonomi-
rapporteringen kommer att öka i omfattning från och med det
andra genomförandeåret i takt med att mer data blir tillgänglig.
Ålandsbanken Abp
Vårt fokus på FN:s globala
målsättningar
har vi lagt stor kraft på att identifiera vår påverkan med hän-
syn till klimat och miljö. En utökad beräkning och djupare analys
av vår verksamhet i form av kreditgivning, treasuryportföljen och
våra kunders placeringsportföljer har visat att vi, med den kun-
skap vi har i dag, genom våra utsläpp har en negativ påverkan på
framförallt sex av FN:s mål vad gäller klimat och miljö. Dessa är
målen , , , , , och . Utöver den direkta påverkan på klima-
tet kan vi också se att vi har påverkan på mål med nära koppling
till klimat och miljö. Ett exempel på det är mål Hållbar konsum-
tion och produktion där vi kan koppla den påverkan som vårt
CO
²
e-utsläpp har till möjligheten att påverka till exempel konsum-
tionen för att minska de negativa utsläppen.
Sammantaget kan vi konstatera att en tydlig klimatstrategi nu är
viktig för det fortsatta arbetet. Strategin ska ha tydliga målsätt-
ningar, både på årsbasis och långsiktigt, och ha en klar uppfölj-
ningsmekanism. Vi vet också att Ålandsbanken utöver att skapa
en klimatstrategi ska fortsätta med olika aktiviteter som bidrar till
att föra oss mot de uppsatta målen. Ytterligare ett fokusområde
är tillväxt kopplat till mål .
RENT VATTEN OCH SANITET
FÖR ALLA
Mål
I enlighet med Ålandsbankens klimatstrategi.
Engagemang
Vi kommer att börja mäta vattenintensiteten i
våra investeringar.
Genom Åland Index kommer våra kunder att få
tillgång till rapporter över sin vattenförbrukning.
Ett mål är att bidra till en minskning av förore-
ningarna i Östersjön. Med Östersjöprojektet
bidrar vi till detta genom att understöda företag
och föreningar som aktivt jobbar mot att minska
föroreningar i vattendrag.
Ålandsbanken var med och instiftade det globala
vattenpriset Stockholm Water Prize som delas ut
av Stockholm International Water Institute (SIWI).
Vi bidrar alltjämt till den årliga utdelningen av
priset.
Vi har kranmärkt våra kontor, vilket betyder att vi
bara serverar obuteljerat vatten.
Delmål:
6.1
6.3
6.5
6.6
6B
HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA
Mål
I enlighet med Ålandsbankens klimatstrategi.
Vårt mål är procent energi från förnybara
källor.
Engagemang
Vi satsar på gröna placeringsprodukter och
erbjuder våra kunder placeringsprodukter med
investeringar som gynnar miljörelaterade
aspekter (Art enligt SFDR).
Eftersom vår Vindkraftsfond investerar i vind-
parksprojekt bidrar vi till att öka andelen förny-
bar energi i Norden.
Ålandsbankens Fondbolag och den svenska
vindkraftpartnern OX ingick i november
en avsiktsförklaring för att utveckla det havs-
baserade vindkraftsprojektet Noatun i havs-
området söder om Åland. Noatun-projektet är
ännu i ett tidigt skede, men när vindkraftpar-
ken står färdig kommer den att bestå av ca
vindkraftverk som tillsammans producerar ca
TWh per år, vilket motsvarar den årliga
elförbrukningen i cirka miljoner hushåll. För
tillfället är Noatun det största projektet som
planeras i de nordiska länderna. Produktions-
kapaciteten är procent högre än kapacite-
ten vid kärnkraftverket Olkiluoto som tas i
bruk sommaren .
Delmål:
7.2
7.3
Ålandsbankens klimatmål
. Ålandsbanken ska minska sina CO
²
e-utsläpp med procent
fram till år jämfört med år .
. Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation senast
år , i linje med Finlands klimatpolitiska beslut.
. Ålandsbanken ska nå netto noll utsläpp år .
Vårt mål är
energi från förnybara källor.
Årsredovisning
HÅLLBAR KONSUMTION OCH
PRODUKTION
Mål
I enlighet med Ålandsbankens klimatstrategi.
Engagemang
Ålandsbankens uppförandekod (Code of Con-
duct) hjälper oss och våra leverantörer att agera
ansvarsfullt och etiskt. Vi följer såväl regelverk
som policyer om etiskt uppträdande och identi-
fiering och hantering av intressekonflikter.
Genom utbildningsinsatser och teknisk utveckling
bidrar vi till att bekämpa korruption, penningtvätt
och annan brottslig verksamhet.
Under året deltog vi i en matsvinnskampanj som
ordnades av Ålands hållbarhetsagenda Bärkraft.
Kampanjens syfte var att belysa vikten av sunda
vanor för att minska matsvinnet.
Genom Östersjökontot och Östersjökortet med
Åland Index har våra kunder möjlighet att göra
egna miljövänliga val.
Tillsammans med Emmaus Åland har vi gjort det
enkelt för personalen att återbruka kläder och
skor genom insamlingskärl på kontoret.
Hur vi reser har stor betydelse för vår klimatpå-
verkan. Vår resepolicy är därmed en del av vår kli-
matstrategi för att nå Ålandsbankens klimatmål.
Delmål:
12.5
12.6
12.7
12.8
12.2
12.3
12.4
HAV OCH MARINA RESURSER
Mål
I enlighet med Ålandsbankens klimatstrategi.
Engagemang
Genom Östersjökontot och Östersjöprojektet
bidrar vi och våra kunder till att minska förore-
ningarna i Östersjön. Olika intressenter erbjuds
möjlighet att få medel för att förverkliga sina
idéer för ett friskare hav. Vårt miljöarbete star-
tade redan och har sitt ursprung i vårt
läge – mitt i en skärgård.
Delmål:
14.1
14.2
14.3
14.5
14.A
EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK
MÅNGFALD
Mål
I enlighet med Ålandsbankens klimatstrategi.
Engagemang
Skydda, återställa och främja ett hållbart nytt-
jande av landbaserade ekosystem, hållbart
bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda
och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda
förlusten av biologisk mångfald.
Genom Åland Index ökar vi våra medarbetares
och kunders medvetenhet om det personliga
koldioxidavtrycket. Samtidigt jobbar vi för att
minska vårt koldioxidutsläpp. Våra medarbe-
tare utbildas och engageras i hållbarhets- och
miljöarbetet, bland annat genom lokala
håll-naturen-ren-projekt.
Delmål:
15.1
15.5
15.A
BEKÄMPA
KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
Mål
I enlighet med Ålandsbankens klimatstrategi.
Engagemang
Vi beräknar CO
²
e-utsläppen för kärnverksam-
heten och den egna operativa verksamheten i
enlighet med GHG-protokollet.
För klimatkompenserar vi CO
²
e-utsläpp
från vår egen verksamhet genom en kompen-
sationsportfölj (läs mer på sid ).
Vår investeringsprocess inkluderar analyser
från den globala indexleverantören MSCI och
vi beaktar bolagsdata som exempelvis miljö,
socialt ansvar, bolagsstyrning, hållbarhetsris-
ker och bekämpande av klimatförändringar
och vi får därför en tydligare helhetsbild av
varje analyserat bolag. Vi erbjuder Svanen-
märkta fonder och vi jobbar för att utöka vårt
produktutbud. Vi investerar i gröna obligatio-
ner som bidrar till mindre utsläpp. Vi exklude-
rar investeringar i kolbolag.
Ålandsbanken lanserade sitt ramverk för gröna
obligationer i oktober .
Vi är med i initiativet Climate Action .
Delmål:
13.1
13.2
13.3
S
V
A
N
E
N
M
Ä
R
K
E
T
Fond
3101 0027
Ålandsbanken Abp
ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR
OCH EKONOMISK TILLVÄXT
Mål
I enlighet med Ålandsbankens klimatstrategi.
Ålandsbankens långsiktiga finansiella mål:
Avkastningen på eget kapital efter skatt (ROE) ska över
tid överstiga procent.
Kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga Finansinspek-
tionens minimikrav med ,–, procentenheter.
Utdelningsandelen ska vara procent eller högre av
årets vinst, givet att målet för kapitalstyrkan inte
underskrids.
Engagemang
Vi vill säkerställa kundens återbetalningsförmåga och
försäkra oss om att krediten motsvarar kundens behov.
Vi jobbar för att kunna integrera hållbarhetsrisken i risk-
bedömningen när nya krediter beviljas. Vi erbjuder bank-
tjänster och kreditgivning till privatpersoner och företag
av olika storlek.
I våra placeringar exkluderas bolag som bryter mot
Global Compact, vilket bidrar till att trygga anständiga
arbetsvillkor.
Vi jobbar aktivt med integration och mångfald. Genom
att exempelvis välkomna arbets- och språkpraktikanter
kan vi bidra till sysselsättning, integration och mångfald.
Inom ramen för vårt jämställdhetsarbete är en årlig löne-
kartläggning en självklarhet och vi tillämpar en lönemo-
dell som ska säkerställa lika lön för likvärdigt arbete. Vår
målsättning om en jämn könsfördelning. Hela organisa-
tionen ska genomsyras av vår målsättning om en jämn
könsfördelning, med en fördelning på minst procent
kvinnor och högst procent män.
Vi driver ett successivt arbetsmiljöarbete och följer till-
lämpliga lagkrav. Vi lägger stor vikt på att samarbetet
mellan oss som arbetsgivare samt personal och fackliga
representanter hela tiden utvecklas.
Under året har Ålandsbanken utvecklats till att vid sidan
av att vara en bank även vara en extern banktjänsteleve-
rantör. Med utgångspunkt i fintech-samarbeten, som
varit i fokus sedan , har våra partnersamarbeten
under utvecklats till en fullskalig tjänsteleverantör
till Borgo AB som är en ny kreditgivare på den svenska
marknaden. Genom detta samarbete uppnås skalförde-
lar och den svenska marknaden kan ta del av konkurrens-
kraftiga räntor. Alla de samarbeten som Ålandsbanken
ingår i syftar till ekonomisk effektivitet och omfattar tek-
nisk innovation. Våra partners delar våra värderingar och
har hållbar utveckling som en viktig punkt i den gemen-
samma vardagsverksamheten.
Vi är en aktiv aktör i näringslivet och vi har ett brett sam-
hällsengagemang, främst i det åländska samhället. Vi
medverkar i olika nätverk och delar med oss av expert-
kunskap och erfarenhet när den efterfrågas.
Betydande påverkan på
FN:s mål nr är också
vårt fokusområde
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Vår
verksamhet växer kontinuerligt och vi har ett tydligt
långsiktigt mål för vår finansiella tillväxt. På Åland är vi
en betydande arbetsgivare och bidrar med sysselsätt-
ning och skattemedel. Vår roll som arbetsgivare är sär-
skilt viktig och vi upprätthåller anständiga arbetsvillkor
baserade på kollektivavtal och gällande regelverk. Vi job-
bar aktivt med social hållbarhet, vilket bland annat inne-
bär inkludering, lika värde, sunda värderingar och ett
brett samhällsengagemang. Banken följer också gällande
regelverk för att bekämpa korruption, penningtvätt och
annan brottslig verksamhet.
Delmål:
8.1
8.2
8.3
8.5
8.7
8.8
8.10
Årsredovisning
Samtliga mål är viktiga för oss
Väsentlighetsanalysen för klargjorde att också andra FN-mål
än de sex som beskrivs på sidorna - är väsentliga för oss och
våra intressenter. Därför omfattar våra utvecklingsplaner även
dessa mål. För har vi identifierat flera mätbara målsätt-
ningar, förutom de inom klimat som nämns ovan, för att säker-
ställa att vi har rätt strategi för att göra framsteg.
Att analysera sin verksamhet ur ett globalt hållbarhetsperspektiv
kan tidvis vara utmanande. Men insikterna som det arbetet ger
driver hållbarhetsfrågorna framåt. Ett exempel på en utmaning är
de två målen Ingen fattigdom och Ingen hunger som vi har disku-
terat mycket internt. Också om målen på ett emotionellt plan
känns synnerligen viktiga tvingas vi inse, och medge, att vi i dags-
läget inte bidrar till dem.
Däremot är vi övertygade om att vi på sikt kommer att kunna dra
vårt strå till stacken. Nedan ger vi en överblick över hur vår verk-
samhet påverkar FN:s globala mål för hållbar utveckling. Hållbar-
het är en naturlig del av vår verksamhet och därför har vi i år
integrerat övrig hållbarhetsrapportering i befintliga kapitel av
vår årsredovisning.
HÅLLBARA STÄDER OCH
SAMHÄLLEN
Göra städer och bosättningar inklude-
rande, säkra, motståndskraftiga och
hållbara.
Ålandsbankens fond Bostadsfonden hjälper till
att blanda hyres- och ägarbostäder och vår
fond Tomtfonden bidrar till städers infrastruk-
tur. Samtidigt skapar vi sysselsättning och
arbetstillfällen och bidrar till minskad
segregation.
I de lokaler som vi verkar i utökar vi återvin-
ningen av avfall och bidrar på så sätt till att
minska miljöpåverkan. Våra medarbetare upp-
muntras till använda fossilfria fortskaffnings-
medel, alternativt använda kollektivtrafik.
Delmål:
11.1
11.3
11.4
11.6
11.A
GENOMFÖRANDE OCH
GLOBALT PARTNERSKAP
Genom att koppla vår verksamhet till FN:s håll-
barhetsmål och vara transparenta bidrar vi till att
göra målen kända för våra intressenter.
Tack vare flera partnerskap kan vi bidra till natio-
nell och global kännedom om hållbar utveckling.
Vi har antagit FN:s principer för ansvarsfull bank-
verksamhet och ansvarsfulla investeringar
Delmål:
17.13
17.14.
17.16
HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVA
TIONER OCH INFRASTRUKTUR
Bygga motståndskraftig infrastruktur,
verka för en inkluderande och hållbar
industrialisering samt främja innovation.
Vi stöder lokal företagsamhet på Åland genom
att bevilja finansiering med Europeiska investe-
ringsfonden (EIF) som garant. Vår ambition är
att bidra till en ökad medvetenhet om hållbar-
hetsfrågor bland våra företagskunder. Det sker
främst genom en dialog om företagens hållbar-
hetsplaner i samband med kreditgivning.
Delmål:
9.1
9.3
9.4
9.5
9.B
GOD UTBILDNING FÖR ALLA
Säkerställa en inkluderande och likvärdig
utbildning av god kvalitet och främja livs-
långt lärande för alla.
Vi skapar förutsättningar för våra kunder att
studera genom att erbjuda dem studielån
samt förmånliga och anpassade banktjänster
för studerande.
Alla förvaltare har genomgått utbildningen
Certified ESG Financial Analyst. Vi strävar efter
ett deltagande på procent i de interna
utbildningarna för finanskompetens kopplat till
regelverk och myndighetskrav. Vi upprätthåller
en årlig vidareutbildning för den del av perso-
nalen som har en examen i placeringsärenden.
Vi har också tagit i bruk ett bättre system för
att kunna skapa egna utbildningar.
Vi har ett väletablerat ledarskapsprogram som
genomförs årligen.
Vi medverkar i flera nätverk och delar med oss
av expertkunskap och erfarenhet när den
efterfrågas.
Delmål:
4.4
4.4
4.7
Ålandsbanken Abp
MINSKAD OJÄMLIKHET
Minska ojämlikheter inom och mellan
länder.
Alla medarbetare ska ha samma rättigheter
och förutsättningar i fråga om personlig
utveckling i sitt arbete. Vi erbjuder språkpraktik
för personer med annat modersmål än
svenska.
Inom psykisk arbetsmiljö har vi nolltolerans
vad gäller diskriminering, trakasserier och
mobbning. Genom dialog, utbildning, medve-
tenhet, tydliga riktlinjer och handlingskraft är
vårt mål öppenhet och trygghet för alla.
Vi bedömer alla kunder och deras återbetal-
ningsförmåga på samma grunder. Vår lönemo-
dell och den årliga lönekartläggningen ska
säkerställa lika lön för likvärdigt arbete.
Delmål:
10.2
10.4
10.5
10.7
10.1
FREDLIGA OCH INKLUDE
RANDE SAMHÄLLEN
Främja fredliga och inkluderande samhäl-
len för hållbar utveckling, tillhandahålla
tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp
effektiva, och inkluderande institutioner
med ansvarsutkrävande på alla nivåer.
Vi har hög etik och vi följer såväl regelverk som
policyer, samt vår uppförandekod gällande
etiskt uppträdande och identifiering och hante-
ring av intressekonflikter. Genom utbildnings-
insatser och teknisk utveckling bidrar vi till att
bekämpa korruption, penningtvätt och annan
brottslig verksamhet. Vår företagskultur präg-
las av en lyhördhet för olika åsikter. Engage-
mangsnivån inom organisationen är hög och vi
fortsätter jobba för detta.
Delmål:
16.4
16.5
16.6
16.7
JÄMSTÄLLDHET
Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och
flickors egenmakt.
Vi arbetar medvetet för att alla medarbetare
ska ha lika rättigheter och möjligheter vad gäl-
ler lönesättning och personlig utveckling i sitt
arbete. Målet är en balanserad könsfördelning,
minst /. På grupp- och avdelningsnivå,
samt inom vissa roller, kan det ännu före-
komma obalans. Vår lönemodell och den årliga
lönekartläggningen ska säkerställa lika lön för
likvärdigt arbete. Vår målsättning är att kvin-
nornas lön ska ligga inom – procent av
männens lön.
Vi bidrar genom att bedöma alla kunder och
deras återbetalningsförmåga på samma grun-
der. I koncernens jämställdhetsarbete strävar
vi efter könsbalans när vi tillsätter tjänster.
Lokalt eftersträvar vi att bidra till jämställdhet
Delmål:
5.1
5.4
5.5
5.A
5.B
5.C
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Säkerställa hälsosamma liv och främja
välbefinnande för alla i alla åldrar.
Genom att erbjuda banktjänster till företag och
organisationer kan vi bidra med att öka hälsa
och välbefinnande lokalt där vi finns.
Vi värnar om en god fysisk och psykisk arbets-
miljö, samt ett högt engagemang bland alla
medarbetare. Den långsiktiga målsättningen är
ett engagemangsindex över ..
Inom psykisk arbetsmiljö har vi nolltolerans
vad gäller diskriminering, trakasserier och
mobbning. Genom dialog, utbildning, medve-
tenhet, tydliga riktlinjer och handlingskraft är
vårt mål öppenhet och trygghet för alla.
Delmål:
3.4
3.5
3.8
Årsredovisning
0
200
400
600
800
1 000
202120202019
0
10
20
30
40
50
202120202019
0
10
20
30
40
50
60
70
80
202120202019
0
150
300
450
600
750
900
202120202019
0
10
20
30
40
50
202120202019
0
15
30
45
60
75
90
202120202019
Information om personal
Per kön
Kvinnor
Män
Per region
Åland
Finland
Sverige
Per åldersgrupp
–
Expansion
Åland
Finland
Sverige
Kvinnor
Män
Personalomsättning
Per kön Per regionPer åldersgrupp
–
Koncernen ordinarieanställde personer under året. I förhållande till
antalet tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE) mot-
svarade detta en expansion på , procent , vilket var en ökning
från , procent .
Under året har personer avslutat sin ordinarie anställning i kon-
cernen. Bland dessa avslut fanns pensionsavgångar. I förhållande
till antalet tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE)
motsvarade detta en personalomsättning på , procent , vilket
var en ökning jämfört med där motsvarande var , procent.
Åland Finland Sverige
Ordinarie
Kontraktstyp per region
Åland Finland Sverige
Visstid månad
Åland Finland Sverige
Visstid timme
Kvinnor Män
Ordinarie
Kontraktstyp per kön
Kvinnor Män
Visstid månad
Kvinnor Män
Visstid timme
Personalens rörlighet
Expansion, , , ,
Personalomsättning, , , ,
Hållbara nyckeltal
Ålandsbanken Abp
Information om mångfald
Frisknärvaro och olycksfall
Frisknärvaro, , , ,
Olycksfall
Deltid/heltid per kön
Kön Deltid Heltid Totalt Deltid Heltid Totalt Deltid Heltid Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Könsfördelning
Kön Antal Antal Antal
Ledande befatt-
ningshavare
Kvinnor
Män
Totalt
Styrelse
Kvinnor
Män
Totalt
Personal
Kvinnor
Män
Totalt
Åldersfördelning
Ålder Antal Antal Antal
Ledande befatt-
ningshavare
–
>
Totalt
Styrelse
–
>
Totalt
Personal
–
>
Totalt
Antalet arbetsförhållanden i koncernen uppgick vid årsskiftet till
personer (: personer). Bland dessa hade personer
( procent) tillsvidarekontrakt och personer ( procent) visstids-
kontrakt. Bland tillsvidareanställningarna står kvinnorna för procent
och männen för procent.
Bland deltidsanställningar vid årsskiftet står kvinnor för procent
medan männen står för procent. Drygt hälften av personalstyrkan
är placerad på Åland, medan resten är fördelade mellan Finland
och Sverige.
Med frisknärvaro avses andelen unika personer i förhållande till antalet
anställda som under året inte haft en sammanhängande sjukfrånvaro
längre än två veckor.
Koncernen eftersträvar en jämlik könsfördelning (minst /).
Totala fördelningen i koncernen låg vid årsskiftet på /. Bland
ledande befattningshavare är fördelningen procent kvinnor och
procent män. På styrelsenivå är fördelningen procent kvinnor
och procent män.
Ledande befattningshavare avser koncernledning samt verkställande
direktör och vice verkställande direktör i dotterbolag. Styrelsen avser
samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Avser
sammansättning ledande befattningshavare och styrelse per årets
sista dag för respektive år.
Årsredovisning
Information om samhällsengagemang
Ekonomiskt värdeskapande
miljoner euro
Intäkter minus nedskrivningar , ,
Förädlingsvärde skapat genom
att betjäna kunder , ,
Medarbetarna
Löner , ,
Sociala avgifter och andra
personalkostnader , ,
Summa värde till medarbetarna , ,
Till samhället
Inkomstskatt , ,
Ej avdragsgill moms , ,
Garantiavgifter , ,
Avgift till statlig stabilitetsfond , ,
Summa värde till staten , ,
Leverantörer
, ,
Sponsring , ,
Summa övriga värden till samhället , ,
Transaktioner med aktieägarna
Utdelning
, ,
Primärkapitalinstrument, utdelning ,
Nyemission –, –,
Summa transaktioner med
aktieägarna , –,
Kvar i banken
Återinvesterat ekonomiskt värde , ,
Avser övriga administrativa kostnader samt avskrivningar.
Styrelsen fattade den januari beslut om utdelning av euro för
verksamhetsåret . Utdelningen verkställdes i januari .
0
30
60
90
120
150
180
20212020
Ekonomiskt mervärde
Medarbetare
Staten
Övriga samhället
Aktieägare
Återinvesterat
ekonomiskt värde
Förutom betalning av inkomstskatt och moms till staten är Ålands-
banken en betydande arbetsgivare framförallt på hemmamarknaden
Åland.
Ålandsbanken bidrar till sysselsättningen genom att stå för cirka
arbetsplatser på Åland, vilket gör oss till den näst största privata
arbetsgivaren på Åland.
Genom att betala sociala avgifter bidrar Ålandsbanken till att stärka
den sociala tryggheten. Därutöver betalar Ålandsbanken bankavgifter i
form av avgifter till statlig stabiliseringsfond som bidrar till den
finansiella stabiliteten i samhället.
Ålandsbanken har ett stort engagemang i det åländska samhället och
bidrar framförallt genom att stöda kultur, idrott och studier. Genom
det är vi med och skapar en meningsfull fritid och framtid för barn och
ungdomar. Ålandsbanken ser det som viktigt att Åland är ett levande
samhälle som folk vill stanna kvar i, vill flytta till och återvända till.
Genom bankens personal deltar vi aktivt för ett flertal för Åland viktiga
samhällsfunktioner.
Ålandsbankens samhällsengagemang
Ålandsbanken Abp
Private Banking
Finlands bästa Private Banking-aktör
Foto: Viktor Fremling
Magnus Johansson, direktör för aärsområdet Sverige, Mikael Mörn, direktör för aärsområdet Åland
och Anne-Maria Salonius, direktör för aärsområdet Finland.
Ålandsbanken Private Banking innefattar
Private Banking-verksamheten på Åland,
i Finland och i Sverige samt kapitalför-
valtning (Ålandsbanken Fondbolag Ab,
Ålandsbanken Fonder Ab, Ålandsbanken
Fonder II Ab, Ålandsbanken Fonder III
Ab, Ålandsbanken Fonder IV Ab, Ålands-
banken Fonder V Ab samt Ålandsbanken
Fonder VI Ab).
Private Banking-erbjudandet utgör en av
hörnstenarna i bankens affärsverksamhet.
Det är inom Private Banking som Ålands-
banken har sin största marknadsandel såväl
på det finländska fastlandet som i Sverige.
Rörelseresultatet från Private Banking
uppgick till , miljoner euro, vilket
motsvarade procent av Ålandsbankens
samlade rörelseresultat. Avkastningen på
allokerat eget kapital uppgick till , pro-
cent. Det aktivt förvaltade kapitalet ökade
med procent.
Private Banking fortsatte att locka nya
kunder på alla de tre geografiska hemma-
marknaderna. Under året utökades teamet
med flera nya medarbetare för att möta den
starka efterfrågan och kunna fortsätta att
betjäna kunderna på bästa sätt.
På grund coronapandemin har många
kundmöten och kundevenemang ägt rum
digitalt även detta år. Bankens kundunder-
sökningar visar dock att kunderna fortsätt-
ningsvis uppskattar oss i hög grad, inte
minst på grund av bankens expertkunnande,
personliga service samt höga etik och håll-
barhetsarbete. Under året utsågs Ålands-
banken till Finlands bästa Private Banking-
aktör i Kantar Prosperas undersökning
Private Banking Finland.
Ålandsbanken Fondbolag förvaltar Ålands-
bankens fonder och levererar som en kon-
cernintern tjänst allt material till stöd för
Ålandsbankens kapitalförvaltningstjänster
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
20212020201920182017
Aktivt förvaltat kapital
miljoner euro
Årsredovisning
till bankens kunder: från övergripande
marknadssyn och rekommendationer för
tillgångsallokering till modellportföljer för
enskilda värdepapper.
Förvaltningsresultatet i fonder och
modellportföljer uppvisade generellt ett gott
resultat, till nytta för Ålandsbankens kunder.
Vissa fonder och portföljer utvecklades
exceptionellt bra under året, drivet både av
rätta förvaltningsstrategier och marknader-
nas starka utveckling generellt.
Den medellånga företagsobligations-
fonden Ålandsbanken Euro Bond erhöll
under för åttonde året i rad Refinitiv
Lippers Fund Award som bästa fond i sin
jämförelsekategori.
I maj fusionerades fonden Ålands-
banken Premium med Ålandsbanken
Premium och samtidigt bytte Ålands-
banken Premium namn till Ålandsbanken
Kapitalförvaltning. Fonden avkastade under
året klart över nivån i fondens jämförelse-
kategori, samtidigt som fonden fick maxi-
mala stjärnors betyg av Morningstar för sin
utveckling de senaste åren. Efter fusionen
positioneras fonden som en balanserad
aktiv kapitalförvaltningsfond riktad
både till Premium och Private Banking
-kundsegmenten.
I samband med att aktiemarknaderna
inledde en fas av stark återhämtning efter
coronakrisen våren laserade vi en ny
aktiefond, Ålandsbanken Nordiska Små-
bolag. Fondens första verksamhetsperiod
under såg redan mycket lovande ut,
då fonden avkastade klart bättre än sitt jäm-
förelseindex. Under helåret blev fon-
den sedan den bäst avkastande fonden i
Finland med en avkastning på , procent.
Fastighetsfonderna fortsatte sin starka
utveckling under året. Ålandsbanken
Bostadsfond kunde under året framgångs-
rikt slutföra flera fastighetsprojekt, vilka
resulterade i en stark avkastning av fonden
till fondandelsägarna.
Ålandsbanken Tomtfond har fortsatt
utvecklas enligt förväntningarna. Möjlig-
heten att hitta investeringar som fyller fon-
dernas avkastningsmål har dock varit en
begränsande faktor för tillväxten under de
senaste åren, och fonderna har normalt haft
betydande likvida tillgångar i väntan på att
hitta lämpliga investeringsprojekt.
Ålandsbanken Vindkraft fick en flygande
start under sitt första verksamhetsår. Fonden
lanserades vid årsskiftet / och
investerade direkt vid sin start i sin första
vindkraftspark. Timingmässigt blev starten
mycket lyckad, då efterfrågan på vindkrafts-
parker ökade kraftigt under året. Samtidigt
har prisnivån på fossila bränslen stigit, vilket
förstärkt trenden med grön energi. Teknikut-
vecklingen ökar effektiviteten i vindkrafts-
produktionen. Uppgången i prisnivåerna för
vindkraftsparker, avspeglades i fondens
värdeutveckling genom en uppgång om
, procent under . Detta är en nivå
som klart överstiger den långsiktiga förvän-
tade årliga avkastningen för fonden som är
– procent per år.
Ålandsbanken Fondbolag medverkar
aktivt i projektet att skapa storskalig, havs-
baserad vindkraft i områden enligt den
åländska havsplanen, vilket kan öppna stora
investeringsmöjligheter framledes. Förut-
sättningarna för vindkraftsfonden att växa
lönsamt ser i dagsläget goda ut. Elproduktio-
nen genom vindkraft är det billigaste sättet
att producera el, och verksamheten är i
dagsläget lönsam utan statliga subventioner.
Elbehovet förväntas öka kraftigt till följd av
en fortsatt elektrifiering av samhället, sam-
tidigt som globala klimatmål skärps vilket
kräver minskade utsläpp av fossil energi-
produktion. Detta i kombination med att
turbinteknologin för produktion av vindkraft
utvecklats tekniskt mycket kraftigt de senaste
åren ger fonden goda förutsättningar.
Generellt uppvisar Ålandsbankens fonder
en god nivå på hållbarhet överlag, bland
annat så att koldixidavtrycken av fondernas
verksamhet håller en låg nivå i jämförelse
med branschen i övrigt. Två av Ålands-
bankens fonder är vidare Svanen märkta;
Ålandsbanken Global Aktie och Ålands-
banken Green Bond ESG. Svanen-märk-
ningen förutsätter bland annat att fonderna
inte investerar i verksamheter med fossila
bränslen. Den nordiska småbolagsfonden är
också till sin natur fossilfri.
Ålandsbanken Abp
Premium Banking
Ökat fokus på placeringsaären
Inom affärssegmentet Premium Banking redovisas samtliga privat och företagskunder
som inte är Private Banking-kunder. Dessutom ingår Ålandsbanken Företag på Åland
och Corporate Banking.
Under fortsatte Premiumkonceptet sitt
fokus på kapitalförvaltning och placeringar,
främst för det övre segmentet i målgruppen
som har ett större placeringsbart kapital.
Samtidigt som Private Banking har sett sin
kundbas förskjutas mot kunder med allt
större förmögenheter som ska förvaltas är
utvecklingen likartad inom Premium Banking,
även om placeringsvolymerna per kund är
betydligt lägre än inom Private Banking.
Tillväxten av aktivt förvaltat kapital
var fortsatt mycket hög. Även inlåningen
fortsatte att växa. Trots att Ålandsbanken
valt att inte delta i priskonkurrensen på
bolånemarknaden, utan fokusera på per-
sonlig service och rådgivning, ökade även
utlåningsvolymerna.
Rörelseresultatet från Premium Banking
uppgick till , miljoner euro.
Före nedskrivningar ökade rörelseresul-
tatet med procent och uppgick till , mil-
joner euro.
Kundundersökningar fortsätter att
bekräfta att våra kunder uppskattar den per-
sonliga servicen vi erbjuder. Kundnöjdheten
var på rekordnivå. Kunderna är i hög utsträck-
ning villiga att rekommendera oss för sina
vänner. Kundmöten via digital kanal har ökat
under året på grund av coronapandemin.
Under året fortsatte arbetet för lönsam
tillväxt. Ett särskilt fokusområde var place-
ringar för välbärgade privatpersoners räkning.
En nyhet under var att vi som första
bank i Finland lanserade aktiesparkonto med
diskretionär förvaltning, vilket är en produkt
som kompletterar vårt fondutbud. Vi satsar
kontinuerligt på kompetenshöjning, och
personalen har deltagit i både interna och
externa utbildningar under året.
Ålandsbanken Företag är marknadsledaren
på Åland och erbjuder ett stort utbud av
tjänster och produkter som är anpassade för
de åländska företagen. Under året har av-
delningen delats upp i Företag Åland och
Ålandsbanken Corporate Banking för att
kunna bredda erbjudandet och även erbjuda
tjänster utanför Åland.
Corporate Banking hanterar större kon-
cerner med internationell inriktning med
säte på Åland. Dessutom erbjuder den nya
enheten kvalificerade finansieringstjänster
till befintliga och potentiella kunder hos
Private Banking i Finland och i Sverige.
Ålandsbanken Företag har under
aktivt jobbat med att erbjuda de åländska
företagen likviditetslån med landskapsstöd
för att överbrygga de negativa effekter som
coronapandemin och införda restriktioner
har haft på företagens verksamhet. Det
åländska näringslivet erbjuds även finansie-
ring säkerställd med garanti från Europe-
iska Investeringsfonden (EIF). Med hjälp av
garantin från EIF minskar bankens kapital-
och kreditriskkostnader, vilket i sin tur
kommer företagen till godo. Därmed har
Ålandsbanken kunnat erbjuda förmånligare
finansieringsvillkor för små och medelstora
företag som vill utveckla sin verksamhet
eller göra satsningar inom till exempel miljö
och hållbarhet.
Ålandsbanken Företag har som målsätt-
ning att ligga i framkant när det gäller att
förse det åländska näringslivet med kapital
för att kunna investera i omställningen till ett
hållbarare samhälle. Företagsenheten har
under året fortsatt sitt engagemang i projekt
och arbetsgrupper som ordnas av Ålands
Näringsliv och landskapet Åland. På så sätt
vill vi bidra till en positiv syn på entreprenör-
skap och ge företagare möjlighet att enklare
komma igång eller utveckla sin verksamhet
med hjälp av bra verktyg.
Foto: Staan Sundström
Externa tjänsteleveranser ger breddad aärsmodell
Ålandsbanken Abp
Foto: Therese Andersson
Partnersamarbeten
Sofie Holmström, aärsområdeschef för Partnersamarbeten.
I Ålandsbankens partnersamarbeten
ingår samarbeten med svenska fintech-
bolag, tjänsteleveranser inom betal-
ningsområdet i Sverige och i Finland
samt en omfattande tjänsteleverans till
den nystartade svenska bolåneaktören
Borgo. Ålandsbanken har även ägar-
intressen i tre partnerföretag: Dreams,
Doconomy och Borgo.
I spåren av en alltmer digitaliserad bank-
bransch, som inneburit att många fintech-
bolag har startats de senaste åren, har
Ålandsbanken nyfiket utforskat hur kompe-
tens inom koncernen kan nyttjas för att
nå en allt större marknad via samarbeten.
Ålandsbanken har gått i bräschen för
utvecklingen i och med att banken redan
inledde sitt första fintechsamarbete
med svenska Dreams AB. Som ett naturligt
nästa steg har Ålandsbankens breda kun-
nande kunnat paketeras som externa tjänste-
leveranser till den nya svenska bolåne-
aktören Borgo AB, ett samarbete som
inleddes . Igen har Ålandsbanken gått
i bräschen – den här gången genom att
utöka möjligheten för aktörer att outsourca
fullskaliga banktjänster samt rapportering
till myndigheter såväl som intern affärsupp-
följning och redovisning.
Årsredovisning
Utläggning av egen verksamhet såsom
IT-tjänster har förekommit i bankbranschen
sedan många år. Dotterbolaget Crosskey bil-
dades , och genom detta kunde kon-
cernen börja erbjuda IT-tjänster till externa
aktörer och därigenom skapa nya intäkter.
Utöver detta fortsatte det viktiga området
kring IT-utveckling att vara en koncernintern
kompetens, som tillsammans med andra
aktörer sedan dess har kunnat vidareutveck-
las för att fortsatt hålla en högklassig kvali-
tet. Genom att nu externt erbjuda även
backoffice-tjänster inom banking håller
Ålandsbanken precis som tidigare kompe-
tensen inom koncernen och möjliggör att
fler aktörer kan få del av vår kunskap.
Bolånesamarbetet med Borgo har varit
i fokus under . Det omfattande imple-
mentationsprojektet har löpt under hela
året. Under årets första kvartal erhöll Borgo
tillstånd från svenska finansinspektionen att
driva finansieringsrörelse samt att ge ut
säkerställda obligationer. Under årets sista
kvartal kunde Borgo lansera sitt erbjudande
till marknaden, och Ålandsbankens tjänste-
leverans för kredithantering, kund- och
kontohantering samt betalningar, treasury
och redovisning togs då i bruk. Under året
har Sparbanken Syd anslutit till samarbetet
vid sidan av ICA Banken, Ikano Bank,
Söderberg & Partners och Ålandsbanken,
som under inledde den gemensamma
satsningen och alla är delägare i Borgo.
februari överläts Ålandsbankens
bolån till Borgo, då även säkerställda obliga-
tioner flyttades med. Vid överlåtelsen över-
gick även de bolån som tillhört ICA Bankens
och Söderberg & Partners kunder, vilka
tillfälligt har hanterats av Ålandsbanken i
väntan på lansering av Borgo. Överlåtelsen
kommer att ha en positiv resultateffekt
under , medan samarbetet därefter ska
hitta sin naturliga tillväxttakt och fortsätta
att bidra till Ålandsbankens resultatutveck-
ling. Under kommer kredittjänsten att
kompletteras, och implementationsprojek-
tet färdigställs helt. Då Sparbanken Syds
bolånevolymer överlåts till Borgo kommer
en betydande volymökning medföra att
Ålandsbankens plattformstjänst nyttjas i
än större omfattning.
Under året har samarbetet med Doco-
nomy växt, då Åland Index nu når mer än
länder och miljoner människor – en
global bankstandard för koldioxidberäkning
har etablerats. Sedan april erbjuds indexet
via Mastercards alla kunder världen över
och till fintechbolaget Klarnas kunder i
deras egen app.
Då även färskvatten är en bristvara i
många länder och vattenkonsumtion är av
vikt för hållbar utveckling vidareutvecklade
Doconomy under året Åland Index genom
att lansera världens första vattenindex.
Baserat på data från korttransaktioner
svarar indexet upp med information om
mängd vatten som har konsumerats, och
användaren medvetandegörs om sin klimat-
påverkan. Under kommer även Ålands-
bankens kunder nås av vattenindexet. I tillägg
lanserades under året en beräkningsmodell
för klimatpåverkan utgående från en persons
livsstil. Beräkningen som finns tillgänglig för
allmänheten utgår från hur man svarar på
utvalda frågor och ger sedan ett mått för det
individuella koldioxidavtrycket samt inspira-
tion till minskning av ens påverkan.
För att möjliggöra fortsatt snabb ex-
pansion valde Ålandsbanken i augusti att
sälja IP-rättigheterna för Åland Index till
Doconomy och därmed ägarandelen i det
samägda bolaget Åland Index Solutions.
Användandet av Åland Index kommer
fortsatt att öka och under hösten kunde
Doconomy genomföra den största finansie-
ringsrundan i Europa för fintechbolag inom
hållbarhet, då investeringar om miljoner
euro säkrades upp. Även Ålandsbanken
deltog i finansieringsrundan.
Dreams har under året fortsatt att locka
många användare till deras sparapp, som
utgående från forskning hjälper människor
till ett större ekonomiskt välmående. Ålands-
banken tillhandahåller för mer än
kunder kontohantering, betalningstrafik och
fondsparande. Produktutbudet kommer
under att utökas till att även erbjuda
sparande som hjälper privatpersoner att
snabbare bli skuldfria och uppnå en balanse-
rad vardagsekonomi. Som ett resultat av det
fina samarbetet sedan lansering har
Dreams och Ålandsbanken avtalat om ett
förlängt samarbete, då gemensamma nyttor
fortsatt ska kunna skapa innovativa tjänster.
Ålandsbanken har en ägarandel i Dreams AB.
Även gällande betalningsområdet inom
fintechsektorn driver digitaliseringen fram
fortsatt utveckling. Ålandsbankens betal-
tjänster erbjuds så att fintechbolag på nya
sätt kan skräddarsy betalupplevelsen för
privatpersoner vid e-handel och transaktio-
ner. Genom Ålandsbankens långvariga
närvaro på både euro- och SEK-området
är Ålandsbankens erbjudande konkurrens-
kraftigt. Potentialen inom området är
god framledes.
Ålandsbanken Abp
Aärsdrivande koncernfunktioner
Koncernstaben
Foto: Viktor Fremling
Tove Erikslund, Chief Administrative Ocer, Jan-Gunnar Eurell, Chief Financial Ocer
och Juhana Rauthovi, Chief Risk & Compliance.
CFO-staben
Chief Financial Ocer Jan-Gunnar Eurell
leder avdelningarna Treasury och Group
Finance. CFO-staben har drygt med-
arbetare i Mariehamn, Helsingfors och
Stockholm.
Treasury ansvarar för att optimera Ålands-
bankens balansförvaltning och likviditets-
hantering. Treasury säkrar bankens behov av
kostnadseffektiv refinansiering på både kort
och lång sikt. Ansvaret för balansförvalt-
ningen omfattar också ansvar för att hantera
de ränte-, valuta- och likviditetsrisker som
affärsverksamheten överför till Treasury
via internpriserna.
Treasury förvaltar en treasuryportfölj om
cirka , miljarder euro, varav cirka , miljar-
der euro är bankens likviditetsreserv. Cirka
procent av skuldebrevsinnehaven i treasu-
ryportföljen är gröna obligationer. Treasury
hanterar kapitalmarknadsupplåning om
cirka , miljarder euro. Treasuryverksam-
heten har stor betydelse för bankens intjä-
ning. Trenden med sjunkande kostnader för
kapitalmarknadsfinansieringen fortsatte
glädjande nog även .
var ett år med många nya typer av
kapitalmarknadstransaktioner. Treasury
gjorde för första gången en emission av ett
så kallat AT-instrument (primärkapitaltill-
skott) om miljoner kronor, en emission
av ett grönt T-instrument (supplementär-
kapital) om miljoner kronor samt en
emission av nya säkerställda obligationer om
miljoner kronor med avtalsmässiga
villkor som gör att de kan flyttas från fin-
ländsk lagstiftning till svensk lagstiftning och
från Ålandsbanken som motpart till Borgo
som motpart i samband med att Ålands-
bankens svenska bolåneportfölj överlåtes
till Borgo under första halvåret .
Group Finances uppdrag är att leverera
publik information till marknad och myndig-
Årsredovisning
heter men också att utveckla och förvalta
koncernens ekonomi- och verksamhetsstyr-
ning. Group Finance har även ett koncern-
övergripande ansvar för inköpsprocessen
samt systemägarskapet för gemensamma
tekniska plattformar och system samt
arbetsplatser och datalager.
Processerna inom Group Finance håller
hög klass, där koncernbokslut och interna
styrrapporter är klara bankdag . Uppskat-
tade kundanalys- och kundlönsamhets-
rapporter uppdateras från datalagret.
Arbetsplatsutrustningen har successivt
moderniserats och effektiviserats, vilket
innebar att coronapandemins krav på dis-
tansarbete kunnat hanteras med framgång.
Ett systematiskt arbete med inköp och
leverantörsrelationer har lett till successivt
allt lägre kostnader för köpta tjänster.
Hållbarhet har blivit en integrerad del av
verksamhetsplaneringen samt den ekono-
miska rapporteringen.
Under fortsätter effektiviseringen
och kvalitetshöjningen av CFO-stabens
arbetsprocesser. Två av Ålandsbankens
plattformstjänster till det nya svenska hypo-
teksbolaget Borgo är treasurytjänsten och
redovisningstjänsten. Ett särskilt satsnings-
område är business intelligence och data-
hantering, där alltmer data lagras i det så
kallade molnet och alltmer framåtblickande
dataanalysarbete möjliggörs.
CAO-staben
Chief Administrative Ocer Tove Erikslund
leder avdelningarna Aärsstöd, Aärsstöd
Kapitalmarknad, Kundservice & Marknads-
support, Aärsutveckling, Human Resour-
ces och funktionen för hållbar utveckling.
CAO-staben har cirka medarbetare i
Mariehamn, Helsingfors och Stockholm.
Avdelningarna Affärsstöd Kapitalmarknad
och Affärsstöd är de största beställarna av
bankens prioriterade utvecklingsprojekt.
Under har fokus fortsatt främst
legat på utveckling för att anpassa verksam-
heten till rådande myndighets- och mark-
nadsmässiga krav. Drygt hälften av utveck-
lingskostnaderna för bankens prioriterade
utveckling under året var kopplade till nya
eller förändrade regelverk. Även kommande
år förväntas kräva betydande arbete och
investeringar i regelverksanpassningar inom
framför allt betal- och kreditområdena.
En stor del av utvecklingen under
har varit kopplad till bankens satsning på
det svenska hypoteksbolaget Borgo, där
Ålandsbanken är leverantör av bolagets
plattformstjänst. Vidareutveckling och fär-
digställande av dessa leveranser kommer
fortsätta under .
Projekt inom effektivisering har under
året i övrigt fokuserat på att minska licens-
kostnader för IT-system, förbättra system-
stödet för rådgivare och på att minska pap-
persutskrifter. Ett flerårigt arbete med att
förenhetliga kunddatabaser är ett exempel
på leveranser med betydande kostnadspå-
verkan som slutförts under året. För att driva
ett effektivt backoffice blir det allt viktigare
att utveckla gemensamma processer och
system för samtliga affärsområden och de
olika kundsegmenten. Även IT-utveckling för
bankens samarbetspartners och förvaltning
av dessa tjänster ställer nya krav. Automa-
tionsteknik i form av Robotic Process Auto-
mation (RPA) och användning av datalager
används som stöd i verksamheten och har
utökats under året.
Inom digitaliseringsområdet har flera
nyheter och förbättringar gjorts på Internet-
kontoret och i Mobilbanken. Till exempel har
fondhandel och Swish-ansökan för den
svenska verksamheten och visning av Aktie-
sparkonto för Åland och Finland tillkommit i
Mobilbanken. Under har tjänsteerbju-
dandet breddats med ett nytt kreditkort
riktat till Private Banking-kunder och med
de mobila betalningslösningarna Apple Pay
och Google Pay.
Utveckling för att förhindra penningtvätt
och finansiering av terrorism sker kontinuer-
ligt, då området ständigt växer och allt högre
krav ställs på bankerna.
Ärendevolymerna hos Kundservice fort-
satte att öka under året. Kunderna kan kon-
takta banken via telefon, Internetkontorets
meddelandehantering, mejl eller chatt.
En förklaring till ökningen av ärenden är
den tillgänglighet som Mobilbanken erbjuder.
Antalet ärenden per månad uppgick under
till cirka jämfört med år
. Allt fler kunder väljer att ta i bruk
eID, vilket förenklar såväl identifiering
som inloggning till Internetkontoret och
Mobilbanken.
Den kundundersökning som kontinuer-
ligt görs visar att Kundservice håller en hög
kvalitet i mötet med kunderna. Undersök-
ningen ger ett jämförande underlag med ett
tjugotal övriga banker i Finland och Sverige.
Ålandsbankens Net Promotor Score (NPS)
på har förbättrats från föregående år, då
NPS var . Bankbranschens genomsnitt var
. Kundernas generella nöjdhet med Kund-
service låg under året på procent jämfört
med branschens procent.
har för Human Resources handlat
mycket om koordinering av koncernens
Covid-arbete samt hantering av den stora
utökning av personal som skett under året.
Vidare har fokus varit på kompetensutveck-
ling med fokus på myndighetskrav. För att
utveckla medarbetarskapet har flera proces-
ser vidareutvecklats kring medarbetarsam-
tal och målstyrning men också med hur vi
mäter engagemang och arbetsglädje.
Hållbarhetsarbetet har under har
stärkts genom att formalisera organise-
ringen av arbetet. Fokus för har varit
klimatfrågan. Vi har under året jobbat med
att förstå Ålandsbankens klimatavtryck,
såväl det klimatavtryck som vår organisation
själv skapar som det som genereras via vår
verksamhet i form av kreditportfölj, Treasury-
portfölj och kapitalförvaltning. Det har vi
gjort genom att klimatberäkna vår verksam-
het utifrån GHG (GreenHouseGas) proto-
kollets scope , och . Klimatberäkningen
har varit en avgörande faktor för att vi i
december kunde fastställa koncernens
klimatmål, där de långsiktiga målen är att nå
klimatneutralitet senast och vara netto
noll år .
Under anslöt sig Ålandsbanken till
Net Zero Banking Alliance för att ytterligare
stärka det viktiga arbetet finansbranschen
behöver göra för att bekämpa klimatför-
ändringen.
Som en del för att nå målsättningarna
har Ålandsbanken även klimatkom-
penserat för den egna operativa verksam-
hetens utsläpp.
CRO-staben
Chief Risk & Compliance Ocer Juhana
Rauthovi leder avdelningarna Risk Control,
Compliance, Operativa risker & Säkerhet,
Juridiska, Kreditberedning och Kredit-
Ålandsbanken Abp
processer. CRO-staben består av cirka
personer i Mariehamn, Helsingfors
och Stockholm.
Koncernstaben Risk Office har som huvud-
sakligt uppdrag att skydda Ålandsbankens
kapital, resultat och varumärke genom att
erbjuda ett ramverk för risk- och kredithan-
tering. Syftet är att upprätthålla en riskkultur
som är sund och som motsvarar bankens
riskaptit och förmåga att bära risker.
Risk Control ansvarar för oberoende kon-
troll och rapportering av bankens finansiella
risker. Verksamhetsåret har präglats av
nya myndighetskrav, och detta fortsätter
under . Under året har Risk Control
arbetat med implementationen av ny intern
fallissemangsdefinition samt gjort en
ordentlig satsning tillsammans med externa
konsulter på att förnya kreditriskmodeller
enligt den nya definitionen och det nya krä-
vande regelverket och samtidigt utvecklat
dem för att ännu bättre återspegla risken i
bankens kreditportföljer. Finansinspektio-
nen har inte ännu godkänt de nya model-
lerna, vilket förväntas ske under .
Under verksamhetsåret kommer
avdelningen att fortsätta med implementa-
tionen av nya myndighetskrav, primärt Basel
IV-regelverket. Vidare deltar avdelningen i
arbetet med att utveckla verktyg för att
identifiera, mäta, kontrollera och rapportera
risker som hänför sig till klimatförändring-
arna. Risk Control arbetar också med ban-
kens hållbarhetsplan och hållbarhetsstrategi
vad gäller ansvarsfull kreditgivning. Det
arbetet är tudelat: dels att bibehålla de delar
av bankens kreditgivning som redan nu har
en positiv påverkan på hållbar utveckling,
dels att forma kreditgivningen så att den har
en positiv påverkan på utvalda delmål i FN:s
globala mål för hållbar utveckling.
Compliance är en oberoende funktion
som identifierar och kontrollerar bankens
regelefterlevnadsrisker samt rapporterar
om dessa till ledning och styrelse. Avdel-
ningen ger råd och stöd till ledningen och
affärsverksamheten i hur regelefterlevnads-
riskerna bör hanteras, så att bankverksam-
heten kan bedrivas i enlighet med myndig-
hetskrav och med fokus på kundernas
intressen. Under året har fokus legat på att
kontrollera och stödja verksamheten i regel-
verksdriven utveckling som stärker bankens
motverkande av penningtvätt och finansie-
ring av terrorism. Inom området investe-
ringstjänster har Compliance stärkt sitt team
och på så sätt kunnat vara ett tydligare stöd
för placeringsverksamheten i dess regel-
efterlevnad. Compliance har vidare kontrol-
lerat och föreslagit åtgärder för hur banken
ska kontrollera och följa upp outsourcing-
arrangemang.
Under kommer Compliance fort-
sätta att prioritera kontroll av regelefterlev-
nad vid tillhandahållande av investerings-
tjänster samt implementering av nya och
kommande hållbarhetsregelverk med fokus
på kundskydd. Att bankens åtgärder för att
förhindra penningtvätt och finansiering av
terrorism utvecklas och förbättras är alltid
högt på Compliances agenda och kommer
så vara under .
Operativa risker & Säkerhet är en obero-
ende avdelning som ger råd och stöd samt
ställer krav för hantering av operativa risker.
De huvudsakliga funktionsområdena är
informationssäkerhet, dataskydd, release,
kontinuitet samt krisberedskap, säkerhet,
brottsäkerhet, riskanalys och -rapportering
och NPA-processen (New Product Approval
Process). Fokus ligger på att öka medveten-
heten kring operativa risker, kontrollera
regelefterlevnaden på ansvarsområdet
samt rapportera operativa risker och
incidenter till ledning och myndigheter.
Verksamhetsåret har präglats av del-
aktighet i projektarbete, utredning och in-
förskaffande av systemstöd för bankens
register över behandling (GDPR), förbättrad
cyberssäkerhet, kvalitetssäkring av riskana-
lyser, planering och koordinering av bankens
deltagande i den nationella beredskaps-
övningen FATO samt stöd för process-
utveckling i anslutning till det delägda
hypoteksbolaget Borgo.
Under verksamhetsåret kommer
fokus fortsättningsvis att vara råd, stöd,
kravställning, kontroll samt rapportering av
operativa risker. Stöd vid implementering av
systemstöd för upprättande av bankens
register över behandling, vidareutveckling
av bedrägeripreventionsprocessen, kvalitets-
säkring av releaseprocessen, stöd för ut-
rymmessäkerhet, utvärdering av bankens
cybermaturitet samt vidareutveckling av
Business Impact Analysis (BIA) är exempel
på planerade aktiviteter. Fortsättningsvis
bistår avdelningen med sin expertis vad
gäller processutveckling i anslutning till det
delägda hypoteksbolaget Borgo.
Juridiska avdelningen ansvarar för att till-
godose bankens och koncernens behov av
juridisk kompetens då banken agerar i egen-
skap av kreditinstitut och emittent. Avdel-
ningen jobbar löpande med att stödja såväl
affärsområden som staber vid utveckling
och tillhandahållande av produkter och
tjänster till bankens kunder. Under året har
man jobbat med implementering av nya
regelverk, där tonvikten har varit på hållbar-
hetsrelaterade regelverk, juridiska frågor
gällande det nya hypoteksbolaget samt
utvecklande av befintliga partnersamarbe-
ten. Under kommer avdelningen att
jobba med verksamhetsförändringar relate-
rade till uppstarten av hypoteksbolags-
samarbetet Borgo, fortsatt implementering
av nya regelverk, som även under detta år
kommer att ha ett starkt fokus på hållbarhet,
samt juridiska frågor gällande nya och
befintliga partnersamarbeten.
Avdelningen Kreditberedning utvecklar
och upprätthåller kreditanalys och kredit-
kontroll för att säkerställa en god kreditkvali-
tet i bankens kreditgivning. Trots corona-
pandemin ligger andelen oreglerade krediter
i kreditportföljen på ungefär samma nivå
som vid årets början om vi bortser från
några större exponeringar som inte har
koppling till corona. Det finns förutsätt-
ningar att hålla andelen oreglerade krediter
på nuvarande nivåer ifall konjunkturen hålls
stabil och nivåerna på fastighetspriser och
börskurser bibehålls i takt med att pande-
min börjar mattas av. Avdelningen deltar
aktivt i arbetet med leveranser i anslutning
till hypotekssamarbetet samt leveranser
som påkallas av Europeiska Bankmyndig-
hetens (EBA) riktlinjer för kreditgivning och
övervakning. Avdelningen Kreditberedning
kommer att delta i hållbarhetsarbetet inom
kreditsidan givet de förutsättningar som ges
tillsammans med kreditprocesser, myndig-
hetskrav och kreditaffärens önskemål.
Kreditprocessavdelningen ansvarar för
att förvalta och utveckla bankens kredit-
process och säkerställa att den uppfyller
interna och externa regelverk. Året
dominerades av implementeringen av nya
regelverk, till exempel EBA:s riktlinjer för
kreditgivning och övervakning som trädde
i kraft i juni, samt utvecklingen av bolåne-
plattformen till det nya delägda hypoteks-
bolaget Borgo. En milstolpe nåddes då den
nya bolåneplattformen togs i bruk under
fjärde kvartalet. Under kommer fokus
att ligga på fortsatt utveckling av Borgos
digitala bolåneplattform samt att säkerställa
hållbara och skalbara processer i anslutning
till de nya regelverken. Kreditprocesser deltar
även tillsammans med Risk Control och
Kreditberedning i implementationen av
kommande hållbarhetsregelverk.
Crosskey växer så det knakar
IT
0
5
10
15
20
25
20212020201920182017
Koncernexterna IT-intäkter,
Crosskey
miljoner euro
Niclas Södergård verkställande direktör för Crosskey Banking Solutions Ab Ltd.
Årsredovisning
Crosskey fortsätter att växa snabbt och hade vid utgången av mer än
heltidstjänster. Bara de två senaste åren har antalet heltidstjänster ökat med
tjänster eller procent. Dessutom har antalet inhyrda konsulttjänster ökat kraftigt.
Crosskey blir en allt större och viktigare del
av Ålandsbankenkoncernen, där Ålands-
bankens växande partnersamarbeten möjlig-
görs av ett allt tätare samarbete mellan
Ålandsbanken och Crosskey, där inte bara
it-tjänster utan kompletta banktjänster
levereras.
Under har Model IT, som förvär-
vades , fusionerats med Crosskey.
Model IT har möjliggjort en allt snabbare
tillväxt för Crosskey som leverantör av
kapitalmarknadstjänster.
Crosskey förlängde och utökade sitt
samarbetsavtal med S-Banken. Avtalet är
en fortsättning på det befintliga samar-
betsavtal som undertecknades år
och som nu omfattar samtliga Crosskeys
banklösningar.
Crosskey har under året i samarbete
med Ålandsbanken lanserat bankplatt-
formen för den svenska bolånebanken
Borgo, som är ICA Bankens, Ikano Banks,
Söderberg & Partners och Ålandsbankens
gemensamma bolånesatsning i Sverige.
Även Förmögenhetsförvaltaren Garan-
tums nya kapitalmarknadssystem i Sverige
lanserades under hösten.
En glädjande start på det nya året
är att POP Banken har valt Crosskey som
sin centrala banksystempartner. Den
januari tecknade POP Banken ett
samarbetsavtal med Crosskey om förny-
else av dess kärnbanksystem. POP Banken
räknar med att införa det nya kärnbanks-
systemet under . POP Bankgruppen
är en finländsk finanskoncern som består
av kooperativa andelsbanker, en digitalt
verksam skadeförsäkringstjänst Skadeför-
säkring Ab, det centrala kreditinstitutet
Bonum Bank Plc och centralinstitutet POP
Bankcentralen anl.
Niclas Södergård tillträdde den okto-
ber som ny verkställande direktör efter
Thomas Lundberg. Södergård har en lång
bakgrund inom Crosskey bland annat som
företagets CTO.
Medarbetarnöjdheten mäts i vår årliga
medarbetarundersökning och är ett vik-
tigt mått på Crosskeys strävan att uppnå
en hållbar personalpolitik. Under våren
steg nöjdhetsnivån till den högst
uppmätta nivån i bolagets historia.
Crosskey är ett certifierat Great Place To
Work. Också nöjdheten bland Crosskeys
kunder steg till en rekordnivå, vilket är ett
viktigt kvitto på satsningen att bygga lång-
siktiga och hållbara kundrelationer.
Crosskeys datahallar drivs till pro-
cent med elektricitet från förnyelsebara
källor. På Åland deltar Crosskey i ett stort
bolagsövergripande samarbete med sikte
på att förverkliga Ålands vision att
vara ett fullständigt hållbart samhälle.
En milstolpe på den vägen är att
uppfylla FN:s Agenda med globala
hållbarhetsmål.
Ålandsbanken Abp
Foto: Anton Sucksdor
Styrelsens verksamhetsberättelse
Årsredovisning
Styrelsens verksamhetsberättelse
Makroläge
Även har präglats av coronapandemin.
Initialt klingade pandemin av i vårt verksam-
hetsområde, och de flesta restriktioner togs
bort. I slutet av året slog dock omikronvarianten
till med stor kraft med nya restriktioner som följd.
De finans- och penningpolitiska stimulan-
serna har varit stora. Den ekonomiska åter-
hämtningen har varit stark. För den lokala
åländska ekonomin innebar den rekordstarka
turistsommaren en välkommen positiv injektion.
De långa marknadsräntorna började under
året röra sig uppåt, medan de för bankens rän-
tenetto mer betydelsefulla korta marknadsrän-
torna fortfarande var kvar på rekordlåga nivåer.
De europeiska centralbankernas styrräntor för-
väntas hållas oförändrade under en tid framöver.
,
Euribor mån. –, –,
Euribor mån. –, –,
Stibor mån. –, ,
Under året steg aktiekurserna på Helsingfors-
börsen (OMXHPI) med procent, medan
aktiekurserna på Stockholmsbörsen (OMXSPI)
steg med procent.
Värdet på den svenska kronan i förhållande till
euron var under året i genomsnitt procent högre
än motsvarande period föregående år och pro-
cent lägre jämfört med årsskiftet. Vid omräkning
av resultatet från bankens svenska verksamhet
till euro har genomsnittskursen för perioden
använts, medan balansräkningen har omräknats
till kursen på balansdagen.
Viktiga händelser
Styrelsen i Ålandsbanken fattade den januari
beslut om utdelning av euro ( cent i
ordinarie dividend och cent i jubileums-
dividend) för verksamhetsåret i enlighet
med den fullmakt som styrelsen erhöll av
Ålandsbankens bolagsstämma den april .
På bolagsstämman den mars beslöts
att i dividend för verksamhetsåret utbetala
euro per aktie.
Bolagsstämman beslöt vidare att bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om förvärv av högst
Ålandsbankens B-aktier, vilket mot-
svarar ungefär procent av samtliga aktier i
bolaget och ungefär , procent av samtliga
B-aktier i bolaget. Bolagets egna aktier kan för-
värvas för att utveckla bolagets kapitalstruktur,
för att användas som vederlag i företagsförvärv
eller industriella omorganiseringar och som en
del av bolagets incentivsystem och annars för
att överlåtas vidare, behållas i bolaget eller ogil-
tigförklaras. Aktierna kan förvärvas i en eller
flera omgångar.
På bolagsstämman omvaldes styrelsen bestå-
ende av Nils Lampi, Christoffer Taxell, Åsa Ceder,
Anders Å. Karlsson, Ulrika Valassi och Anders
Wiklöf. Vid styrelsens konstituerande möte
samma dag valdes Nils Lampi till ordförande
och Christoffer Taxell till vice ordförande.
I mars emitterade Ålandsbanken för första
gången någonsin ett så kallat AT-instrument
(primärkapitaltillskott) om miljoner kronor.
Instrumentet är evigt med möjlighet till förtida
återbetalning efter fem år. Instrumentet betrak-
tas redovisningsmässigt som eget kapital.
I december emitterade Ålandsbanken för
första gången någonsin ett grönt T-instrument
(supplementärkapital) om miljoner kronor.
Instrumentet har års löptid med möjlighet till
förtida återbetalning efter fem år. Likviden från
instrumentet används för finansiering och om-
finansiering av vindprojekt och bolån med
högt energibetyg.
Antalet utestående B-aktier har under
perioden ökat med till följd av bankens
åtagande inom ramen för personalens
incitamentsprogram.
Ålandsbanken har under perioden öppnat
ett nytt kontor i Uleåborg på det finländska
fastlandet.
Borgo AB, som är ett intresseföretag till
Ålandsbanken, erhöll i mars tillstånd av svenska
finansinspektionen att driva finansieringsrörelse
samt för att ge ut säkerställda obligationer och
startade under fjärde kvartalet sin verksamhet i
Sverige. Borgo ingick i september ett part-
nerskap med ICA Banken, Ikano Bank, Söderberg
& Partners och Ålandsbanken (IISÅ Holdco AB)
med syfte att skapa ett nytt svenskt hypoteks-
bolag. I augusti tecknade även Sparbanken
Styrelsens verksamhetsberättelse
0
3
6
9
12
20212020201920182017
SEK/EUR genomsnittskurs
–0,75
–0,50
–0,25
0,00
0,25
20212020201920182017
Euribor/Stibor mån genomsnitt
Procent
Euribor Stibor
–10
0
10
20
30
40
20212020201920182017
OMXHPI och OMXSPI
Procent
OMXHPI OMXSPI
Ålandsbanken Abp
Syd ett bindande avtal med Borgo om att
ansluta sig till partnerskapet. Ålandsbanken till-
handahåller tillsammans med dotterbolaget
Crosskey Banking Solutions plattformslösningar
för det nya hypoteksbolaget samt bidrar med
befintlig kunskap om bolånehantering.
Tillsammans med våra kunder fortsätter
engagemanget för en renare Östersjö. Östersjö-
projektet bidrog under året med tusen euro
till olika projekt som främjar Östersjöns tillstånd.
Ålandsbanken har sedan delat ut ,
miljoner euro till olika miljörelaterade projekt.
Placeringsfonden Ålandsbanken Euro Bond
belönades för åttonde året i rad av Refinitiv
Lipper som den bästa fonden i sin kategori i
Norden. Även analysbolaget Morningstar, som
jämför fonddata och fonder i sina respektive
klasser, har försett Ålandsbanken Euro Bond
med maximala fem stjärnor i alla sina
granskningscykler.
Alandia Holding slutförde den juni förvär-
vet av Rettig Groups samtliga aktier (, pro-
cent) i Alandia Försäkring. Alandia Holding är
ett bolag skapat av Ålandsbanken, Veritas
Pensionsförsäkring, Viking Line, Föreningen
Konstsamfundet, Lundquist Shipping Company
och Wiklöf Holding i syfte att förvärva denna
aktiepost i Alandia Försäkring. Aktieägarnas
uttalade vilja är att agera långsiktiga ägare i
Alandia Försäkring. Alandia Holding är ett
intresseföretag till Ålandsbanken.
I augusti sålde Ålandsbanken sin ägarandel
av bolaget Åland Index Solutions samt IP-
rättigheterna för Åland Index till Doconomy.
Ålandsbanken har fortsättningsvis även ett
betydande ägarintresse i Doconomy.
Resultat
Rörelseresultatet ökade med , miljoner euro
eller procent till , miljoner euro (,).
Cirka , miljoner euro av periodens rörelse-
resultat var hänförligt till poster av icke-
återkommande natur.
Årets resultat hänförligt till aktieägarna
ökade med , miljoner euro eller procent
till , miljoner euro (,).
Avkastningen på eget kapital ökade till
, procent (,).
Intäkterna ökade med , miljoner euro
eller procent till , miljoner euro (,).
Räntenettot ökade med , miljoner euro
eller procent till , miljoner euro (,).
Ökningen kom från högre utlåningsvolym
samt lägre kostnader för inlåning och
kapitalmarknadsupplåning.
Provisionsnettot ökade med , miljoner
euro eller procent till , miljoner euro
(,), främst tack vare högre intäkter från
kapitalförvaltningsaffären.
Nettoresultat finansiella poster minskade
med , miljoner euro till –, miljoner euro
(,), huvudsakligen på grund av lägre realisa-
tionsvinster samt omvärdering av skulder
hänförlig till tilläggsköpeskilling.
IT-intäkterna ökade med , miljoner euro
eller procent till , miljoner euro (,).
Ökningen kom från högre projektintäkter.
Övriga intäkter innehöll positiva effekter av
engångskaraktär kopplat till intresseföretag och
försäljning av IP-rättigheter.
Kostnaderna ökade med , miljoner euro
eller procent och uppgick till , miljoner
euro (,). Högre personal- och IT-kostnader
samt ökade avskrivningar var huvudorsakerna.
Nedskrivningar av finansiella tillgångar,
netto, var oförändrade och uppgick till , miljo-
ner euro (,), motsvarande en kreditförlustnivå
om , procent (,). Nedskrivningarna
berodde huvudsakligen på ett fåtal enskilda
krediter. I det första kvartalet gjordes
betydande modelldrivna nedskrivningsreserve-
ringar av finansiella tillgångar enligt IFRS , vilka
ännu inte utnyttjats.
Skattekostnaden uppgick till , miljoner
euro (,), motsvarande en effektiv skattesats
på , procent (,).
Rörelsesegment
Koncernens ökning av rörelseresultatet med
, miljoner euro till , miljoner euro fördelas
enligt följande:
• Private Banking –1,3
(högre nedskrivningsreserveringar)
• Premium Banking ,
(lägre nedskrivningsreserveringar)
• IT –2,6
(högre kostnader och tilläggsköpeskilling)
• Koncernfunktioner och elimineringar ,
(huvudsakligen engångseffekter)
0
20
40
60
80
20212020201920182017
Provisionsnetto
miljoner euro
0
30
60
90
120
150
20212020201920182017
Kostnader
miljoner euro
Räntenetto
miljoner euro
0
20
40
60
80
20212020201920182017
0
10
20
30
40
20212020201920182017
Resultat hänförligt till aktieägarna
miljoner euro
Årsredovisning
Aärsvolymer
Aktivt förvaltat kapital för kunders räkning
ökade med miljoner euro eller procent
från årsskiftet och uppgick till miljoner
euro ( ). Ökningen berodde på såväl mycket
positiva nettoflöden som positiv marknadseffekt.
Inlåning från allmänheten ökade med
procent från årsskiftet och uppgick till
miljoner euro ( ).
Utlåning till allmänheten ökade med
procent från årsskiftet och uppgick till
miljoner euro ( ).
Samtliga affärsvolymer nådde den högsta
noteringen i Ålandsbankens historia.
Balansomslutning och åtaganden
utanför balansräkningen
Balansomslutningen ökade under året med
miljoner euro eller procent till mil-
joner euro ( ). Ökningen avsåg främst utlå-
ning till allmänheten. De ökade tillgångarna
finansierades främst genom ökad inlåning från
allmänheten. Åtaganden utanför balansräk-
ningen ökade med miljoner euro eller
procent till miljoner euro ().
Ökningen avsåg huvudsakligen kreditlöften.
Kreditkvalitet
Utlåning till privatpersoner utgjorde procent
av kreditportföljen, varav bostadslån svarade
för procent. Värdepapperskrediter med
säkerhet i marknadsnoterade värdepapper
utgjorde det näst största kreditslaget till privat-
personer. Historiskt har Ålandsbanken inte haft
några väsentliga kreditförluster i detta kredit-
segment. Företagsportföljen har stort släktskap
med privatportföljen, då många av företagen
ägs av kunder som även privat är Private
Banking-kunder.
Ålandsbanken hade , miljoner euro i ned-
skrivningsreserveringar per den december
(, den december ), fördelat på
, miljoner euro i stadie (,), , miljoner
euro i stadie (,) och , miljoner euro i
stadie (,). Stadie -krediter ökade från
årsskiftet med , miljoner euro till
, miljoner euro.
Stadie -krediter som andel av utlåning till
allmänheten brutto uppgick till , procent
(,). Reserveringsgraden för stadie -krediter
uppgick till procent (). Merparten av dessa
krediter har goda säkerheter.
Likviditet och upplåning
Ålandsbankens likviditetsreserv i form av kassa
och placeringar hos centralbank, kontohållning
och placeringar hos andra banker, likvida ränte-
bärande värdepapper samt innehav av egna
emitterade icke pantsatta säkerställda obligatio-
ner uppgick den december till mil-
joner euro ( den december ), mot-
svarande procent av totala tillgångar () och
procent av utlåning till allmänheten ().
I september återköpte Ålandsbanken ute-
stående säkerställda obligationer från den
svenska poolen om miljoner kronor med
slutförfall i november . Samtidigt emitte-
rade Ålandsbanken nya säkerställda obligatio-
ner om miljoner kronor med slutförfall i
september . Emissionen var unik i sitt
slag, då dessa obligationer har avtalsmässiga
villkor som gör att de kan flyttas från finländsk
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
20212020201920182017
Balansomslutning
miljoner euro
Resultat hänförligt till aktieägarna per segment
miljoner euro
–5
0
5
10
15
20
25
Koncernfunktioner
och elimineringar
ITPremium BankingPrivate Banking
Nedskrivningar, miljoner euro
Kreditförlustnivå
0
1
2
3
4
5
20212020201920182017
0,00
0,05
0,10
0,15
Nedskrivningar och kreditförlustnivå
miljoner euro
Ålandsbanken Abp
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
20212020201920182017
Utlåning
miljoner euro
0
250
500
750
1 000
1 250
1 500
20212020201920182017
Säkerställda obligationer
miljoner euro
0
750
1 500
2 250
3 000
3 750
4 500
20212020201920182017
Inlåning
miljoner euro
0
50
100
150
200
250
300
350
20212020201920182017
Eget kapital
hänförligt till aktieägarna
miljoner euro
lagstiftning till svensk lagstiftning och från
Ålandsbanken som motpart till Borgo som
motpart i samband med att Ålandsbankens
svenska bolåneportfölj överlåtes till Borgo
under första halvåret .
I september förföll även miljoner euro
icke-säkerställda obligationer, vilka banken
valde att inte förnya.
Den genomsnittliga återstående löptiden
på våra utestående obligationer var per den
december cirka , år (,).
Utlåning/inlåning uppgick till procent ().
Av Ålandsbankens externa finansierings-
källor vid sidan av eget kapital utgjorde in-
låning från allmänheten procent ()
och emitterade säkerställda obligationer
procent ().
Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick
till procent ().
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)
uppgick till procent ().
Rating
Ålandsbanken har kreditbetyget BBB/A- från
ratinginstitutet Standard & Poor’s Global Ratings
med positiv utsikt för långfristig och kortfristig
upplåning. Ålandsbankens säkerställda obligatio-
ner har kreditbetyget AAA med stabil utsikt.
Kapital och kapitaltäckning
Under perioden förändrades eget kapital med
periodens resultat om , miljoner euro, övrigt
totalresultat om , miljoner euro, emission av
nya aktier inom ramen för incitamentsprogram
om , miljoner euro, utbetald dividend om
, miljoner euro, utbetald utdelning på pri-
märkapitalinstrument om , miljoner euro
samt emission av primärkapitaltillskott om
, miljoner euro och uppgick per den
december till , miljoner euro (,
den december ).
I övrigt totalresultat ingick omvärdering
av förmånsbestämda pensionsplaner med
, miljoner euro efter skatt enligt IAS .
Kärnprimärkapitalet ökade med , miljoner
euro från årsskiftet till , miljoner euro
(,). Finansinspektionen har lämnat tillstånd
för återköp av egna aktier. Det maximala belop-
pet som kan användas för återköp uppgår till
, miljoner euro. Beloppet är till fullo en
avdragspost i kapitalbasen även då dessa åter-
köp inte har skett.
Riskexponeringsbeloppet ökade med
procent från årsskiftet och uppgick till
miljoner euro ( ). Riskexponerings-
beloppet för kreditrisk ökade med miljoner
euro eller procent. Det slopade riskviktsgolvet
för bolån i Finland minskade riskexponeringsbe-
loppet med miljoner euro. En schablonupp-
räkning med , procent av riskexponerings-
beloppet som beräknas enligt IRB-modell i
avvaktan på en uppdaterad, godkänd IRB-modell
ökade riskexponeringsbeloppet med miljo-
ner euro. Riskexponeringsbeloppet för operativ
risk minskade med miljoner euro.
Kärnprimärkapitalrelationen minskade till
, procent (,).
Primärkapitalrelationen, som tidigare alltid
varit identisk med kärnprimärkapitalrelationen,
steg tack vara AT-emissionen om miljoner
kronor i mars och uppgick till , procent
(,).
Total kapitalrelation minskade till , pro-
cent (,).
För beräkningen av bruttosoliditetsgraden
har en lättnad införts. I den får exponeringar
mot centralbanker med relevans för transmis-
sionen av penningpolitiken undantas. Ålands-
banken har beaktat detta i beräkningen av brutto-
soliditetsgraden, som per den december
uppgick till , procent (,). Exklusive lättna-
den skulle den ha uppgått till , procent (,).
Utöver det grundläggande kapitalkravet
gäller olika buffertkrav, som huvudsakligen
fastställs av nationella tillsynsmyndigheter.
På grund av coronakrisen har flera av dessa
buffertkrav sänkts.
Kravet på en kapitalkonserveringsbuffert
om , procent kärnprimärkapital gäller i samt-
liga EU-länder. Kravet på en kontracyklisk kapi-
talbuffert kan variera mellan –, procent.
För finländska och svenska exponeringar gäller
fortsättningsvis , procent. Svenska finans-
inspektionen har dock beslutat att höja det
kontracykliska buffertvärdet till , procent.
Det nya buffertvärdet gäller från och med den
september . Svenska finansinspektio-
nen riktar in sig på att gradvis höja buffert-
värdet till , procent under om den
ekonomiska återhämtningen fortsätter.
De buffertkrav avseende kapitaltäcknings-
regelverkets pelare om sammanlagt , pro-
cent av koncernens riskexponeringsbelopp
som Finansinspektionen fastställt sänktes till
Årsredovisning
, procent från och med den september
. Detta buffertkrav skulle tidigare täckas av
enbart kärnprimärkapital. Från och med får
en del av pelare -kravet täckas även av primär-
kapitaltillskott respektive supplementärkapital.
De nya aktuella miniminivåerna för Ålands-
banken från och med den september är:
• Kärnprimärkapitalrelation , procent
• Primärkapitalrelation , procent
• Total kapitalrelation , procent
I förhållande till ovanstående buffertkrav har
Ålandsbanken ett betryggande kapitalöverskott:
• Kärnprimärkapitalrelation ,
procentenheter
• Primärkapitalrelation , procentenheter
• Total kapitalrelation , procentenheter
Från och med den januari har Verket för
finansiell stabilitet gett Ålandsbanken ett for-
mellt minimikrav för nedskrivningsbara skulder
(MREL). Kravet innebär dock i praktiken inget
extra krav på kapital utöver de minimikrav som
redan finns avseende bankens totala kapital-
relation och bruttosoliditetsgrad.
På grund av ett tolkningsfel gällande ett
bankspecifikt myndighetskrav har Ålandsbanken
rapporterat felaktiga kapitalkravsuppgifter tidi-
gare under år . De korrekta uppgifterna
har presenterats i ett börsmeddelande den
december.
Förvärv av egna aktier
Ålandsbankens styrelse har beslutat att inleda
förvärv av egna aktier inom ramen för bolags-
stämmans bemyndigande av den mars .
Det maximala antalet aktier som kan förvärvas
enligt förvärvsbeslutet i en eller flera omgångar
uppgår till B-aktier, vilket motsvarar
, procent av samtliga B-aktier och , procent
av samtliga aktier i Ålandsbanken. Det maximala
beloppet som kan användas för återköpet upp-
går till , miljoner euro. Finansinspektionen har
lämnat tillstånd för återköpet av egna aktier.
Förvärv av aktier avslutas senast den
mars . Aktierna förvärvas med fritt eget
kapital via handel på Nasdaq Helsinki Oy i en
eller flera omgångar till det pris som fastställs
i offentlig handel på Nasdaq Helsinki Oy på
dagen för förvärvet. Aktier förvärvas och beta-
las enligt regler på Nasdaq Helsinki Oy.
Aktierna förvärvas i syfte att utveckla
Ålandsbankens kapitalstruktur, för att användas
som vederlag i företagsförvärv eller industriella
omorganiseringar, som en del av Ålandsbankens
incentivsystem och annars för att överlåtas
vidare eller behållas i Ålandsbanken. Därmed
finns det vägande ekonomiska skäl för att
genomföra ett riktat förvärv av egna aktier.
Inga förvärv av egna aktier hade ännu
genomförts per den december . Det
maximala återköpsbeloppet , miljoner euro
är likväl en avdragspost från Ålandsbankens
kärnprimärkapital.
Hållbarhetsinformation
Ålandsbanken har under fjärde kvartalet imple-
menterat Greenhouse Gas Protocol (GHGP) för
att beräkna och rapportera utsläpp av växthus-
gaser. Utsläppen redovisas i tre scope där
Ålandsbankens klimatberäkning initialt omfattar
scope och samt leverantörsrelaterade
utsläpp från inköp i scope .
De totala utsläppen för summerar till
ton koldioxidekvivalenter, vilket är en
ökning med ton jämfört med föregående år.
Ålandsbanken har i bokslutet reserverat en
kostnad om tusen euro, vilket motsvarar full
klimatkompensation för de beräknade utsläppen.
Dividend
Styrelsen föreslår för bolagsstämman att som
ordinarie dividend för verksamhetsåret
utbetala , euro per aktie, vilket totalt mot-
svarar ett belopp om , miljoner euro.
Dividenden motsvarar en utdelningsandel
om procent.
Dessutom föreslår styrelsen för bolagsstäm-
man att som tilläggsdividend utbetala , euro
per aktie, under förutsättning att den planerade
överlåtelsen av den största delen av vår svenska
bolåneportfölj till Borgo genomförs.
Väsentliga händelser
efter periodens slut
POP Banken har valt Ålandsbankens dotter-
bolag Crosskey som sin centrala banksystem-
partner. Den januari tecknade POP
Banken ett samarbetsavtal med Crosskey om
förnyelse av dess kärnbanksystem. POP Banken
räknar med att införa det nya kärnbanks-
systemet under .
Kärnprimärkapitalrelation
Primärkapitaltillskottrelation
Supplementärkapitalrelation
0
5
10
15
20
20212020201920182017
Kapitalrelationer
Procent
Utlåning per bransch
miljoner euro
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
Bostadslån,
privat
Övrigt, privat
Fastighetsverksamhet, företag
Finans- och försäkrings-
verksamhet, företag
Bostadsverksamhet, företag
Sjöfart, företag
Övrigt, företag
Ålandsbanken Abp
POP Bankgruppen är en finländsk
finanskoncern som består av koopera-
tiva andelsbanker, en digitalt verksam skade-
försäkringstjänst Skadeförsäkring Ab, det
centrala kreditinstitutet Bonum Bank Plc och
centralinstitutet POP Bankcentralen anl.
Den februari överläts merparten av
Ålandsbankens svenska bolån och därtill
hörande emitterade svenska säkerställda
obligationer till Borgo. Nominellt belopp
för den bolåneportfölj som har överlåtits
är , miljarder kronor. Nominellt belopp
på emitterade säkerställda obligationer,
som nu har Borgo som emittent, är , mil-
jarder kronor. En mindre bolåneportfölj
om i storleksordningen två miljarder kro-
nor kommer att överlåtas senare under
. Ålandsbankens ägande i Borgo upp-
går efter transaktionen till , procent.
Transaktionen påverkar Ålandsbankens
rörelseresultat positivt under första kvarta-
let med en positiv engångseffekt i resultat-
räkningen om i storleksordningen miljo-
ner euro. Samtidigt innebär detta en mindre
utlåningsportfölj i Ålandsbankens egen
balansräkning och därmed lägre löpande
räntenetto för Ålandsbanken. Ålandsbanken
kommer i stället att framöver erhålla distri-
butionsersättning för förmedlade lån samt
plattformsintäkter för att upprätthålla olika
tjänster till Borgo. Den sammanlagda hel-
årseffekten på resultatet förväntas
vara positiv.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Den enskilt största risken och osäker-
hetsfaktorn är alltjämt den globala
coronapandemin.
Ålandsbankens resultat påverkas av om-
världsförändringar som bolaget själv inte
råder över. Bland annat påverkas koncer-
nens resultatutveckling av makroekono-
miska förändringar, förändringar i det
allmänna ränteläget och i börs- och valuta-
kurser liksom av ökade kostnader på grund
av myndighetsbeslut och direktiv samt
av konkurrenssituationen.
Koncernen eftersträvar en verksamhet
med rimliga och avvägda risker. Koncernen
är exponerad mot kreditrisk, likviditets-
risk, marknadsrisk, operativ risk och
verksamhetsrisk.
Banken bedriver inte handel för egen
räkning.
Ålandsbanken har sedan haft ett
pågående ärende med svenska Skatteverket
gällande moms för räkenskapsåret .
Skatteverket har meddelat beslut i ärendet,
där de anser att Ålandsbanken ska betala
cirka , miljoner euro i moms. Ålandsbanken
delar inte Skatteverkets bedömning, och
kommer att överklaga förvaltningsrättens
negativa domslut från december .
Hälften av beloppet har reserverats som
en skattekostnad i bokslutet.
Framtidsutsikter
Ålandsbanken förväntar att rörelseresultatet
för kommer att vara i nivå med .
Ålandsbanken är beroende av framför allt
ränte- och aktiemarknadens utveckling.
Det finns en oro gällande den ekonomiska
utvecklingen på flera betydande marknader.
Av denna anledning finns det en viss osäker-
het i nuvarande framtidsprognos.
Långsiktiga finansiella mål
Styrelsen beslutade den oktober
om följande uppdaterade långsiktiga
finansiella mål:
• Avkastningen på eget kapital efter skatt
(ROE) ska över tid överstiga procent.
• Kärnprimärkapitalrelationen ska över-
stiga Finansinspektionens minimikrav
med ,–, procentenheter.
• Utdelningsandelen ska vara procent eller
högre av årets vinst, givet att målet för
kapitalstyrkan inte underskrids.
De tidigare målen, som Ålandsbanken haft
sedan med endast mindre språkliga
justeringar, var:
• Avkastningen på eget kapital efter skatt
(ROE) ska överstiga procent.
• Kapitalstyrkan, i första hand definierad
som Basel-regelverkets kärnprimärkapital-
relation, ska klart överträffa alla
regelverkskrav.
• Utdelningsandelen ska på sikt uppgå till
procent. Målet för utdelningsandelen är
villkorat av att målet för kapitalstyrkan
kan upprätthållas.
Ålandsbanken har en strategi och affärs-
modell som innebär att en växande andel
av intjäningen kommer från kapitalförvalt-
ningsaffären, IT-affären och partnersam-
arbeten med förhållandevis begränsat
ianspråktagande av eget kapital. Detta, i
kombination med den utveckling banken
haft, motiverar att lönsamhetsmålet uttryckt
som avkastning på eget kapital efter skatt
höjs från till procent.
Det nya kvantifierade målet om en kärn-
primärkapitalrelation som ligger minst ,
procentenheter över tillsynsmyndigheternas
minimikrav indikerar en lite högre lägstanivå
än branschpraxis. Detta återspeglar Ålands-
bankens konservativa syn på risk.
Så länge målet för kapitalstyrkan uppnås
ska minst procent av årets vinst delas
ut till aktieägarna. För att säkerställa en
effektiv kapitalanvändning kan även återköp
av aktier användas.
0
30
60
90
120
150
20212020201920182017
Utlåning/Inlåning
Procent
0
30
60
90
120
150
180
20212020201920182017
Likviditetstäckningsgrad
Procent
Årsredovisning
Koncernen
miljoner euro
Räntenetto , , , , ,
Provisionsnetto , , , , ,
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
–, , , , –,
IT-intäkter , , , , ,
Övriga intäkter , , , , ,
Summa intäkter , , , , ,
Personalkostnader –, –, –, –, –,
Övriga kostnader –, –, –, –, –,
Avskrivningar och nedskrivningar
av materiella och immateriella tillgångar –, –, –, –, –,
Summa kostnader –, –, –, –, –,
Resultat före nedskrivningar , , , , ,
Nedskrivning av krediter och andra åtaganden
–, –, –, –, –,
Rörelseresultat , , , , ,
Inkomstskatt –, –, –, –, –,
Rapportperiodens resultat , , , , ,
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inflytande , , , , ,
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp , , , , ,
Volymer
Utlåning till allmänheten
Inlåning från allmänheten
Aktivt förvaltat kapital
Eget kapital
Balansomslutning
Riskexponeringsbelopp
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE),
, , , , ,
K/I-tal
, , , , ,
Kreditförlustnivå,
, , , , ,
Andel lån i stadie , brutto,
, , , , ,
Likviditetstäckningsgrad (LCR),
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR),
Utlåning/Inlåning,
Kärnprimärkapitalrelation,
, , , , ,
Primärkapitalrelation,
, , , , ,
Total kapitalrelation,
, , , , ,
Bruttosoliditetsgrad,
, , , , ,
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster
Resultat per aktie, euro
, , , , ,
Eget kapital per aktie, euro
, , , , ,
Dividend per aktie, euro , , , , ,
Aktivt förvaltat kapital inkluderar förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär-
och rådgivande värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.
Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna/Aktieägarnas genomsnittliga
andel av eget kapital.
Kostnader/Intäkter.
Nedskrivning av krediter och andra åtaganden från utlåning till allmänheten/
Utlåning till allmänheten vid periodens utgång.
Andel lån i stadie /Utlåning till allmänheten brutto.
LCR-tillgångar nivå och / dagars nettokassautflöde.
Korrigerad beräkning jämfört med uppgiften i bokslutskommunikén.
Tillgänglig stabil finansiering/Behov av stabil finansiering.
Utlåning till allmänheten/Inlåning från allmänheten.
Kärnprimärkapital/Riskexponeringsbelopp.
Primärkapital/Riskexponeringsbelopp.
Kapitalbas/Riskexponeringsbelopp.
Primärkapital/Totalt exponeringsmått.
Aktieägarnas andel av periodens resultat/Antal aktier i genomsnitt.
Aktieägarnas andel av eget kapital/Antal aktier per bokslutsdagen.
Ålandsbanken Abp
Börsvärde
miljoner euro
0
100
200
300
400
500
20212020201920182017
Resultat per aktie
euro
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
20212020201920182017
Dividend per aktie
euro
0,0
0,4
0,8
1,2
1,6
2,0
20212020201920182017
* Styrelsens förslag inför bolagsstämman.
Aktiekapitalet
Bankens aktiekapital är , euro.
Aktierna fördelas på A- och
B-aktier. Varje A-aktie representerar vid bolags-
stämman tjugo () röster och varje B-aktie en
() röst. I bolagsordningen finns ett stadgande
som medför att ingen representant vid bolags-
stämman får rösta för mer än en fyrtiondedel
av det vid stämman företrädda röstetalet.
Bolagsstämman beslöt i april att
bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emis-
sion av aktier, optionsrätter och andra särskilda
rättigheter som berättigar till aktier som avses i
aktiebolagslagens kap . Bemyndigandet
avser aktier i serie B och det sammanlagda
antalet aktier som med stöd av bemyndigandet
kan emitteras ska inte överstiga
B-aktier. Bemyndigandet avser en eller flera
emissioner mot vederlag eller vederlagsfria
emissioner och kan även avse avyttring av egna
aktier. Bemyndigandet ersätter bolagstämmans
alla tidigare icke-utnyttjade bemyndiganden
av aktier och optionsrätter och andra särskilda
rättigheter som berättigar till aktier. Bemyndi-
gandet är i kraft till och med den april .
Hittills har aktier (per den december
) emitterats med stöd av bemyndigandet
och följaktligen kan ännu B-aktier
emitteras eller avyttras på basen av det.
Aktier som en del av program
för rörlig ersättning
Nyemitterade eller förvärvade egna B-aktier
utbetalas som en del av Ålandsbankens incita-
mentsprogram. Våren utbetalades
nyemitterade B-aktier. I mars kommer
cirka B-aktier att utbetalas. Ytterligare
cirka B-aktier kommer att utbetalas som
uppskjuten del av incitamentsprogram under
åren –, förutsatt att kriterierna för
utbetalning uppfylls. Antalet aktier är beroende
av aktiekursen vid utdelningstillfället.
Förvärv av egna aktier
Bolagsstämman den mars bemyndi-
gade styrelsen att fatta beslut om förvärv av
Ålandsbanken B-aktier. Bemyndigandet omfat-
tar högst B-aktier och är i kraft tills
dess att nästa ordinarie bolagsstämma avslutas,
dock längst till september .
På basen av detta bemyndigande har
Ålandsbankens styrelse beslutat att inleda för-
värv av egna aktier Det maximala antalet aktier
som kan förvärvas enligt förvärvsbeslutet i en
eller flera omgångar uppgår till
B-aktier, vilket motsvarar , procent av samt-
liga B-aktier och , procent av samtliga aktier i
Ålandsbanken. Det maximala beloppet som kan
användas för återköpet uppgår till , miljoner
euro. Finansinspektionen har lämnat tillstånd
för återköpet av egna aktier.
Förvärv av aktier avslutas senast den mars
. Aktierna förvärvas med fritt eget kapital
via handel på Nasdaq Helsinki Oy i en eller flera
omgångar till det pris som fastställs i offentlig
handel på Nasdaq Helsinki Oy på dagen för för-
värvet. Aktier förvärvas och betalas enligt regler
på Nasdaq Helsinki Oy.
Aktierna förvärvas i syfte att utveckla
Ålandsbankens kapitalstruktur, för att användas
som vederlag i företagsförvärv eller industriella
omorganiseringar, som en del av Ålandsbankens
incentivsystem och annars för att överlåtas
vidare eller behållas i Ålandsbanken. Därmed
finns det vägande ekonomiska skäl för att
genomföra ett riktat förvärv.
Inga förvärv av egna aktier hade ännu
genomförts per den december .
Aktiefakta
*
Årsredovisning
Aktiekapitalets utveckling
År Aktiekapital, euro Antal A-aktier Antal B-aktier
,
,
,
,
,
Handeln med bankens aktier
Under omsattes bankens A-aktier på Helsingfors Börs för , miljoner euro till medel-
kursen , euro. Den högsta noteringen var , euro, den lägsta , euro. B-aktierna
omsattes för , miljoner euro till medelkursen , euro. Den högsta noteringen var ,
euro och den lägsta , euro.
Antalet registrerade aktieägare i ägarförteckningen den december var som
ägde stycken aktier. Dessutom fanns totalt förvaltarregistrerade aktier.
Antalet direktregistrerade aktieägare har under året ökat med procent.
De tio största aktieägarna
Aktieägare Antal A-aktier Antal B-aktier Totalt Ägarandel, Röstandel,
Wiklöf Anders med bolag , ,
Citibank Europe PLC (förvaltarregistrerat) , ,
Alandia Försäkring Abp , ,
Fennogens Investments S.A. , ,
Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas , ,
Chilla Capital , ,
Lundqvist Ben , ,
Oy Etra Invest Ab , ,
Svenska Litteratursällskapet i Finland rf , ,
Nordea Henkivakuutus Suomi Oy , ,
Förteckningen omfattar även aktieägares koncernbolag och ägarkontrollerade bolag.
Aktieägare enligt innehavets storlek
Antal aktier Antal aktieägare Antal aktier totalt Antal aktier i medeltal Antal röster,
– ,
– ,
– ,
– ,
varav förvaltarregistrerade ,
Aktiestockens fördelning
Ägarkategori Antal aktier Ägarandel,
Privatpersoner ,
Företag ,
Finansiella institut och försäkringsbolag ,
Icke vinstsyftande samfund ,
Oentliga samfund ,
Utlandet ,
Förvaltarregistrerade aktier ,
Summa ,
Ålandsbanken Abp
Uppgifter om Ålandsbankenaktien
Antal aktier, tusen st.
Antal aktier efter utspädning, tusen st.
Antal aktier i genomsnitt, tusen st.
Resultat per aktie, euro
, , , , ,
Resultat per aktie efter utspädning, euro , , , , ,
Ordinarie dividend per aktie, euro ,
, , , ,
Tilläggsdividend per aktie, euro ,
,
Ordinarie dividend i av resultatet
, , , , ,
Tilläggsdividend i av resultatet
, ,
Eget kapital per aktie, euro
, , , , ,
Eget kapital per aktie efter utspädning, euro , , , , ,
Aktiernas börskurs på bokslutsdagen
A-aktien , , , , ,
B-aktien , , , , ,
P/E-tal
A-aktien , , , , ,
B-aktien , , , , ,
Eektiv dividendavkastning,
A-aktien , , , , ,
B-aktien , , , , ,
Börsvärde, miljoner euro , , , , ,
Antal registrerade aktier
med avdrag för egna aktier
på bokslutsdagen
Dividend för räkenskapsperioden
Aktiernas börskurs på
bokslutsdagen
Aktieägarnas andel av
räkenskapsperiodens resultat
Resultat/aktie
Aktieägarnas andel av periodens resultat
Aktieägarnas andel
av eget kapital
Dividend
Antal aktier i genomsnitt Antal aktier på bokslutsdagen Aktiernas börskurs på bokslutsdagen
Styrelsens förslag till bolagsstämman
Antal omsatta Ålandsbankenaktier på Helsingfors börs
År Antal tusen aktier Omsättning i av aktierna Betald kurs: högst/lägst, euro Medelkurs, euro
A , ,–, ,
B , ,–, ,
A , ,–, ,
B , ,–, ,
A , , –, ,
B , ,–, ,
A , , –, ,
B , ,–, ,
A , ,–, ,
B , ,–, ,
Årsredovisning
Bokslut
Foto: Anton Sucksdor
Ålandsbanken Abp
Koncernens resultaträkning
(tusen euro)
Koncernen .–.. .–..
Not nr
Ränteintäkter 69 390 68 064
Räntekostnader –7 161 –9 174
Räntenetto K 62 229 58 890
Provisionsintäkter 110 436 91 290
Provisionskostnader –31 391 –24 977
Provisionsnetto K 79 044 66 313
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde K –442 1 836
IT-intäkter 24 407 21 929
Andel av intresseföretags resultat 531 89
Övriga intäkter K 10 254 1 090
Intäkter sammanlagt 176 024 150 148
Personalkostnader K –71 115 –62 921
Övriga kostnader K –36 543 –30 348
Avskrivningar och nedskrivningar
av immateriella och materiella tillgångar K, K –14 262 –12 304
Kostnader sammanlagt –121 920 –105 573
Resultat före nedskrivningar 54 104 44 575
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto K –4 906 –4 857
Rörelseresultat 49 198 39 717
Inkomstskatt K – 9 348 –8 232
Räkenskapsperiodens resultat 39 850 31 485
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inflytande 2 –1
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp 39 849 31 486
Resultat per aktie, euro K 2,55 2,02
Resultat per aktie efter utspädning, euro K 2,55 2,02
Årsredovisning
Koncernens totalresultat
(tusen euro)
Koncernen .–.. .–..
Not nr
Räkenskapsperiodens resultat 39 850 31 485
Tillgångar värderade via övrigt totalresultat
Förändring i värdering till verkligt värde –608 3 160
Realiserad värdeförändring 90
Överfört till resultaträkningen –551 –2 046
Omräkningsdierenser
Vinster/förluster uppkomna under perioden –2 240 3 479
Skatt på poster som har eller kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen K 232 –223
Poster som har eller kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen –3 077 4 371
Värdeförändringar i eget kapital-instrument –265 214
Omräkningsdierenser –43
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner K 6 351 –2 801
Skatt på poster som inte kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen K –1 038 517
Poster som inte kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen 5 005 –2 069
Övrigt totalresultat 1 928 2 302
Räkenskapsperiodens totalresultat 41 778 33 787
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inflytande 2 –1
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp 41 776 33 789
Ålandsbanken Abp
Koncernens balansräkning
(tusen euro)
Koncernen .. ..
Not nr
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 893 719 665 072
Skuldebrev K 717 864 777 683
Utlåning till kreditinstitut K 64 353 51 038
Utlåning till allmänheten K 4 787 845 4 377 912
Aktier och andelar K 15 049 12 882
Aktier och andelar i intresseföretag K 14 603 1 449
Derivatinstrument K 13 027 24 620
Immateriella tillgångar K 23 086 24 388
Materiella tillgångar K 34 272 32 861
Förvaltningsfastigheter K 307 313
Aktuella skattefordringar 141 139
Uppskjutna skattefordringar K 4 777 5 421
Övriga tillgångar K 34 311 35 878
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K 31 285 25 400
Tillgångar totalt 6 634 639 6 035 058
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker K 867 491 509 491
Inlåning från allmänheten K 4 070 112 3 605 371
Emitterade skuldebrev K 1 196 535 1 440 933
Derivatinstrument K 6 824 14 968
Aktuella skatteskulder 4 271 5 131
Uppskjutna skatteskulder K 34 571 32 231
Övriga skulder K 49 844 57 372
Avsättningar K 363 409
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K 36 365 39 872
Efterställda skulder K 36 343 36 913
Skulder totalt 6 302 720 5 742 690
Eget kapital och innehav utan bestämmande
inflytande K
Aktiekapital 42 029 42 029
Överkursfond 32 736 32 736
Reservfond 25 129 25 129
Fond för verkligt värde 2 990 4 129
Omräkningsdierenser –141 2 133
Fond för inbetalt fritt eget kapital 27 994 27 611
Balanserade vinstmedel 171 744 158 589
Aktieägarnas andel av eget kapital 302 481 292 357
Andel av eget kapital för innehav
utan bestämmande inflytande 13 11
Innehavare av övrigt primärkapital 29 424
Eget kapital totalt 331 918 292 368
Skulder och Eget kapital totalt 6 634 639 6 035 058
Årsredovisning
Koncernens rapport över förändring i eget kapital
(tusen euro)
Koncernen
Aktie-
kapital
Överkurs-
fond
Reserv-
fond
Fond för
verkligt
värde
Om-
räknings-
dierens
Fond för
inbetalt
fritt eget
kapital
Balan-
serade
vinst-
medel
Aktie-
ägarnas
andel
av eget
kapital
Andel av eget
kapital för
innehav utan
bestämmande
inflytande
Inne-
havare
av övrigt
primär-
kapital Total
Eget kapital .. 42 029 32 736 25 129 3 066 –1 347 27 398 129 330 258 343 13 258 355
Periodens resultat 31 486 31 486 –1 31 485
Övrigt totalresultat 1 063 3 479 –2 241 2 302 2 302
Transaktioner med
koncernens ägare
Incitamentsprogram 213 213 213
Aktiesparprogram 12 12 12
Eget kapital .. 42 029 32 736 25 129 4 129 2 133 27 611 158 589 292 357 11 292 368
Periodens resultat 39 849 39 849 2 39 850
Övrigt totalresultat –1 139 –2 274 5 341 1 928 1 928
Transaktioner med
koncernens ägare
Emission av övrigt
primärkapital 29 424 29 424
Primärkapitalinstrument,
utdelning –847 –847 –847
Dividendutdelning –31 188 –31 188 –31 188
Incitamentsprogram 383 383 383
Eget kapital .. 42 029 32 736 25 129 2 990 –141 27 994 171 744 302 481 13 29 424 331 918
För vidare uppgifter om förändring i eget kapital, se not nr K.
Ålandsbanken Abp
Koncernens kassaflödesanalys
(tusen euro)
Koncernen .–.. .–..
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat 49 198 39 717
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar 14 262 12 304
Nedskrivning av krediter och andra åtaganden 5 347 5 462
Orealiserade värdeförändringar 1 406 479
Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev
och emitterade skuldebrev 6 653 5 829
Förmånsbestämda pensionsplaner 460 564
Resultat från investeringsverksamhet –1 936 -
Betalda inkomstskatter –8 227 –4 856
Ökning () eller minskning () av fordringar från löpande verksamhet
Skuldebrev 50 762 8 438
Utlåning till kreditinstitut –12 164 21 788
Utlåning till allmänheten –451 315 –216 527
Övriga tillgångar –2 043 1 229
Ökning () eller minskning () av skulder från löpande verksamhet
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 369 381 280 247
Inlåning från allmänheten 486 511 199 380
Emitterade skuldebrev –232 783 –184 965
Övriga skulder –17 456 19 094
Kassaflöde från löpande verksamhet 258 054 188 184
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Investering i aktier och andelar –2 432 –3 249
Försäljning av aktier och andelar 135 -
Investering i aktier i intresse- och dotterföretag –11 543 –1 139
Försäljning av aktier i intresse- och dotterföretag 764 -
Investering i materiella tillgångar –2 872 –1 373
Försäljning av materiella tillgångar 138 60
Investering i immateriella tillgångar –5 919 –3 757
Kassaflöde från investeringsverksamhet –21 730 –9 457
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Aktieemission 383 213
Emission av övrigt primärkapital 29 424 -
Amortering av leasingskuld –4 038 –4 945
Ökning av riskdebenturer 14 606 -
Minskning av riskdebenturer –14 776 -
Betald dividend –31 188 -
Utbetald ränta på primärkapitalinstrument –847 -
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt –6 435 –4 732
Kursdierens i likvida medel –1 796 2 536
Förändring i likvida medel 228 093 176 528
Likvida medel vid årets början 672 255 495 727
Kassaflöde från löpande verksamhet 258 054 188 184
Kassaflöde från investeringsverksamhet –21 730 –9 457
Kassaflöde från finansieringsverksamhet –6 435 –4 732
Kursdierens i likvida medel –1 796 2 536
Likvida medel vid årets slut 900 348 672 255
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 862 154 635 551
Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut 38 194 36 704
Summa likvida medel 900 348 672 255
Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut, övrig utlåning till kreditinstitut och skuldebrev med ursprunglig
återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på oentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning till materiella
och immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten avser poster bland eget och främmande kapital
som finansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den indirekta metoden.
Ytterligare information avseende koncernens kassaflödesanalys, se not K.
Årsredovisning
Innehållsförteckning noter koncernen
K. Företagsinformation.....................................................................
K. Redovisningsprinciper .................................................................
K. Koncernens riskhantering ...........................................................
K. Segmentrapport ............................................................................
K. Produktområden ...........................................................................
K. Geografisk fördelning ...................................................................
K. R änten et to ......................................................................................
K. Provisionsnetto ..............................................................................
K. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde .................
K. Övriga intäkter ...............................................................................
K. Personalkostnader ........................................................................
K. Övriga kostnader ...........................................................................
K. Förväntade kreditförluster ..........................................................
K. Inkomstskatt ...................................................................................
K. Resultat per aktie ..........................................................................
K. Klassificering av finansiella tillgångar
och skulder .....................................................................................
K. Värdering av finansiella tillgångar och skulder
till verkligt värde ............................................................................
K. Tillgångar och skulder per valuta ..............................................
K. Innehav av skuldebrev .................................................................
K. Utlåning till kreditinstitut ............................................................
K. Utlåning till allmänheten .............................................................
K. Aktier och andelar.........................................................................
K. Aktier i intresseföretag ................................................................
K. Derivatinstrument ........................................................................
K. Immateriella tillgångar .................................................................
K. Materiella tillgångar ......................................................................
K. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ..............................
K. Övriga tillgångar ............................................................................
K. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.....................
K. Skulder till kreditinstitut ..............................................................
K. Inlåning från allmänheten ...........................................................
K. Emitterade skuldebrev .................................................................
K. Övriga skulder ................................................................................
K. Av sät tningar ...................................................................................
K. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .....................
K. Efterställda skulder .......................................................................
K. Specifikation över förändringar i eget kapital ........................
K. Kassaflödesanalys, specifikationer ...........................................
K. Koncernst ruk tur ............................................................................
K. Aktivt förvaltat kapital .................................................................
K. Ställda säkerheter .........................................................................
K. Åtaganden utanför balansräkningen........................................
K. Pensionsansvar ..............................................................................
K. Lea singansva r ..............................................................................
K. Upplysningar om närstående ...................................................
K. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder ......................
K. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut .......
Ålandsbanken Abp
K. Redovisningsprinciper
. Grunder för redovisningen
Koncernbokslutet har uppgjorts i enlighet med de internationella
redovisningsstandarderna (International Financial Reporting Stan-
dards, IFRS), sådana de antagits av EU. Vidare har vid upprättande
av noterna till koncernredovisningen även finsk samfunds- och bok-
föringslagstiftning tillämpats. Koncernredovisningen presenteras
i tusen euro, där annat inte anges. Koncernredovisningen har upp-
rättats enligt ursprungligt anskaningsvärde, förutom där annat
är angivet i redovisningsprinciperna.
Tabeller visar avrundade siror på alla enskilda rader. Detta inne-
bär att summeringar inte alltid går att göra av de avrundade värdena.
. Förändrade redovisningsprinciper
De väsentliga redovisningsprinciper som har använts vid upprättande
av årsbokslutet är de samma som de som användes vid upprättande
av årsbokslutet per den december .
Ålandsbanken har emitterat övrigt primärkapital (AT). Dessa
instrument klassificeras som eget kapital eftersom dessa instrument
inte innefattar några krav att Ålandsbanken ska betala kapitalbelopp
eller ränta till innehavarna. Ålandsbanken behandlar betalningar på
finansiella instrument klassificerade som eget kapital (d.v.s. primär-
kapitaltillskott) som vinstutdelning, och därför redovisas sådana
betalningar som utdelningar. Betalning erläggs kvartalsvis och ränta
är månader Stibor plus , procent.
Kommittén som tolkar de internationella redovisningsreglerna,
IFRIC, har under året gett ut ett nytt beslut som berör behandlingen
av utvecklingskostnader i de fall utvecklingen berör system där
man själv inte har kontroll över systemet, utan är köpare av en tjänst.
I sådana fall är det inte längre tillåtet att aktivera kostnaderna, utan
de ska behandlas som årskostnader. Beslutet har inte påverkat kon-
cernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.
Övriga förändringar i redovisningsregler som antagits under
har inte haft någon väsentlig eekt på koncernens finansiella ställ-
ning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår
som börjar efter den januari . Dessa kommande regelverks-
förändringar bedöms inte ha någon väsentlig eekt på koncernens
finansiella ställning, resultat eller upplysningar.
. Utformning av finansiella rapporter
Finansiella rapporter utgörs av balansräkning, resultaträkning,
rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital,
rapport över kassaflöden samt noter. Syftet är att ge information
om företagets ställning, finansiella resultat och kassaflöden som är
användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna
framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de
resurser som anförtrotts dem.
Koncernen publicerar delårsrapport för varje kvartal samt en
fullständig årsredovisning.
. Konsolideringsprinciper
Koncernbokslutet upprättas i enlighet med IFRS Koncernredo-
visning och omfattar moderbolaget Ålandsbanken Abp (inklusive
Ålandsbanken Abp (Finland), svensk filial) och alla dotterbolag över
vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Koncernen
kontrollerar företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig
avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka
avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Vid bedömningen om
ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberät-
tigande aktier samt om faktisk kontroll föreligger. Konsolidering av
dotterbolag sker från tidpunkten när bestämmande inflytande erhålls
till datum för avyttring.
Vid eliminering har förvärvsmetoden använts. Förvärvsmetoden
innebär att den överförda ersättningen, det förvärvade företagets
identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav
utan bestämmande inflytande värderas till verkligt värde vid förvärvs-
tidpunkten. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid
förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassifice-
rad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering
görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas
dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets
resultat. Immateriella tillgångar, vilka inte finns i det förvärvade före-
tagets balansräkning, exempelvis patent, varumärkesnamn eller
kundrelationer, identifieras och värderas i samband med förvärvet.
Noter till koncernens finansiella rapporter
(tusen euro)
K. Företagsinformation
enligt finsk lagstiftning och med huvudkontor i Mariehamn . Ålands-
banken Abp är en aär sbankFinland och
tions Ab Ltd även leverantör av moderna bankdatasystem för mindre
och medelstora banker.
Moderbolagets huvudkontor har följande registrerade adress:
Åland, Finland
Kopia av koncernbokslutet kan fås från huvudkontoret eller från
Internetsidan www.alandsbanken.fi
Ålandsbanken Abp:s aktier är föremål för handel på Nasdaq OMX
Helsinki Oy.
Koncernredovisningen för räkenskapsåret som slutar den
december har godkänts av styrelsen den februari
och kommer att föreläggas bolagsstämman för fastställande.
Bolagsstämman har möjlighet att fastställa eller att låta bli att
fastställa bokslutet.
Årsredovisning
Vid förvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestäm-
mande inflytande och verkligt värde på eventuell tidigare ägd andel
överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna
skulder, redovisas skillnaden antingen som goodwill eller som negativ
goodwill. Om goodwill uppstår görs en prövning av denna åtminstone
vid varje bokslut. Om negativ goodwill uppstår intäktsförs denna i sin
helhet vid förvärvstidpunkten. För goodwillvärden i bolag där koncer-
nen har ett bestämmande inflytande eller dotterbolag där väsentliga
innehav utan bestämmanderätt föreligger, se not K.
Transaktionsutgifter, med undantag av sådana som är hänförliga till
emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas
direkt i resultaträkningen. Andel i eget kapital och räkenskapsperiodens
resultat i dotterbolagen hänförligt till innehav utan bestämmande infly-
tande avskiljs och visas som separata poster i koncernens resultat och
balansräkning. Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande
inflytande fördelas även i de fall innehav utan bestämmande inflytande
kommer att vara negativt.
Förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där bestämmande infly-
tande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital. Skillna-
den mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes
proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redo visas under balan-
serade vinstmedel. Förändringar där bestämmande inflytande upphör,
innebär att vinster eller förluster samt poster i övrigt totalresultat, med
undantag av eventuella omvärderingar av förmånsbestämda pensions-
planer, redovisas i resultaträkningen. Kvarvarande innehav värderas till
verkligt värde och värdeförändringen redovisas i resultaträkning.
Koncernbokslutet omfattar intresseföretag där koncernen äger
– procent av rösterna, eller annars har betydande inflytande.
Vid konsolidering av intresseföretag och joint ventures har kapital-
andelsmetoden använts. Kapitalandelsmetoden innebär att det i
koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras
av koncernens andel av intresseföretagets eget kapital samt koncern-
mässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncern-
mässiga över- och undervärden justerad för eventuella nedskrivningar.
Aktier i intresseföretag som befinner sig i en uppstartsfas/investerings-
fas upptas i koncernbalansräkningen till sitt anskaningsvärde. Koncer-
nens andel av intresseföretagens resultat och eventuell andel i övrigt
totalresultat redovisas på separata rader i koncernens resultaträkning
respektive koncernens övrigt totalresultat. När koncernens andel i ett
intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i
intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovi-
sar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit
sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intresse-
företagets räkning.
Gemensamma verksamheter och joint ventures är samarbets-
arrangemang där Ålandsbanken och en eller flera samarbetspartner
har rätt till alla ekonomiska fördelar relaterade till verksamhetens
tillgångar samt åtaganden för verksamhetens skulder. Ömsesidiga
fastighets- och bostadsaktiebolag har klassificerats som gemensamma
verksamheter. Koncernen redovisar tillgångar, skulder, intäkter och
kostnader utifrån sin andel av dessa. Alla koncerninterna fordringar,
skulder, intäkter och kostnader, inklusive dividender och orealiserade
interna vinster har eliminerats i koncernbokslutet. Orealiserade vinster
som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i
den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget,
men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
. Poster i utländsk valuta
Koncernredovisningen upprättas i euro (EUR), vilket är moderbolaget
Ålandsbanken Abp:s rapporteringsvaluta och funktionella valuta.
En verksamhets funktionella valuta bestäms utgående från den eko-
nomiska miljö där verksamheten bedrivs. Den funktionella valutan
för koncernens verksamheter utomlands kan avvika från koncernens
rapporteringsvaluta och funktionella valuta. Utländsk valuta definie-
ras som en annan valuta än koncernens funktionella valuta. Intäkter
och kostnader i utländsk valuta omräknas till koncernbolagens och
filialernas funktionella valuta enligt transaktionsdagens valutakurser.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till den
valutakurs som föreligger på bokslutsdagen. Omräkningsdierenser
från egetkapitalinstrument och skuldinstrument som värderas till
verkligt värde via övrigt totalresultat samt omräkningsdierenser från
säkring av netto investering i utlandsverksamhet och verkligtvärde-
förändring på relaterade valutaderivatinstrument efter avdrag för
skatter i den mån säkringen är eektiv, redovisas i övrigt totalresultat.
Icke-monetära poster som redovisas till verkligt värde omräknas
enligt kurs då verkligt värde fastställdes. Övriga icke-monetära poster
har omräknats enligt transaktionsdagens kurs.
I koncernbokslutet omräknas de utländska verksamheternas resultat-
räkningar, poster i övrigt totalresultat och kassaflödesanalyser till euro
enligt rapportperiodens genomsnittskurser. Omräkningen av balans-
räkningens poster till euro görs enligt bokslutsdagens kurs. De omräk-
ningsdierenser som uppstår vid omräkning av utländska verksamheter
redovisas separat i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat
komponent i eget kapital, benämnd omräkningsdierens. När bestäm-
mande inflytande upphör, realiseras de till verksamheten hänförliga
ackumulerade omräkningsdierenserna, varvid de omklassificeras
från omräkningsdierensen i eget kapital till resultaträkningen.
. Redovisning av tillgångar
och skulder i balansräkningen
Köp och försäljning av aktier, penning- och kapitalmarknadsinstru-
ment samt derivat på avistamarknaden redovisas på aärsdagen.
Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas normalt på likvid-
dagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när de
avtalsenliga rättigheterna till de kassaflöden som härrör från till-
gången upphör eller när samtliga risker och fördelar förknippade med
tillgången överförs till någon annan. En finansiell skuld tas bort från
balansräkningen när förpliktelsen upphör eller annulleras.
Vid rörelseförvärv redovisas den förvärvade rörelsen i koncernens
räkenskaper från förvärvstidpunkten. Förvärvstidpunkten är den
tidpunkt då bestämmande inflytande över den förvärvade enheten
inträder. Förvärvstidpunkten kan skilja sig från den tidpunkt då trans-
aktionen är lagligt fastställd. Tillgångarna och skulderna tas bort från
balansräkningen när det bestämmande inflytandet upphör.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas som ett netto-
belopp i balansräkningen om banken har avtalsmässig eller legal rätt
och avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt
realisera tillgången och reglera skulden. Ytterligare upplysningar om
kvittning av finansiella tillgångar och skulder lämnas i not K.
Principerna för redovisning av tillgångar och skulder i balans-
räkningen har bland annat särskild betydelse för redovisning av
återköpstransaktioner, värdepapperslån och leasing. Se respektive
separat avsnitt nedan.
. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
I värderings- och redovisningssyfte delas alla finansiella tillgångar och
skulder i enlighet med bestämmelserna i IFRS in i följande kategorier:
. upplupet anskaffningsvärde
• investeringar som hålls till förfall
• lån och andra kundfordringar
• övriga finansiella tillgångar och skulder
. verkligt värde via resultatet
• innehav för handel
Ålandsbanken Abp
. verkligt värde via övrigt totalresultat
• investeringar som innehas för att samla in kassaflöden och kan säljas
• egetkapitalinstrument som inte innehas för handel
. upplupet anskaffningsvärde
. verkligt värde via resultatet
• derivatinstrument som inte är föremål för säkringsredovisning
Indelningen i de olika kategorierna görs utifrån Ålandsbankens
aärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de
kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Valet av Ålandsbankens
aärsmodell avspeglar hur grupper av finansiella tillgångar tillsam-
mans hanteras för att uppnå ett visst syfte, exempelvis erhålla
kassaflöden och sälja tillgångar. Olika grupper av tillgångar kan ha
olika aärsmodeller. Klassificeringen i balansräkningen är oberoende
av värderingskategori. Olika värderingsprinciper kan således tillämpas
för tillgångar och skulder som redovisas på samma rad i balans-
räkningen. En uppdelning av de klasser av finansiella tillgångar och
skulder som redovisas i balansräkningen med avseende på värde-
ringskategori görs i not K.
Merparten av posterna i koncernens balansräkning är finansiella
instrument. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger
upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld
eller eget kapitalinstrument i ett annat företag. Finansiella instrument
rubriceras i balansräkningen på olika rader beroende på vem som
är motpart, till exempel allmänhet eller kreditinstitut. Har det finan-
siella instrumentet ingen specifik motpart eller då det är noterat på
en marknad rubriceras dessa finansiella instrument i balansräkningen
som olika typer av värdepapper. Finansiella skulder där fordrings-
ägare är sämre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen
som Efterställda skulder.
Ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att
dess värde ändras till följd av förändringar i exempelvis valutakurser,
räntor eller aktiekurser i en underliggande tillgång samtidigt som
ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras
vid en framtida tidpunkt. Derivat redovisas på egna rader i balans-
räkningen tillsammans med avtalsenliga upplupna räntor, antingen
som tillgång eller skuld beroende på om avtalet har ett positivt eller
negativt verkligt värde.
Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen på aärsdagen
då avtal ingåtts om förvärv, förutom avtal i värderingskategorin låne-
fordringar som redovisas på likviddag. Borttagande av finansiella
tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden förfallit eller i
allt väsentligt överförts till annan part. Finansiella skulder bokas bort
från balansräkningen då skulden upphör genom att avtalet fullgjorts
eller annullerats.
Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella tillgångar
och skulder till verkligt värde. För tillgångar och skulder som värderas
till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader
i resultaträkningen genast vid anskaningstillfället. För övriga finan-
siella instrument räknas transaktionskostnader enligt eektivränte-
metoden in i anskaningsvärdet.
Som finansiella tillgångar och skulder som redovisas till upplupet
anskaningsvärde redovisas räntebärande finansiella tillgångar som
koncernen innehar inom ramen för en aärsmodell vars mål är att
inneha finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflö-
den, och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid
bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betal-
ningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.
Beslutet om att hålla en placering till förfall tas vid anskaningstid-
punkten. Nedskrivningsprövning av investeringar som redovisas
till upplupet anskaningsvärde görs enligt modellen för förväntade
kreditförluster.
Låne- och kundfordringar redovisas till upplupet anskaningsvärde,
det vill säga det diskonterade nuvärdet av alla framtida betalningar hän-
förliga till instrumentet där diskonteringsräntan utgörs av tillgångens
eektivränta vid anskaningstillfället. När ränteintäkter beräknas,
används den eektiva räntesatsen på det redovisade bruttovärdet för
en finansiell tillgång, förutom för de finansiella tillgångar som senare
har blivit kreditförsämrade. För dessa finansiella tillgångar används
eektivräntan på den finansiella tillgångens upplupna anskanings-
värde under efterföljande rapporteringsperioder (efter avdrag för
kreditreserv). Nedskrivningsprövning av låne- och kundfordringar görs
enligt modellen för förväntade kreditförluster. Låne- och kundford-
ringar som är definierade att ingå i Stadie genomgår nedskrivnings-
prövning löpande och individuellt för varje fordran. Nedskrivningar
redovisas över resultaträkningen. Låne- och kundfordringar redovisas i
balansräkningen till sitt nettobelopp, efter avdrag för förväntade och
konstaterade kreditförluster. Som finansiella skulder som redovisas till
upplupet anskaningsvärde redovisas leasingskulder.
Ett skuldinstrument värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
om den uppfyller både följande villkor och inte identifierats som
värderat till verkligt värde via resultatet, det innehas enligt en aärs-
modell vars mål kan uppnås både genom att erhålla avtalsenliga kassa-
flöden och sälja finansiella tillgångar, och dess avtalade villkor ger vid
bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betal-
ningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbeloppet.
I denna värderingskategori redovisas skuldebrev som initialt redovi-
sas till anskaningsvärde i balansräkningen och värderas därefter till
verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat med
avdrag för uppskjuten skatt. Vid avyttring eller nedskrivning överförs
den andelen av det ackumulerade resultat som tidigare redovisats i
övrigt totalresultat till resultaträkningen. Nedskrivningsprövning av
finansiella tillgångar i denna värderings kategori görs enligt modellen
baserad på förväntade kreditförluster. Vid avyttring omklassificeras
det ackumulerade resultatet som tidigare redovisats i övrigt total-
resultat till resultaträkningen under Nettoresultat finansiella poster
till verkligt värde. Räntor hänförliga till denna värderings kategori
redovisas i resultaträkningen under Räntenetto.
Ålandsbanken har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa innehav
av aktier i värderingskategorin finansiella tillgångar som redovisas till
verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta val görs investering för
investering. Aktierna redovisas initialt till sitt anskaningsvärde och
värderas därefter till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i
övrigt totalresultat med avdrag för uppskjuten skatt. Vid avyttring
eller bortbokning från balansräkningen överförs den andel av det
ackumulerade resultat som tidigare redovisats i övrigt totalresultat,
fond för verkligt värde, till balanserade vinstmedel. Utdelningar redo-
visas i resultaträkningen.
Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som värderade till upp-
lupet anskaningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat
värderas till verkligt värde via resultatet.
Finansiella skulder klassificeras som värderade till upplupet anska-
ningsvärde eller verkligt värde via resultatet. En finansiell skuld klassifi-
Årsredovisning
ceras till verkligt värde via resultatet om den klassificeras som innehav
för handelsändamål, som ett derivat eller den har blivit identifierad
som sådan vid första redovisningstillfället. Finansiella skulder värderade
till verkligt värde via resultatet värderas till verkligt värde och netto-
vinster och förluster, inklusive räntekostnader, redovisas i resultatet.
Påföljande värdering av övriga finansiella skulder sker till upplupet
anskaningsvärde med eektivräntemetoden. Räntekostnader och
valutakursvinster och -förluster redovisas i resultatet. Vinster eller för-
luster vid borttagning från redovisningen redovisas också i resultatet.
Bestämmelserna i IFRS tillåter endast omklassificering för vissa
finansiella tillgångar och endast när byte av aärsmodell sker.
Omklassificering av finansiella skulder är inte tillåtet.
Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instru-
ment som också omfattar ett värdavtal som inte är ett derivat, vilket
innebär att vissa av det sammansatta instrumentets kassaflöden
varierar på ett sätt som liknar kassaflödena för ett fristående derivat.
Ett inbäddat derivat skiljs från värdavtal och redovisas separat som
derivatinstrument i balansräkningen då dess ekonomiska egenskaper
inte är nära förknippade med värdavtalet, under förutsättning att det
sammansatta finansiella instrumentet inte redovisas till verkligt värde
via resultaträkningen.
. Principer för värdering av finansiella
tillgångar och skulder till verkligt värde
Verkligt värde definieras som priset till vilken en tillgång skulle
kunna säljas eller en skuld överföras i en normal transaktion mellan
oberoende marknadsaktörer.
För finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad
likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv
betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och
regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handels-
plats, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande och där erhållna
prisuppgifter lätt kan verifieras genom regelbundet förekommande
transaktioner. Det aktuella marknadspriset motsvaras i regel av
aktuell köpkurs för finansiella tillgångar respektive aktuell säljkurs
för finansiella skulder. För grupper av finansiella instrument som
förvaltas på basis av bankens nettoexponering för marknadsrisk
likställs det aktuella marknadspriset med det pris som skulle erhållas
eller betalas vid en avyttring av nettopositionen.
För finansiella instrument för vilka tillförlitliga uppgifter om
marknads pris saknas, bestäms verkligt värde med hjälp av värderings-
modeller. De värderingsmodeller som används bygger på indata som i
allt väsentligt kan verifieras med marknadsobservationer, exempelvis
marknadsräntor och aktiekurser. Vid behov görs en justering för
andra variabler som en marknadsaktör förväntas ta i beaktande
vid prissättningen.
De värderingstekniker som används är analys av diskonterade
kassa flöden, värdering med referens till finansiella instrument som i
allt väsentligt är likadana, värdering med referens till nyligen genom-
förda transaktioner i samma finansiella instrument. Vid användning
av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt
marknadsnoteringar, men ifall detta inte är möjligt krävs uppskatt-
ningar för att erhålla verkligt värde.
Dag -vinster/-förluster, det vill säga skillnader som uppkommer
vid första redovisningstillfället mellan transaktionspriset och värdet
enligt en värderingsmodell, redovisas i resultaträkningen endast i
de fall värderingsmodellen enbart baseras på observerbara mark-
nadsdata. I annat fall periodiseras skillnaden över det finansiella
instrumentets löptid.
Skuldebrev utgivna av stater såväl som säkerställda obligationer och
företagsobligationer värderas med hjälp av aktuella marknadspriser.
I undantagsfall kan företagsobligationer värderas med värderings-
tekniker som baseras på marknadsräntor för motsvarande löptid
med justering för kredit- och likviditetsrisk.
Aktier noterade på en aktiv marknad värderas till marknadspris. Vid
värdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av värderingsmo-
dell av vad som bedöms lämpligt för det enskilda instrumentet. Innehav
i onoterade aktier består i huvudsak av aktier med anknytning till
bankens aärer, såsom strategiska partnersam arbeten samt innehav i
åländska bolag. Sådana innehav värderas i regel till Ålandsbankens
andel av substansvärdet i bolaget som anses utgöra en rimlig uppskatt-
ning av det verkliga värdet. I bolag som nyligen genomfört nyemission
utan företrädesrätt på basen av tidigare innehav, värderas aktien till
denna emissionskurs, med avdrag för illikviditet i aktien.
Derivat som handlas på en aktiv marknad värderas till marknadspris.
Merparten av koncernens derivatkontrakt, däribland ränteswappar och
olika typer av linjära valutaderivat, värderas med värderingsmodeller
som bygger på marknadsräntor och andra marknadspriser. Värdering
av ickelinjära derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger på en
rimlig skattning av marknadsbaserad indata, exempelvis volatilitet.
. Nedskrivningar av låne- och kundfordringar
Nedskrivning av låne- och kundfordringar görs enligt en modell
som baseras på förväntade kreditförluster (expected credit loss).
Modellen tar sin utgångspunkt i förändringar i kreditrisken hos de
finansiella tillgångarna och utgörs av en trestadiemodell. Stadie
utgör exponeringar som presterar utan att en väsentligt ökad
kredit risk anses ha inträat. I stadie placeras de exponeringar som
underpresterar och anses ha en väsentlig förändring i kreditrisken.
Därtill placeras exponeringar som beviljats anståndsåtgärder minst i
stadie . Exponeringar i stadie uppfyller koncernens fallissemangs-
definition där en exponering anses fallerad då en betalning som avser
ett väsentligt belopp är försenad mer än dagar. Övriga situationer
där koncernen anser en kreditexponering som fallerad är när banken
infriar en bankgaranti, motparten begärs i konkurs, eller ansöker om
skuldsanering. Därtill bedömer koncernen huruvida en motpart av
andra skäl ska anses vara betalningsoförmögen, vilket alltid innefattar
fall där banken utökar sina anståndsåtgärder gentemot kunden.
Kreditförlustreserveringen för stadie och stadie baseras
definitionsmässigt på livstids kreditförluster men skiljer sig åt då
exponeringar i stadie alltid omfattar objektiva belägg för att for-
dran har identifierats som osäker. För flyttningar tillbaka till bättre
stadier tillämpar koncernen karenstider. För exponeringar i stadie ,
på grund av förseningsdagar, tillämpas sex månader och för kre-
diter i stadie tillämpas ingen karenstid eftersom det finns redan
en karenstid i fallissemangsdefinitionen. För exponeringar med
anstånd tillämpas en karenstid om månader innan exponeringen
kan återgå till stadie , givet att anståndsåtgärderna inte längre före-
ligger. Nedskrivningsmodellen kräver bokföring av ett års förväntad
förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig
ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de
kredit förluster som förväntas uppkomma under den återstående
löptiden. En väsentlig ökning av kreditrisken definieras som en
väsentlig ökning av sannolikhet för en betalningsinställelse sedan
första redovisningstillfället. Koncernen bedömer en väsentligt
ökad kreditrisk utifrån beräkning om relativ förändring av sannolik-
heten för fallissemang (probability of default, PD) för den åter-
Ålandsbanken Abp
stående löptiden gånger tre och absolut förändring om minst
procentenheter.
Koncernen tillämpar för samtliga exponeringar en kreditrating-
modell för beräkning av förväntade kreditförluster. Dessa beräkningar
baseras på internt utvecklade modeller (PD, förlust vid fallissemang
(loss given default, LGD) och kreditexponering vid fallissemang
(expected exposure at default, EAD)), vilka tar både historiska data
och sannolikhetsviktande framåtblickande scenarier i beaktan i mak-
romodellen för PD-justering. Ålandsbanken använder en makromo-
dell med tre prognosscenarion – ett basscenario som har en pro-
cent viktning, ett negativt scenario som har procent viktning och
ett positivt scenario som har procent viktning. Prognosperioden i
scenariot är tre år. Dessa prognoser revideras minst årligen. Referens-
ränta och arbetslöshet är variabler som ingår i makromodellen för
privatpersoner, medan bara förändring i BNP beaktas i makromodel-
len för företag. Sannolikheten för fallissemang (PD) för månader
anger sannolik-heten för att ett givet engagemang fallerar inom
månader, medan livstids-PD (för återstående löptid) motsvarar san-
nolikheten att ett givet engagemang fallerar under finansiella tillgång-
ens hela återstående löptid. PD-modellen baseras på historiska data,
de förhållanden som existerar på rapporteringsdagen samt framtida
ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisk. Förlust vid fallisse-
mang (LGD) anges per engagemang och är en uppskattning av den
förväntade förlusten som koncernen gör givet att engagemanget fal-
lerar. Koncernens LGD-modell baseras på historiska data. Expone-
ringar vid fallissemang (EAD) avser en beräknad kreditexponering vid
ett framtida datum för fallissemang med hänsyn tagen till förväntade
förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Koncernens
modell för EAD beaktar bl.a. nuvarande avtalsvillkor, antagande om
infriande av garantier, förväntat utnyttjande av limiter och oåterkal-
leliga åtaganden utanför balansräkningen.
Nivån på reserveringar bygger på en bred uppsättning relevanta
uppgifter för indata, antaganden och bedömningar från företags-
ledningen. I synnerhet dessa punkter kan ha stor påverkan på reserve-
ringsnivån: fastställande av betydande ökning i kreditrisk, prognoser
för framtida makroekonomiska scenarier och beräkningsmetodologi av
både den förväntade kreditförlusten inom de kommande månaderna
och förväntade kreditförluster under hela löptiden. Förväntade kredit-
förluster för fordringar i stadie respektive stadie fastställs av lednings-
gruppens kreditkommitté baserat på underlagen från koncernens modell
på förväntade kreditförluster. I anslutning till fastställandet så kan led-
ningsgruppens kreditkommitté besluta om en avvikande hantering ifall
det bedöms finnas särskilda förhållanden som modellen inte beaktar.
Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka
banken har beviljat låntagaren eftergifter med anledning av dennes
uppenbart försämrade ekonomiska situation i syfte att undvika pro-
blem i låntagarens återbetalningsförmåga och därmed maximera åter-
betalningen av den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta juste-
rade lånevillkor, såsom amorteringsuppskov, reducerad räntemarginal
eller förlängd återbetalningstid, eller refinansiering, vilket kan innebära
att en kredit i nära anslutning till sin ursprungliga förfallodag har åter-
betalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny kredit.
I samband med beviljande av eftergift av avtalade kreditvillkor ska
ansvarig beslutsfattare bedöma kundens finansiella situation. Ifall efter-
giften beviljas kunden med anledning av dennes försämrade finansiella
situation, ska fordran alltid överföras till stadie (så länge inte grund
för avvikande behandling till följd av regler om lagstadgad betalnings-
moratorium föreligger). Ifall det i samband med beviljad eftergift
bedöms att fullständig återbetalning av fordran är osannolik utan att
koncernen behöver tillgripa åtgärder som att realisera säkerheter eller
garantier, anses fordran fallerad och överförs till stadie . Så länge det
endast handlar om anståndsåtgärder, d.v.s. kunden bedöms inte vara
föremål för osannolikhet för betalning, så är åtgärden individuell för
envar kredit. Redovisat värde avser bruttoexponering och omfattar
inte enbart omstrukturerade krediter utan även andra krediter i
en kundhelhet.
Koncernen analyserar eekterna av anståndsåtgärder inom ramen
för redovisning av modifieringsresultat. Kreditens ursprungliga nuvärde
av framtida diskonterade kassaflöden jämförs med det justerade nuvär-
det efter eventuella förändringar i kassaflöden. När ett lån modifieras
men inte tas bort från balansräkningen görs fortfarande bedömning av
väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den urspunkliga kredit-
risken i nedskrivningssyfte. Modifieringsresultat bokförs i resultaträk-
ningen och avser skillnaden i nuvärdet på de ursprungliga och de nya
avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga eektiv-
räntan, och periodiseras linjärt under kreditens återstående löptid.
Nedskrivningsmodellen enligt IFRS kräver att företagsledningen
gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som
påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna. Den enskilt
största osäkerhetsfaktorn är alltjämt den globala coronapandemin,
och rådande läge med coronapandemi har Ålandsbanken analyserat
utvalda branscher och kredittyper som bedöms påverkas mest av kri-
sen. De kunder som under rådande förhållanden ansöker om amorte-
ringsuppskov flyttas inte per automatik från stadie till stadie , då
amorteringsuppskovet i sig inte innebär en förhöjd förlustrisk. För
Ålandsbankens del uppgår den kreditvolym som beviljats och fort-
sättningsvis har amorteringsuppskov till miljoner euro. Denna
volym redovisas i stadie om det inte finns andra orsaker än amorte-
ringsuppskovet som föranleder ett annat stadie. Under tillät
Finansinspektionen banker att bevilja generella anstånd, så kallade
moratorium till kunder som en följd av coronapandemin. Moratorium
innebär att kreditlättnadsåtgärder, exempelvis amorteringsuppskov,
beviljas utan behov av individuell bedömning om åtgärden är en
anståndsåtgärd. Detta ledde till ett ökat antal beviljade amorterings-
uppskov för banken, med dessa moratorier har redovisats skiljt från
de amorteringsuppskov som beviljats genom anståndsåtgärder.
Denna hantering gällde fram till och med mars .
För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde
görs reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en
minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För givna garantier
och outnyttjade kreditlimiter redovisas de reserveringarna som en
skuld inom avsättningar. Nedskrivningar på låne- och kundfordringar
samt konstaterade kreditförluster redovisas i resultaträkningen under
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto. Finansiella tillgångar tas
bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från till-
gången har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i
stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet
till en annan part. En konstaterad förlust innebär således att en låne-
eller kundfordring slutligt skrivs av då konkurs bekräftats eller medel-
löshet har hållits för sannolikt. Återbetalningar av tidigare konstate-
rade kreditförluster och återföringar av sannolika kreditförluster
intäkts redovisas under Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto.
. Säkringsredovisning
Säkring av verkligt värde kan tillämpas för enskilda tillgångar och
skulder samt för portföljer av finansiella instrument i syfte att skydda
koncernen mot icke önskvärda resultateekter till följd av föränd-
ringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.
Vid säkring av verkligt värde värderas både säkringsinstrumentet
– derivatet – och den säkrade risken i det säkrade instrumentet till
verkligt värde via resultaträkningen under Nettoresultat finansiella
poster till verkligt värde. En förutsättning för att säkringsredovisning
ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och doku-
menterats. Säkringens eektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt
sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit
mycket eektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.
Årsredovisning
Kassaflödessäkring kan tillämpas för enskilda tillgångar och skulder
i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda resultateekter till
följd av variationer i kassaflöden hänförliga till ränte- och valuta-
förändringar. Derivat som utgör säkringsinstrument i kassaflödes-
säkring redovisas till verkligt värde i balansräkningen. I den mån
säkringsinstrumentets värdeförändring är eektiv redovisas den i
säkringsreserven via övrigt totalresultat. Eventuell ineektiv del
redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat finansiella poster
till verkligt värde. Beloppet redovisat i övrigt totalresultat överförs till
resultaträkningen i samband med att det emitterade skuldebrev som
säkrats med kassaflödessäkring förfaller. En förutsättning för att
säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt
identifierats och dokumenterats. Säkringens eektivitet ska kunna
mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redo-
visade perioder ha varit mycket eektiv i att uppnå motverkande
värdeförändringar.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas för att
skydda koncernen från de omräkningsdierenser som uppkommer
då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan
omräknas. Derivat som utgör säkringsinstrument vid säkring av netto-
investering i utlandsverksamhet redovisas till verkligt värde i balans-
räkningen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet
som är eektiv redovisas i övrigt totalresultat.
Eventuell ineektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat
finansiella poster till verkligt värde. Vid eventuell avyttring av en utlands-
verksamhet överförs uppkomna vinster och förluster på säkringsinstru-
mentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. En förutsättning för
att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt
identifierats och dokumenterats. Säkringens eektivitet ska kunna mätas
på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder
ha varit mycket eektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.
. Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar består av IT-system som tillverkas för eget
bruk, externt upphandlade system, immateriella tillgångar från
bolagsförvärv samt förvärvade avtal.
Om det tillverkade datasystemet genererar trolig framtida intäkt eller
kostnadsreduktion som överstiger investeringskostnaderna aktiveras
utvecklingskostnaderna för datasystemet. Egenutvecklade datasys-
tem aktiveras till självkostnadspris. Utvecklingskostnader som inte
förväntas ha betydande ekonomisk nytta redovisas som kostnad i
resultaträkningen. Förundersöknings- och forskningskostnader redo-
visas som kostnad i resultaträkningen.
De aktiverade utvecklingskostnaderna avskrivs i normalfall linjärt
under – år. Avskrivningarna inleds då datasystemet är färdigt
för användning.
Egen utveckling av datasystem ............................................................ – år
Externa datasystem .............................................................................– år
Förvärvade avtal ........................................................................................ år
Övriga immateriella tillgångar .............................................................– år
-
Externa datasystem upptas i balansräkningen till anskaningsvärde
minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Förvärvade avtal avser utgifter för rättigheter till framtida kassa-
flöden och upptas i balansräkningen till anskaningsvärde minskat
med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar utgörs bland annat av förvärvade
kundkontrakt.
Årligen görs en genomgång av tillgångarna för att fastställa om det
finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indika-
tion uppkommer, fastställs återvinningsvärdet som det högre av
försäljningspriset och nyttjandevärdet på tillgången. Ännu ej färdig-
ställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning årligen oavsett
förekomst av indikationer på värdeminskning. En nedskrivning redo-
visas i resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider åter-
vinningsvärdet. En tidigare redovisad nedskrivning återförs endast
om det skett en väsentlig förändring i värderingsgrunderna för
nedskrivningstest. Bokföringsvärdet efter återföring kan maximalt
uppgå till bokföringsvärdet före nedskrivning.
Goodwill motsvarar den andel av anskaningsutgiften som över-
stiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna
skulder. Goodwill avskrivs inte utan prövas årligen, eller oftare om
behov föreligger, för nedskrivning (impairment) genom att diskon-
tera framtida förväntade kassaflöden i kassagenererande enheter.
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Se not K för koncern-
mässigt goodwillvärde.
. Materiella tillgångar
Förvaltningsfastigheter innehas i syfte att erhålla hyresintäkter,
värde stegring eller i båda syften. Förvaltningsfastigheterna utgörs
av direkta innehav samt indirekta innehav via fastighetsbolag och
bostadsbolag. Förvaltningsfastigheterna redovisas enligt anska-
ningsvärdemetoden separat i balansräkningen under materiella
tillgångar till anskaningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar och nedskrivningar. I resultaträkningen visas
Nettointäkt från förvaltningsfastigheter som en delmängd av
posten Övriga intäkter. Värdering av fastigheterna har gjorts av
auktoriserad fastighets förmedlare.
,
Rörelsefastigheter utgörs av direkta innehav och indirekta innehav
via fastighets- och bostadsbolag. Rörelsefastigheter upptas i
balansräkningen till anskaningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar och nedskrivningar.
Övriga materiella tillgångar utgörs av maskiner och inventarier, bilar,
ombyggnader i hyrda lokaler och konstsamling. Övriga materiella
tillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat
med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Eventuella
försäljningsvinster, -förluster och utrangeringar resultatförs.
Tillgångar med nyttjanderätt avser hyres- och leasingavtal där
koncernen är leasetagare och som enligt IFRS redovisats som
materiella tillgångar. Dessa tillgångar med nyttjanderätter avser när
Ålandsbanken Abp
det gäller rörelsefastigheter främst bank- och kontorsutrymmen,
och när det gäller övriga materiella tillgångar främst IT-utrustning
och bilar. Avskrivningsperioden är oftast fasta perioder mellan
– år med en genomsnittlig leasingperiod om år. För ytterligare
information om hantering av leasingavtal se punkt .
Avskrivningar är uppgjorda på basis av tillgångarnas förväntade
ekonomiska livslängd. Samtliga avskrivningar är linjära.
Byggnader ........................................................................................................ år
Byggnaders tekniska utrustning .................................................................. år
Ombyggnad i hyrda lokaler kundutrymmen ............................................ år
Ombyggnad i hyrda lokaler övriga utrymmen ....................................... år
Maskiner och inventarier ........................................................................– år
Övriga materiella tillgångar ....................................................................... – år
Tillgångar med nyttjanderätt …………………………………………………… ........– år
Jordområden avskrivs inte.
Årligen görs en genomgång av tillgångarna för att fastställa om det
finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indi-
kation uppkommer, fastställs återvinningsvärdet som det högre av
försäljningspriset och nyttjandevärdet på tillgången. En nedskrivning
redovisas i resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider åter-
vinningsvärdet. En tidigare redovisad nedskrivning återförs endast
om det skett en väsentlig förändring i värderingsgrunderna för ned-
skrivningstest. Bokföringsvärdet efter återföring kan maximalt uppgå
till bokföringsvärdet före nedskrivning.
. Avsättningar
En avsättning redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse som
en följd av en inträad händelse, när det är troligt att ett utflöde av
resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att
reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet
kan göras. Avsättningen värderas till nuvärdet av uppskattat utflöde.
Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov,
så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.
Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukture-
ring avses genomgripande organisationsförändring, till exempel
genom att anställda får avgångsvederlag för förtida uppsägning, eller
nedläggningar av kontor. För att en avsättning ska redovisas krävs att
en omstruktureringsplan har fastställts och tillkännagivits så att det
har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att
företaget kommer att genomföra omstruktureringen.
Avsättningar till omstruktureringsreserv rörande övriga kostnader
redovisas i balansräkningen när koncernen har fastställt en utförlig
och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen
har påbörjats eller blivit oentligt tillkännagiven.
Avsättningar rörande rättegångskostnader redovisas när kon-
cernen har identifierat den befintliga förpliktelsen och fastställt det
troliga utflödet av resurser som kommer att krävas vid en reglering.
Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska för-
delarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga
ut gifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser.
En eventualförpliktelse återfinns när det finns ett möjligt åtagande
som härrör från inträade händelser och vars förekomst bekräftas
endast av en eller flera osäkra framtida händelser utom koncernens
kontroll eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en
skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av
resurser kommer att krävas eller inte kan beräknas med tillräcklig
tillförlitlighet. En eventualförpliktelse redovisas inte som en avsätt-
ning i rapporten över finansiell ställning utan för eventualförpliktelser
lämnas upplysningar i noterna till koncernens finansiella rapporter.
. Leasingavtal
IFRS tar bort leasetagarens krav på att skilja mellan finansiella och
operationella leasingavtal och kräver att leastagaren redovisar nyttjan-
derätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balansräk-
ningen. Ålandsbanken tillämpar de undantag som standarden tillåter
avseende leasingavtal på månader eller kortare (korttidsleasingav-
tal) och leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde.
Dessa leasingavtal redovisas som kostnader i resultaträkningen.
När ett avtal ingås bedömer Ålandsbanken om avtalet är, eller
innehåller, ett leasingavtal, vilket definieras som att avtalet överlåter
rätten att under en viss period bestämma över användningen av en
identifierad tillgång, i utbyte mot ersättning. Tillgångar och skulder
som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärdet av
framtida leasingbetalningar diskonterade med den marginella låne-
räntan. Ålandsbanken omprövar om ett avtal är, eller innehåller, ett
leasingavtal endast om villkoren i avtalet ändras. Ålandsbanken är
exponerad för eventuella framtida ökningar av rörliga leasingbetal-
ningar baserade på ett index eller en ränta, som inte ingår i leasing-
skulden förrän de träder i kraft. När justering av leasingbetalningar
baserade på ett index eller en ränta träder i kraft omvärderas leasing-
skulden och justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster
hänförlig till ändringar av leasingavtal redovisas i resultaträkningen.
Tillgångar med nyttjanderätt tas vid avtalets ingång upp bland
materiella tillgångar och motsvarande finansiell leasingskuld bland
övriga skulder. Tillgångar redovisas vid ingång av leasingavtal till det
belopp som motsvarar den leasade tillgångens verkliga värde eller det
lägre nuvärdet för minimileasingavgifterna. Leasingperioden fastställs
utifrån den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med
en bedömning av både perioder som omfattas av en möjlighet att
förlänga leasingavtalet (och rimligheten att så också görs), samt en
bedömning av perioder som omfattas med möjlighet att säga upp
leasingavtalet om säkerhet föreligger att inte utnyttja det alternativet.
Avskrivning görs utgående från den ekonomiska livslängden eller den
kortare leasingperioden. Räntor för leasingskulden redovisas som
räntekostnad enligt eektivräntemetod.
Nedskrivning redovisas efter individuell bedömning av behovet.
När Ålandsbanken är leasegivare fastställs det vid varje leasingavtals
inledningsdatum huruvida leasingavtalet ska klassificeras som ett
finansiellt eller ett operationellt leasingavtal. Ett finansiellt leasingav-
tal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med
ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till
leasetagaren. Ålandsbankens leasingverksamhet, som leasegivare,
utgörs av finansiell leasing och redovisas som lånefordringar.
Redovisat värde motsvarar nuvärdet av framtida leasingbetalningar.
Skillnaden mellan framtida leasingbetalningar och nuvärdet av
framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt. Detta medför
att erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som
ränteintäkter och dels i balansräkningen såsom amortering.
Då leasegivare bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassifi-
ceras leasingavtalet som operationellt. Ålandsbanken redovisar
leasingavgifter för operationella leasingavtal som intäkt linjärt över
leasingperioden bland Övriga intäkter, se not K. Ålandsbanken
klassificerar avtalen om vidareuthyrning baserat på nyttjanderätten
som uppkommer från huvudleasingavtalet, inte baserat på den
underliggande tillgången.
Årsredovisning
. Intäkter
IFRS Intäkter från avtal med kunder innebär att koncernen ska
redovisa intäkter till ett belopp som återspeglar den ersättning som
koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte att koncernen
överför varor eller tjänster till kund.
Ränteintäkter och räntekostnader för finansiella instrument beräknas
enligt eektivräntemetod. Metoden redovisar instrumentens intäkter
och kostnader jämnt i förhållande till utestående belopp över perio-
den fram till förfallodagen. Beräkningen innefattar avgifter som
erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av eektiv-
räntan, transaktionskostnader och alla över- och underkurser.
Intäkter och kostnader för olika typer av tjänster redovisas i resultat-
räkningen som Provisionsintäkter respektive Provisionskostnader.
Provisionsintäkter redovisas när tjänsten utförs vilket sker vid den
tidpunkt när kontrollen över tjänsten är överförd till kunden och kon-
cernen uppfyller sitt prestationsåtagande. Som provisionsintäkter
redovisas courtage, olika former av förvaltningsavgifter, betalnings-
provisioner och kortavgifter. Valutaprovisioner kopplade till kunders
betalningar och värdepappershandel redovisas som betalningsprovi-
sioner och värdepappersprovisioner. Enskilda uppläggningsavgifter
för lån och löftesprovisioner uppgående till väsentliga belopp periodi-
seras över kreditens löptid och ingår i räntenetto. Ingen information
lämnas om återstående prestationsåtaganden som har en ursprunglig
förväntad löptid på högst ett år eller om Ålandsbanken har rätt till
ersättning från en kund till ett belopp som direkt motsvarar värdet
för kunden av Ålandsbankens prestation som uppnåtts till dato som
är tillåtet enligt IFRS . Provisionskostnader är transaktionsberoende
och är direkt relaterade till intäkter inom Provisionsintäkter. Intäk-
terna debiteras löpande. För provisioner som gäller flera år redovisas
enbart den andel som avser tjänster som kunden erhållit under
ifrågavarande räkenskapsperiod.
Provisionsintäkter och -kostnader redovisas när tjänsten utförs.
För provisioner som gäller flera år redovisas enbart den andel som
gäller räkenskapsperioden.
Under Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde redovisas
realiserade och orealiserade vinster och förluster från finansiella
instrument vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen,
samt den ineektiva delen vid säkringsredovisning.
Under nettoresultat från valutaverksamhet redovisas resultatet av
kursdierenser som uppkommer vid omräkning till euro av tillgångar
och skulder.
Realiserade värdeförändringar från skuldebrev som värderats i
övrigt totalresultat redovisas som Nettoresultat från finansiella poster
till verkligt värde. I orealiserade värdeförändringar från skuldebrev
som värderas i övrigt totalresultat ingår förväntade kreditförluster
och modifieringsresultat.
-
Dotterbolaget Crosskey erbjuder IT-tjänster som omfattar design,
implementering och supporttjänster. Intäkterna värderas utifrån den
ersättning som specificeras i avtalet med kunden. Systemförsäljning
med betydande anpassningar hanteras som långfristiga projekt.
Avtal kan inkludera flera olika prestationsåtaganden, exempelvis
systemutveckling och licenser. Om avtal innehåller flera prestations-
åtaganden, fördelas transaktionspriset till varje separat prestations-
åtagande baserat på deras fristående försäljningspriser. I de fall för-
säljningspriset inte är direkt observerbart, uppskattas priset baserat
på en förväntad kostnad plus en vinstmarginal. Intäkter för system-
licens från långfristiga projekt redovisas som intäkt utgående från
färdigställandegraden, då denna på ett tillförlitligt sätt kan fastställas.
Färdigställandegraden fastställs skilt för varje projekt som andelen
utfört arbete vid bokslutstidpunkten jämfört med projektets beräk-
nade totala antal arbetstimmar. Uppskattningar gällande intäkter,
kostnader, eller färdigställandegraden av projekt revideras om
omständigheterna förändras. Ökningar och minskningar i bedömda
intäkter eller kostnader på en ändrad uppskattning redovisas i resultat-
räkningen i den period som omständigheterna som gav anledning till
revisionen blev kända. Om det är sannolikt att de totala utgifterna
kommer att överskrida de totala intäkterna för projektet redovisas
den förväntade förlusten genast som kostnad. Om avtalet är på
löpande räkning baserad på pris per timme, redovisas intäkten i
den utsträckning Crosskey har rätt att fakturera kunden.
Som övriga rörelseintäkter redovisas bland annat utdelningar från
aktier och andelar samt utdelningar från tillgångar som värderas till
verkligt värde via resultaträkningen. Här redovisas även realisations-
vinster vid avyttring av anläggningstillgångar och hyresintäkter från
förvaltningsfastigheter. Hyresintäkter redovisas linjärt i resultat-
räkningen baserat på villkoren i leasingavtalet.
. Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda efter anställningens upphörande utgörs av
dels avgiftsbestämda, dels förmånsbestämda planer. Som avgifts-
bestämda planer redovisas sådana planer för ersättningar enligt vilka
koncernen betalar fastställda avgifter till en utomstående juridisk
enhet och därefter saknar rättslig eller informell förpliktelse att betala
ytterligare avgifter om den juridiska enheten saknar tillgångar för att
fullgöra sitt åtagande gentemot den anställde. Erlagda premier för
avgiftsbestämda planer redovisas löpande i resultaträkningen som
personalkostnad. Övriga planer för ersättning efter avslutad anställ-
ning redovisas som förmånsbestämda planer.
Pensionsskyddet för personalen i Finland har ordnats genom ArPL-
försäkring (avgiftsbestämd plan) Det finns även en äldre lösning via
pensionsstiftelse (Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s., en så
kallad A-stiftelse; förmånsbestämd plan) som är stängd sedan .
Pensionsskyddet för personalen i Sverige följer den så kallade BTP-
planen som är avgiftsbestämd. Ett fåtal tidigare tecknade förmåns-
bestämda pensionsplaner inom BTP finns fortfarande kvar.
Vid förmånsbaserad pensionslösning utgår en pension baserad
på lön och anställningstid, vilket innebär att arbetsgivaren bär alla
väsentliga risker för fullgörandet av pensionsutfästelsen. För majo-
riteten av de förmånsbaserade pensionsplanerna har koncernen
avskilt förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser och pensionskassa.
Som nettotillgång i balansräkningen avseende de förmånsbaserade
pensions planerna redovisas förvaltningstillgångarna minskade med
pensionsförpliktelserna. Aktuariella vinster och förluster på pensions-
förpliktelsen samt avkastning som överstiger den beräknade avkast-
ningen på förvaltningstillgångarna redovisas i övrigt totaltresultat.
Den redovisade pensionskostnaden avseende förmånsbestämda
planer utgörs av nettot av följande poster, som samtliga ingår
i personal kostnader:
• Intjänad pensionsrätt under året, det vill säga årets andel av den
beräknade slutliga totala pensionsutbetalningen. Beräkningen av
intjänad pensionsrätt utgår från en beräknad slutlön och är föremål
för aktuariella antaganden.
• Årets räntekostnad på grund av att nuvärdet av pensionsskulden
har ökat under året då tiden till utbetalning minskat. För beräkning
Ålandsbanken Abp
av årets räntekostnad används aktuell swapränta (räntan vid årets
början) för en löptid motsvarande återstående tid till utbetalning
av pensionsskulden.
• Beräknad avkastning (ränta) på förvaltningstillgångarna. Räntan
på förvaltningstillgångar redovisas i resultatet med tillämpning av
samma ränta som vid fastställande av årets räntekostnad.
• Beräkningen av kostnader och åtaganden med anledning av
koncernens förmånsbestämda planer är förenad med ett flertal
bedömningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan
på redovisade belopp.
Ändringar eller reduceringar av en förmånsbestämd plan redovisas
vid den tidigaste av följande tidpunkter; när ändringen i planen
eller reduceringen inträar eller när företaget redovisar relaterade
omstruktureringskostnader och ersättningar vid uppsägning.
Ändringarna/reduceringarna redovisas direkt i årets resultat.
. Eget kapital
Ålandsbanken har emitterat övrigt primärkapital (AT). Dessa instru-
ment klassificeras som eget kapital eftersom dessa instrument inte
innefattar några krav att Ålandsbanken ska betala kapitalbelopp eller
ränta till innehavarna. Om instrumentet innefattar ett krav på ränte-
betalning, beroende på om en framtida osäker händelse bortom både
emittentens och innehavarens kontroll inträar eller inte inträar,
ska instrumentet klassificeras som en finansiell skuld. Ålandsbanken
behandlar betalningar på finansiella instrument klassificerade som
eget kapital (det vill säga primärkapitaltillskott) som vinstutdelning,
och därför redovisas sådana betalningar som utdelningar. Betalning
erläggs kvartalsvis och ränta är månader Stibor plus , procent.
. Aktierelaterade ersättningar
Koncernen har i sin ersättningspolicy möjliggjort att delar av ersätt-
ningen till de anställda kan regleras genom egna aktier, vilket redovisas
som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet beräknas vid till-
delningstidpunkten och fördelas över intjäningsperioden, samtidigt
som motsvarande ökning av eget kapital redovisas. Kostnaden utgår
från det verkliga värdet på aktierna vid tilldelningstidpunkten. Aktiernas
verkliga värde beräknas vid tilldelningstidpunkten utgående från aktier-
nas noterade marknadspris. En bedömning av hur många aktier de
anställda kommer att intjäna görs vid beräkning av redovisad kostnad
för aktierelaterade ersättningar i enlighet med villkor i koncernens
ersättningspolicy (exempelvis fortsatt anställning). Vid varje rapport-
periods slut omprövar företags ledningen sina bedömningar om hur
många aktier som kommer att bli intjänade.
. Inkomstskatt
Inkomstskatt i resultaträkningen innefattar aktuella skatter för koncer-
nen baserat på skattepliktigt resultat för året, tillsammans med skatte-
justeringar för föregående år samt förändringar i uppskjutna skatter.
Skattekostnaden redovisas i resultaträkningen som kostnad, förutom i
fråga om poster som redovisas i övrigt totalresultat, varvid också skatte-
eekten redovisas som en del av övrigt totalresultat. Uppskjuten
skattefordran eller skuld har fastställts för temporära skillnader mellan
skattemässigt värde för tillgångar och skulder och deras redovisade
belopp, genom användande av skattesatser som gäller för framtida
perioder. De uppskjutna skatteskulderna och skattefordringarna beräk-
nas enligt skattesatser som förväntas gälla i respektive land när skatten
materialiseras (lag är godkänd men har ännu inte trätt i kraft). En upp-
skjuten skattefordran redovisas i den utsträckning det är sannolikt att
framtida beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma mot vilken
den temporära skillnaden kan utnyttjas.
. Anläggningstillgångar som innehas för
försäljning samt avvecklade verksamheter
En anläggningstillgång eller en avyttringsgrupp, klassificeras som att
den innehas för försäljning om dess redovisade värde kommer att
återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.
Tillgången eller avyttringsgruppen måste vara tillgänglig för omedelbar
försäljning i befintligt skick och utifrån villkor som är normala.
Det måste vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske.
En fullbordad försäljning förväntas bli redovisad inom ett år. En av-
vecklad verksamhet representerar en självständig rörelsegren eller
en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område eller ett
dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresäljas.
Anläggningstillgångar eller avyttringsgrupper som innehas för
försäljning redovisas på egen rad i balansräkningen och värderas
till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet
efter avdrag för förväntade försäljningskostnader. Skulder som är
relaterade till anläggningstillgångarna redovisas också på egen rad
i balansräkningen. Inga anläggningstillgångar som innehas för
försäljning finns vid utgången av eller .
. Rörelsesegment
Koncernen rapporterar rörelsesegment i enlighet med IFRS , vilket
innebär att segmentrapporten speglar den information som företags-
ledningen i koncernen erhåller. Koncernens VD har identifierats som
högsta verkställande beslutsfattare. Koncernen rapporterar de olika
aärsverksamheterna som rörelsesegment. En aärsverksamhet är
en grupp avdelningar och bolag som tillhandahåller produkter eller
tjänster som har risk och avkastning som avviker från övriga aärs-
verksamheter. Koncerninterna transaktioner sker till marknads-
mässiga priser.
. Likvida medel
Med likvida medel avses kassa och tillgodohavanden vid central-
bankerna i Finland och Sverige som fritt kan disponeras. Med
tillgodohavanden avses medel som är tillgängliga när som helst.
Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående.
Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS ,
och överensstämmer inte med det som koncernen betraktar som
likvida medel.
. Betydande bedömningar
och osäkerhet i uppskattningar
Upprättande av bokslut i enlighet med IFRS kräver att företagsled-
ningen i vissa fall gör bedömningar och uppskattningar om framtiden
som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redo-
visade beloppen för tillgångar och skulder, intäkter och kostnader,
samt upplysningar om förbindelser. Även om gjorda bedömningar
och uppskattningar bygger på företagsledningens bästa vetande om
aktuella händelser och åtgärder vid tidpunkten för bedömningen,
kan det verkliga utfallet avvika från dessa bedömningar och uppskatt-
ningar. De betydande redovisningsmässiga bedömningar som gjorts
vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper avser främst
nedskrivning av låne- och kundfordringar. De källor till osäkerhet
i uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det
på följande årets finansiella rapporter beskrivs nedan.
-
Låne- och kundfordringar som är definierade att ingå i Stadie
genomgår nedskrivningsprövning löpande och individuellt för varje
fordran. Exponeringar som är föremål för individuell prövning identi-
fieras på basen av underlag som omfattar kunder med fallerade
engagemang eller engagemang som sannolikt kommer att fallera
Årsredovisning
under en kvartalsperiod. Vid behov skrivs fordran ned till bedömt
återvinningsvärde. Det uppskattade återvinningsvärdet bygger på en
bedömning av motpartens finansiella återbetalningsförmåga och
antaganden om realisationsvärdet på eventuella säkerheter.
För de koncentrationer som inte enligt individuell bedömning har
nedskrivningsbehov, görs nedskrivningar enligt en modell som base-
ras på förväntade kreditförluster (”expected credit loss”). Modellen,
som utgörs av en tre-stadiemodell, tar sin utgångspunkt i föränd-
ringar i kreditrisken hos de finansiella tillgångarna. En bedömning av
företagsledningen kan krävas i synnerhet avseende information som
påverkar beräkningen av förväntade kreditförluster såsom tidigare
händelser, nuvarande omständigheter och rimliga verifierbara prog-
noser av framtida ekonomiska förhållanden som kan påverka fram-
tida förväntade kassaflöden. För ytterligare information, se not K.
Framtida pensionsskuld beräknas genom försäkringsmatematiska
kalkyler. Som bas för beräkningen finns antaganden om diskon-
terings ränta (swapränta med maturitet som motsvarar pensions-
skuldens förväntade tidslängd), löneökning (förväntad framtida
ökning för pensioner), inflation, personalomsättning samt förväntad
avkastning på tillgångar. För ytterligare information, se not K.
För att fastställa verkligt värde för finansiella instrument görs bedöm-
ningar som kan ha betydande inverkan på redovisade belopp. Bedöm-
ningar som avses omfattar val av värderingstekniker, bedömning av
om marknader är aktiva samt om vilka marknadsparametrar som kan
observeras. Vid användning av värderingstekniker används i så stor
utsträckning som möjligt marknadsnoteringar, men ifall detta inte
är möjligt krävs uppskattningar av företagsledningen för att erhålla
verkligt värde.
Om verkligt värde på finansiella tillgångar inte kan erhållas från
noteringar på en aktiv marknad beräknas de med hjälp av olika värde-
ringstekniker, inklusive matematiska modeller. Företagsledningen
bedömer vilka marknadsnoteringar som är mest lämpade och vilka
matematiska modeller som skall tillämpas i koncernen. För ytterligare
information, se not K.
Goodwill testas årligen för behov av nedskrivningar genom en
beräkning av om bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Ned-
skrivning görs genom att diskontera framtida förväntade kassaflöden
i kassagenererande enheter. Framtida förväntade kassaflöden bygger
på av företagsledningen uppskattade kassaflöden. En förändring i
uppskattningen av framtida kassaflöden, som en följd av konjunktur-
nedgång, nya konkurrenter eller prispress, kan leda till nedskrivning
av goodwill.
Företagsledningen gör årligen en genomgång av förvaltnings fastig-
heter och rörelsefastigheter för att fastställa om det föreligger något
nedskrivningsbehov. Vid indikation om nedskrivningsbehov fast-
ställs återvinningsvärdet som det högre av försäljningspriset och
nyttjandevärdet på tillgången, varefter nedskrivning redovisas i
resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider återvinningsvärdet.
Uppskattningen av värden på tillgångarna görs av externa oberoende
värderare. För ytterligare information, se not K.
Vid bedömning av nuvärdet av tillgångar med nyttjanderätt och till-
hörande leasingskuld görs uppskattningar gällande fastställande av
leasingperiod och val av diskonteringsränta. När leasingavtalets längd
fastställs, beaktar företagsledningen all tillgänglig information som
ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption eller
att inte utnyttja en option för att säga upp avtalet.
En uppskjuten skattefordran redovisas för fastställda beskattnings-
bara förluster i den utsträckning det är sannolikt att framtida
beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma. Företagsledningen
bedömer löpande när uppskjuten skatt bör redovisas i koncernen
utgående från förväntad framtida resultatutveckling. Vid varje balans-
dag bedöms om redovisad uppskjuten skatt är befogad utgående
från storleken på förväntade framtida skattemässiga intäkter.
För ytterligare information, se not K.
Vid beräkning av redovisad kostnad för aktierelaterade ersättningar i
enlighet med koncernens ersättningspolicy uppskattar företagsled-
ningen hur många aktier de anställda kommer att tilldelas. Kostnaden
utgår från det verkliga värdet på aktierna vid utdelningsögonblicket.
För ytterligare information, se not K.
Ålandsbanken Abp
K. Koncernens riskhantering
. Allmänt
Exponering mot risk är en naturlig del av en banks verksamhet.
Ålandsbanken har en låg riskprofil med ett konservativt förhållnings-
sätt till risk och målsättning att all risk ska härstamma från den
normala aärsverksamheten. Med det följer att riskerna i huvudsak
utgörs av aärsrisk, kreditrisk, likviditetrisk, marknadsrisk samt opera-
tiv risk. Riskernas storlek är anpassade efter bankens riskbärande-
förmåga. Med det menas att förluster relaterade till dessa risker ska
kunna täckas med bankens kapitalbas och resultat. Ålandsbanken
bedriver ingen tradingverksamhet. Bankens låga riskprofil återspeglas
i de låga förluster relaterade till finansiella och operativa risker som
uppstått genom åren.
Intern kontroll, risker och riskhantering inklusive informations-
kraven enligt CRR kapitel (Pelare ) i Ålandsbanken beskrivs
närmare i koncernens Kapital- och riskhanteringsrapport som
publiceras separat samtidigt som årsredovisningen.
. Intern kontroll och riskhantering
2.1
Styrelsen har det övergripande ansvaret för hantering och kontroll av
risker. Styrelsen definierar verksamhetens riskaptit och fastställer årli-
gen de policydokument som anger övergripande principer för hante-
ring av risker samt begränsningar i form av limiter som verksamheten
har att hålla sig inom. Efterlevnad av riskhanteringsprinciperna och
riskpositionerna övervakas regelbundet. Limitpositioner och riskindi-
katorer rapporteras till styrelsen minst kvartalsvis. Styrelsen godkän-
ner också väsentliga metoder och modeller som används för att mäta
bankens risker. Revisionskommittén bistår styrelsen i skötseln av dess
övervakningsuppgifter inom övervakning av riskhantering, metoder
och modeller för riskmätning, riskrapportering samt intern kontroll.
Verkställande direktören ska säkerställa att hanteringen av risker
sker i enlighet med de principer och risktoleranser som styrelsen
beslutat om. Detta sker genom verkställande direktörens faststäl-
lande av riktlinjer, som har sin utgångspunkt i de av styrelsen fast-
ställda policydokumenten. Verkställande direktören ska också
säkerställa att bankens kompetens och resurser är anpassade efter
aärsverksamheten samt att det finns tillräckliga resurser och system
för kontroll och uppföljning.
Styrelsen utnämner medlemmarna i den koncernövergripande
ledningsgruppen. Ledningsgruppen består av cheferna för bankens
aärsområden och stabsfunktioner och fungerar som rådgivare åt verk-
ställande direktören. Verkställande direktör och ledningsgruppen erhåller
regelbundet rapportering av bankens limitpositioner och riskindikatorer.
Ärenden relaterade till vissa typer av finansiella risker hanteras av
kommittéer bestående av ledningsgruppsmedlemmar och andra
personer utnämnda av verkställande direktören.
Bankens Asset and Liability Committee (ALCO) är ett beslutsorgan
underställt vd verkställande direktören och som hanterar frågor
rörande finansiella risker, likviditet, finansiering och kapitalallokering.
Ledningsgruppens Kreditkommitté fattar kreditbeslut för Banken i
större kreditärenden enligt beslutade kreditlimiter.
För att skapa en stark riskkultur som genomsyrar hela organisatio-
nen baseras bankens riskorganisation på tre försvarslinjer, vilka har
en tydlig ansvarsfördelning mellan risktagare och kontrollfunktioner.
Första försvarslinjen omfattar aärsområden, dotterbolag,
Treasury-funktionen samt tillhörande supportfunktioner. De ansvarar
envar för den risk som uppstår i den egna dagliga verksamheten,
vilket innebär att risktagande ska ske inom givna ramar samt att det
finns processer för mätning och kontroll.
Den andra försvarslinjen omfattar de oberoende funktionerna Risk
Control, Operativa risker och säkerhet samt Compliance vilka samtliga
är underställda bankens Chief Risk Ocer (CRO).
Risk Control ansvarar för löpande identifiering, mätning, analys,
kontroll samt rapportering av bankens finansiella risker. Det innebär
bland annat regelbunden kontroll av att bankens verksamhet håller
sig inom fastställda risktoleranser samt regelbunden rapportering av
bankens finansiella risker till styrelse, ledning och tillsynsmyndighet.
Risk Control ansvarar för att koordinera interna kapital- och likviditets-
utvärderingar och analyserar stresstesternas påverkan på kapitaltäck-
ningen och likviditetspositionerna. Risk Control ansvarar också för att
koordinera och uppdatera bankens återhämtningsplan och för upp-
följning och rapportering av återhämtningsplanens indikatorer.
Operativa risker och säkerhet ansvarar för analys och rapportering
av koncernens operativa risker samt informationsförvaltning, data-
skydd och fysisk säkerhet.
Compliance ansvarar för att övervaka, kontrollera och verka för att
koncernen har en god regelefterlevnad. Compliance identifierar risker
relaterade till bristande regelefterlevnad bland annat genom årliga
riskanalyser inom områdena kundskydd, uppförande på marknaden,
motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism samt till-
stånds- och tillsynsfrågor.
Andra försvarslinjen ansvarar för att främja en sund riskkultur
genom att stödja aärsverksamheten i dess införande av processer
för upprätthållande av en riskhantering som följer de principer som
fastställts av styrelse och verkställande direktör.
Tredje försvarslinjen utgörs av avdelningen Internrevision som är
direkt underställd styrelsen. Internrevisionen har till uppgift att utvär-
dera koncernens riskhantering genom oberoende granskningar av
processer, modeller och system. Internrevisionen rapporterar sina
iakttagelser till styrelsen.
2.2
Ålandsbankens modell för riskhantering syftar till att identifiera,
mäta, kontrollera och rapportera riskerna i koncernen. Modellen är
utformad för att tillmötesgå såväl externa regelverkskrav som interna
krav och behov samt för att leva upp till god marknadspraxis.
Modellen består av:
• Interna regelverk beslutade av styrelse och verkställande direktör.
Regelverken fastställer ansvarsfördelning samt principer och riktlinjer
för hantering, mätning, kontroll och rapportering av koncernens risker.
• Tydliga och dokumenterade processbeskrivningar.
• System för mätning, uppföljning och kontroll av risker, anpassade efter
verksamhetens komplexitet och storlek.
• Efter verksamheten anpassade resurser och kompetenser.
• Regelbunden rapportering till styrelse och ledning.
• Incidentrapportering.
Bankens Asset and Liability Management-process (ALM-process)
syftar till att balansera den risk och den avkastning som uppstår i
bankens verksamhet på de finansiella marknaderna. En hög risk kan
äventyra framtida intäkter, skapa likviditetsbrist och hota bankens
överlevnad. Det är därför viktigt att bankens riskexponering överens-
stämmer med dess riskaptit samt ger möjlighet att hantera oväntade
förluster till följd av ränteförändringar eller andra för banken ofördel-
aktiga händelser i dess omvärld.
ALM-processen omfattar bland annat analys av strukturen på ränte-
bindningstid och förfall avseende tillgångar och skulder, strategier för
att säkra risker, kapitalplanering, finansieringsbehov och stresstester.
Processen består av såväl statiska som dynamiska scenarier, samt för-
definierade såväl som specifika för separata aärsbeslut.
Årsredovisning
. Kapitalhantering
Bankens kapitalbehov regleras i kapitaltäckningsförordningen (CRR)
och kapitaltäckningsdirektivet (CRD). Bankers kapitalbehov formule-
ras i regelverket som kapitalkrav som anger hur mycket kapital
bankerna behöver hålla i förhållande till de risker som finns i verk-
samheten. Kapitalkraven delas in i Pelare -krav, Pelare -krav, kombi-
nerade buertkrav och utöver de bindande kapitalkraven finns Pelare
-vägledning. Pelare -krav som är samma för alla institut, och Pelare
-krav som är individuellt fastslagna för varje institut av myndighet.
Tillsynsmyndighet har inte fastställt en Pelare -vägledning för banken.
Enligt Pelare -kraven i kapitaltäckningsförordningens (CRR) artikel
ska institut ha en kapitalbas som i relation till riskexponerings-
belopp (REA) alltid uppfyller följande krav:
• Kärnprimärkapitalrelation om minst , procent
• Primärkapitalrelation om minst procent
• Total kapitalrelation om minst procent
Kapitalkrav enligt Pelare bedöms genom utvärdering av övriga
risker som inte täcks in under Pelare -regelverket. Därtill ska institut
även hålla kapital i form av kombinerade buertkrav för konjunktur-
nedgång. Dessa kombinerade buertkravfastslås i CRD.
Kapitalbasen delas in i två slag: primärkapital (T) och supple-
mentärkapital (T). Jämfört med förra året, då hela primärkapitalet
utgjordes av kärnprimärkapital (CET), har banken omstrukturerat
kapitalbasen under året. Nuvarande kapitalbasen inkluderar också
utgivna instrument i kategorin primärkapitaltillskott (AT).
Tabell .
Kapitaltäckningsanalys
miljoner euro
Eget kapital enligt balansräkningen , ,
Förutsebar utdelning –, –,
Kärnprimärkapital före avdrag , ,
Immateriella tillgångar –, –,
Tillstånd för återköp av egna aktier –, ,
Innehav utan bestämmande inflytande , ,
Övriga poster, netto , ,
Ytterligare värdejusteringar –, –,
Förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda (underskott) –, –,
Justeringar på grund av övergångsregler avseende IFRS , ,
Kärnprimärkapital , ,
Primärkapitalinstrument , ,
Primärkapitaltillskott , ,
Primärkapital , ,
Supplementärkapitalinstrument , ,
Förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda (överskott) , ,
Supplementärkapital , ,
Total kapitalbas , ,
Kapitalkrav för kreditrisker enligt IRB-metod , ,
Ytterligare kapitalkrav IRB-metod , ,
Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetod , ,
Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk , ,
Kapitalkrav för operativ risk , ,
Kapitalkrav , ,
Riskexponeringsbelopp , ,
varav andelen kreditrisk, , ,
varav andelen kreditvärdighetsjusteringsrisk, , ,
varav andelen operativ risk, , ,
Kapitalrelationer,
Kärnprimärkapitalrelation , ,
Primärkapitalrelation , ,
Total kapitalrelation , ,
Krav avseende kapitalbuertar,
Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buertkrav , ,
varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare , ,
varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare , ,
varav krav på kapitalkonserveringsbuert , ,
varav krav på kontracyklisk kapitalbuert , ,
varav krav på systemriskbuert , ,
Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buert , ,
Ålandsbanken Abp
Tabell .
Bruttosoliditetsgrad
miljoner euro
Primärkapital , ,
Totalt exponeringsmått , ,
varav poster i balansräkningen , ,
varav poster utanför balansräkningen , ,
Bruttosoliditetsgrad, , ,
Bruttosoliditetsgraden är beräknad enligt situationen vid årets slut. Primärkapitalet inkluderar periodens resultat.
Kärnprimärkapitalet utgör den mest beständiga formen av kapital
och motsvaras sammanfattningsvis av eget kapital enligt balans-
räkningen efter vissa lagstiftningsjusteringar.
Ålandsbankens kapitalkrav för kreditrisk beräknas för utlåningen
till allmänheten i Finland enligt IRB-metoden. För företagsexpone-
ringsklassen tillämpar banken den grundläggande metoden (FIRB).
I Sverige och övriga länder beräknas kapitalkravet enligt schablon-
metoden i sin helhet. För alla övriga exponeringsklasser, inklusive
aktieexponeringar, använder banken schablonmetoden för att
beräkna kapitalkrav för kreditrisk.
I tabell . visas koncernens kapitaltäckningsberäkning enligt
Pelare i en sammanfattande uppställning vid utgången av .
Bruttosoliditet är ett mått på bankers soliditet i syfte att undvika
överdriven skuldsättning. Bruttosoliditetsgraden beräknas som kvo-
ten av primärkapitalet och ett särskilt definierat exponeringsmått
som inkluderar både tillgångar och poster utanför balansräkningen.
Till skillnad från kapitaltäckningsberäkningen är exponeringarna inte
riskvägda vid beräkningen av kvoten.
Med beaktande av lättnader till följd av covid--pandemin (artikel
a. n i CRR) som innebär tillfälligt undantag för vissa exponeringar
mot centralbanker från det totala exponeringsmåttet uppgick Ålands-
bankens bruttosoliditetsgrad till , procent vid utgången av
jämfört med , procent vid utgången av föregående år. Utan beak-
tande av lättnader skulle bruttosoliditetsgraden vid utgången av
ha varit , procent.
. Kreditrisk
Kreditrisk avser risk för förlust till följd av att en motpart inte förmår
fullgöra sitt åtagande gentemot koncernen och att för exponering
ställd säkerhet inte täcker koncernens fordran. Motparter i detta
avseende är alla juridiska och fysiska personer samt den oentliga
sektorn. Kreditriskexponering uppstår genom fordringar och investe-
ringar inklusive åtaganden utanför balansräkningen.
Den övergripande kreditstrategin regleras i en av styrelsen fast-
slagen policy för kreditgivning. Nivån på acceptabel kreditrisk fast-
ställs vidare i en särskild policy för finansiella risker och i koncern-
bolagens egna verksamhetsstrategier. Kreditriskhanteringen bygger
huvudsakligen på formella kredit- eller limitbeslut. För kreditrisk i
Treasury-verksamheten samt för motpartsrisk fastställs specifika
motpartslimiter som gäller i max ett år.
4.1
Ålandsbankens interna riskmodeller används för att beräkna reserve-
ring för framtida kreditförluster (ECL) i enlighet med IFRS och för
beräkning av regulatoriska kapitalkrav i form av oförväntade förluster
(UL) och förväntade förluster (EL) för bankens IRB-godkända expone-
ringar. Parametrarna för det sistnämnda syftet innehåller en högre
grad av konservatism då dessa omfattar diverse säkerhetsmarginaler
och ska innefatta en hel konjunkturcykel. Bägge beräkningarna base-
ras på statistik utgående från bankens egna interna data för att esti-
mera risken för fallissemang (PD) samt förlustandelen vid fallisse-
mang (LGD) för bankens kreditkunder. För de exponeringar där
banken saknar egen förlustdatahistorik tillämpas vid beräkning av
ECL marknadsbaserade PD-värden från extern leverantör.
Det interna riskklassificeringssystemet är den viktigaste hörnstenen
i kreditbeviljningsprocessen och för prissättning av kreditrisk vid bevil-
jandet av nya krediter. Förutom detta använder banken det interna
systemet vid månatlig kreditriskuppföljning, intern kapitalstyrning,
beräkning av riskjusterad avkastning och rapportering av kreditrisk till
den högsta ledningen. De generella riskhanteringsprinciperna som
tillämpas för hantering av risker som har bäring på både ECL och kapi-
talkrav är desamma i banken. Både ECL och regulatoriska kapitalkrav
ingår i bankens rapportering till ledning och styrelse och har en stark
koppling till riskstyrning inom bankens kreditriskhantering. Även
bankens aärsdrivande enheter följer upp sin kreditrisk baserat på
dessa nyckeltal på månatlig basis. Av rapporteringen framgår och
analyseras kreditförlustreserveringsgraden i förhållande till volymen
av oreglerade exponeringar.
4.2
Enligt IFRS regelverket delas kreditriskexponeringar in i tre stadier.
Stadie utgörs av exponeringar som presterar utan att en väsentligt
ökad kreditrisk anses föreligga. I stadie återfinns exponeringar som
underpresterar och som anses ha en väsentlig förändring i kredit-
risken. En väsentlig ökning av kreditrisken anses ha inträat om
exponeringens livstids-PD har ökat minst gånger jämfört med initial
livstids-PD och den absoluta förändringen är minst procenten-
heter. Banken tillämpar i enlighet med IFRS kriteriet om dagars
försening som en back-stop. Exponeringar med belopp försenade
mer än dagar eller som i andra avseenden uppfyller bankens
fallissemangsdefinition flyttas till stadie .
En exponering som bedöms omfattas av anståndsåtgärder flyttas
till stadie i och med att kreditrisken har ökat väsentligt från initial
redovisning. Utökade anståndsåtgärder innebär att exponeringen
blir oreglerad och därmed redovisas i stadie .
För flyttningar tillbaka till lägre stadier tillämpar banken karens-
tider. För exponeringar i stadie med minst förseningsdagar till-
lämpas en karenstid på sex månader och för krediter i stadie tilläm-
pas två månaders karenstid. För exponeringar med anstånd tillämpas
en karenstid på månader innan exponeringen kan återgå till stadie
givet att anståndsåtgärder inte längre föreligger.
Årsredovisning
Modellen för beräkning av ECL baserar sig på årliga framtida
PD-, LGD- och EAD-värden samt på kreditens diskonteringsränta.
Vid framtagandet av ECL beräknas för varje exponering dels en tolv
månaders-ECL och dels en livstids-ECL som tillämpas när en expo-
nering bedöms ha en väsentlig ökning av kreditrisken. Kreditförlust-
reserveringen för stadie och baseras definitionsmässigt på livs-
tids-ECL men skiljer sig åt då vissa exponeringar i stadie har en
individuell nedskrivningsprövning. I regulatoriska sammanhang
beaktas nedskrivningsbelopp som specifika kreditriskjusteringar.
I tabellen nedan visas hur stor andel av exponeringarna som vid
utgången av återfanns inom respektive stadie. Exponeringar
med livstids-PD upp till procent betraktas som ”låg risk”, expone-
ringar över och upp till procent betraktas som ”medelrisk”
och exponeringar från upp till procent som ”hög risk”.
Fallerade exponeringarna tillmäts alltid ett PD om procent.
Tabell ..
Utlåning till allmänheten
miljoner euro Stadie Stadie Stadie Summa Summa
Fordringar utan förfallna belopp , , , , ,
Fordringar med förfallna belopp dagar , , , , ,
Fordringar med förfallna belopp dagar , , , , ,
Balansvärde, brutto , , , , ,
Tabell ..
Kreditrisk
miljoner euro Stadie Stadie Stadie Summa Summa
Utlåning till allmänheten
Låg risk , , , , ,
Medelrisk , , , , ,
Hög risk , , , , ,
Ograderade¹ , , , , ,
Fallerade , , , , ,
Balansvärde, brutto , , , , ,
Reservering för förväntad förlust –, –, –, –, –,
Balansvärde, netto , , , , ,
Outnyttjade kreditmöjligheter och garantier
Låg risk , , , , ,
Medelrisk , , , , ,
Hög risk , , , , ,
Ograderade¹ , , , , ,
Fallerade , , , , ,
Nominellt värde, brutto , , , , ,
Avsättning för förväntad förlust –, , , –, –,
Balansvärde, netto (avsättning) –, , , –, –,
Skuldebrev redovisade till upplupet
anskaningsvärde
Låg risk , , ,
Balansvärde, brutto , , , , ,
Reservering för förväntad förlust –, –, –,
Balansvärde, netto , , , , ,
Skuldebrev värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat
Låg risk , , ,
Balansvärde, brutto , , , , ,
Reservering för förväntad förlust , , –,
Balansvärde, netto , , , , ,
¹ Instrument för vilka ingen sannolikhet för fallissemang har fastslagits redovisas som "ograderade".
Ålandsbanken Abp
.. Säkerhetshantering och riskreducering
Säkerheter eliminerar eller reducerar bankens förlust om kredittaga-
ren inte kan fullfölja sina betalningsförpliktelser och banken därav
säger upp krediten till kunden. Krediter till privatpersoner och företag
är därför som huvudregel säkerställda. Detta gäller till exempel
bostadsfinansiering till privatpersoner, krediter till fastighetsbolag,
värdepapperskrediter till privatpersoner och företag samt diverse
andra typer av finansieringar. Krediter utan säkerhet kan beviljas då
det rör sig om mindre krediter till privatpersoner och endast i undan-
tagsfall till företag. I det senare fallet upprättas som regel särskilda
lånevillkor som ger banken större rättigheter till omförhandling eller
uppsägning av krediten.
Inom utlåningen till allmänheten har majoriteten av alla krediter
beviljade till privatpersoner och företag bostad eller annan fastighet
som säkerhet. En stor del av utlåningen sker även mot pantsättning av
finansiella säkerheter som till största del marknadsvärderas dagligen.
Banken följer regelbundet upp marknadsvärden i belånade säker-
hetsobjekt och värdepapper som utgör säkerhet för krediter. En upp-
följning av bostadssäkerheternas marknadsvärden görs kvartalsvis och
vid behov anlitas en extern värderare för omvärderingar.
Genom att tillämpa belåningsgrader på säkerheter tar banken höjd
för en eventuell negativ prisutveckling för olika former av säkerheter,
exempelvis bostadspriser och kursutveckling på finansiella säkerheter.
Som huvudregel belånas bostadssäkerheter som högst till – pro-
cent av marknadsvärdet. För finansiella säkerheter bestäms belånings-
graden huvudsakligen efter likviditeten och kreditkvaliteten på det
finansiella instrumentet.
. Likviditetsrisk
Likviditetsrisk avser risken att inte kunna fullgöra betalningsförpliktel-
ser vid förfallotidpunkt på grund av brist på likvida medel eller att för-
pliktelserna kan fullgöras endast genom att erhålla betalningsmedel
till avsevärt högre kostnad eller genom att realisera positioner till
avsevärt lägre marknadspris än förväntat.
5.1
För att hantera likviditetsrisker har banken utformat ett ramverk
bestående av ett antal komponenter:
• Limiter som säkerställer att bankens riskaptit och risktolerans följs.
• Kontinuerlig uppföljning och analys av bankens framtida
likviditetsbehov på såväl kort som lång sikt.
• En väldiversifierad finansieringsstruktur, ur såväl instrument-
som löptidsperspektiv.
• En portfölj av bostadskrediter vars kvalitet är sådan att den
upprätthåller bankens upplåning med säkerställda obligationer
även i ett stressat scenario.
• En väl uppbyggd investerarbas.
• En likviditetsreserv med högkvalitativa tillgångar som säkerställer
tillgång till likviditet under en längre period med begränsad tillgång
till kapitalmarknadsupplåning.
Med hänsyn till bankens risktolerans har styrelsen fastställt limiter
bland annat för bankens likviditetstäckningsgrad, stabil nettofinan-
sieringsgrad, överlevnadshorisont samt för hur stor andelen emitte-
rade säkerställda obligationer får vara i förhållande till tillgängliga
säkerheter. Likviditetsrisken hanteras av Treasury som ansvarar för
att riskerna respekterar de limiter som fastslagits av styrelsen. Likvi-
ditetsriskerna följs upp och analyseras centralt av Risk Control som
rapporterar direkt till verkställande direktören månadsvis och till
styrelsen kvartalsvis i samband med koncernens riskrapport.
.. Lik viditetsreserv
I syftet att minska bankens likviditetsrisk håller banken en likviditets-
reserv med högkvalitativa tillgångar som ska fungera som alternativ
källa till likviditet i tider med begränsad eller utebliven möjlighet att
låna upp pengar på den externa kapitalmarknaden. Reserven kan
utgöras av kassa, konton i centralbank eller annan välrenommerad
bank med god rating, depositioner med kort löptid, innehav i egna
emitterade skuldebrev och värdepapper med sådan kreditkvalitet att
de är belåningsbara hos centralbank. Placeringarna regleras av styrel-
sen. Storleken på likviditetsreserven ska vara sådan att likviditetstäck-
ningsgraden och överlevnadshorisonten kan bibehållas på eftersträ-
vade nivåer.
.. Finansiering
Banken eftersträvar en väldiversifierad finansieringsstruktur, ur såväl
instrument- som löptidsperspektiv. Banken avser att inte vara bero-
ende av enskilda deponenter, investerare, finansieringsinstrument
eller marknadssegment.
Bankens finansieringskällor utgörs, utöver eget kapital, huvudsak-
ligen av depositioner från allmänheten, säkerställda obligationer,
bankcertifikat samt kort- och långfristig upplåning från kreditinstitut.
En långsiktig målsättning är att depositioner från allmänheten står
för mer än procent av finansieringen exklusive eget kapital.
Vid utgången av året utgjorde depositioner och säkerställda obliga-
tioner drygt procent av finansieringsstrukturen.
Tabell ...
Likviditetsreserv
miljoner euro
Kassa och placeringar hos centralbank
Skuldebrev emitterade av stater och
oentliga samfund
Säkerställda obligationer (rating lägst AA–)
Konton hos andra banker
Skuldebrev emitterade av finansiella företag
Skuldebrev emitterade av icke-finansiella företag
Summa
varav LCR-kvalificerande
Årsredovisning
5.2
Bankens balansräkning och dess förfallostruktur är en viktig para-
meter vid beräkning och analys av bankens likviditetsrisk. Utifrån
balansräkningen prognostiseras framtida kassaflöden som är ett
viktigt verktyg för att hantera och planera bankens likviditetsrisk
och upplåningsbehov.
.. Likviditetstäckningsgrad och stabil nettofinansieringskvot
Tillsynsmyndigheterna har fastställt regler för likviditetsrisk som
omfattar såväl kortfristig som strukturell likviditet under stressade
förhållanden. Likviditetstäckningsgraden (Liquidity Coverage Ratio,
LCR) syftar till att säkerställa att bankerna har tillräckligt med likvida
tillgångar för att möta likviditetsstress på kort sikt. Det innebär att
bankerna ska ha likvida tillgångar av mycket hög kvalitet och som
motsvarar minst nettokassautflödet för dagar under stressade
förhållanden, det vill säga minst procent.
Det strukturella likviditetsmåttet, stabil nettofinansieringskvot
(Net Stable Funding Ratio, NSFR) ställer krav på att bankerna ska ha
tillräcklig stabil finansiering för att i ett ettårsperspektiv täcka sina
finansieringsbehov både under normala och stressade förhållanden.
Minimikravet för NSFR är procent.
Tabell ..
Återstående löptid
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
miljoner euro På anfordran
betalbar mån – mån – mån – år – år år
Ej löptids-
fördelad Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker , ,
Hos centralbanker belåningsbara
skuldebrev , , , , , ,
Övriga skuldebrev , , , , , , ,
Utlåning till kreditinstitut , , , , , , , , ,
Utlåning till allmänheten , , , , , , , , ,
Aktier och andelar , ,
Derivatinstrument , , , , , , ,
Immateriella tillgångar , ,
Materiella tillgångar , ,
Förvaltningsfastigheter , ,
Övriga tillgångar , ,
Summa , , , , , , , , ,
Skulder
Skulder till kreditinstitut
och centralbanker , , , , , , , ,
Inlåning från allmänheten , , , , , , , ,
Emitterade skuldebrev , , , , , , ,
Derivatinstrument , , , , , , ,
Övriga skulder , ,
Efterställda skulder , , , , , , ,
Eget kapital , ,
Summa , , , , , , , , ,
Tabell ...
Likviditetstäckningsgrad (LCR)
miljoner euro
Likvida tillgångar nivå
Likvida tillgångar nivå
Likvida tillgångar totalt
Inlåning från allmänheten
Kapitalmarknadsfinansiering
Övriga kassaflöden
Kassautflöden
Inflöden från fullt presterande exponeringar
Övriga kassainflöden
Kassainflöden
Nettokassautflöde
Likviditetstäckningsgrad,
LCR har korrigerats jämfört med bokslutskommunikén.
Ålandsbanken Abp
Tabell ...
Stabil nettofinansieringsgrad (NSFR)
miljoner euro
Stabilt finansieringsbehov (RSF)
Likvida tillgångar (HQLA)
Övriga likvida tillgångar
Övriga värdepapper
Presterande lån och andra fordringar
Derivat
Övriga tillgångar
Poster utanför balansräkningen
Summa stabilt finansieringsbehov
Tillgänglig stabil finansiering (ASF)
Kapitalbasposter
Inlåning från allmänheten
Stabil inlåning
Mindre stabil inlåning
Inlåning från övriga motparter
Kapitalmarknadsfinansiering
Övriga skulder
Summa tillgänglig stabil finansiering
Stabil nettofinansieringsgrad,
5.3
Intecknade tillgångar utgörs till övervägande del av bostadskrediter
som används som säkerheter för Ålandsbankens utestående emitte-
rade säkerställda obligationer.
Storleken av de intecknade tillgångarna för säkerställda obligationer
utgår från den nivå av översäkerheter som ratinginstitutet Standard &
Poor´s ställer på Ålandsbanken för att obligationerna ska tilldelas
rating AAA.
Utöver bostadskrediter har Ålandsbanken för egna skulder, betal-
ningssystem, värdepappershandel och clearing ställt säkerheter i
form av statspapper och obligationer i huvudsak till centralbanker
och kreditinstitut.
Tabell ..
Intecknade tillgångar, redovisat värde
miljoner euro Intecknade
tillgångar
Inte intecknade
tillgångar
Tillgångar
totalt
Intecknade
tillgångar
Inte intecknade
tillgångar
Tillgångar
totalt
Räntebärande värdepapper
Utlåning till allmänheten
Övriga tillgångar
Tillgångar som inte är tillgängliga för inteckning
Summa
Andel av tillgångar totalt,
Årsredovisning
Tabell ..
Räntebindningstider för tillgångar
och skulder
miljoner euro Upp till mån – mån – mån – år Över år Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Summa räntebärande tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Efterställda skulder
Summa räntebärande skulder
Poster utanför balansräkningen – – –
Skillnad mellan tillgångar och skulder –
. Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för att resultat, eget kapital eller värde minskar
till följd av förändringar i priser och riskfaktorer på finansiella markna-
der. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutarisk och aktierisk.
6.1
Ålandsbankens styrelse beslutar om bankens riskaptit och fastställer
limiter för ränterisk, valutarisk och aktierisk. Bankens marknadsrisker
är låga och primärt av strukturell natur och hanteras av bankens
Treasury-funktion. Positioner säkras i samband med att de kommer
in i balansen samt löpande i enlighet med de principer som bankens
styrelse beslutat om samt i enlighet med de processer som Treasury-
funktionen etablerat.
6.2
Med ränterisk avses såväl risken för minskat räntenetto (räntenetto-
risk) som risken för ofördelaktiga värdeförändringar i bankens ränte-
bärande tillgångar och skulder (värdeförändringsrisk) till följd av för-
ändringar i marknadsräntor. Ränterisk uppstår primärt på grund av att
räntebärande tillgångar och skulder har olika räntebindningstider och
återprissätts vid olika tidpunkter.
Tabell .. visar tillgångar och skulder som förfaller till ny ränte-
sättning i respektive tidsintervall med antagandet om att avistain-
låning förfaller dag ett.
Banken mäter ränterisken genom känslighetsanalyser av räntenettot
respektive värdet på räntebärande tillgångar och skulder i scenarier där
räntekurvan stressas på olika sätt. Räntenettorisken mäts som känslig-
heten i räntenettot över de kommande tolv månaderna under antagan-
det om en oförändrad balansräkning. Positionerna i balansräkningen
räntejusteras vid deras kontraktsmässiga eller antagna räntejusterings-
tidpunkt. Avistainlåningens räntebindningstid i modellen är satt till en
dag. Värdeförändringsrisken mäts som känsligheten i det beräknade
nuvärdet av samtliga befintliga räntebärande poster. Vid beräkning
av värdeförändringsrisk använder sig banken av två metoder för
modellering av avistainlåningens räntebindningstider. Den första
metoden ålägger avistainlåningens räntebindningstid på en dag,
medan den andra metoden modellerar räntebindningstiderna för
avistainlåningen baserat på Europeiska Bankmyndighetens och
Basel-kommitténs regelverk.
6.3
Med valutarisk avses risken för negativt resultat till följd av förändringar
i kurser för valutor som banken är exponerad mot. Bankens verksam-
het sker huvudsakligen i de två basvalutorna euro och svenska kronor.
En begränsad del av ut- och inlåningen sker även i andra valutor.
Valutarisken hanteras främst genom matchning, och den potentiella
valutarisk som återstår i slutet av dagen valutabalansjusteras.
Koncernen har en strukturell valutaposition som uppstår främst
från den svenska verksamheten i filialform vars balansräkning är
denominerad i svenska kronor. Filialen är kapitaliserad med filial-
kapital och upparbetat resultat som redovisas i svenska kronor.
Syftet med positionen är att säkerställa att relationen mellan kärn-
primärkapital i svenska kronor och riskexponeringsbelopp i svenska
kronor är i balans med koncernens kärnprimärkapitalrelation.
Den strukturella valutapositionen i svenska kronor innebär en
volatilitet i övrigt totalresultat. Banken har tillstånd från Finans-
inspektionen att undanta den strukturella valutapositionen
från kapitalkravsberäkningen.
6.4
Aktierisk är risken för värdeminskning på grund av kursförändringar
på aktiemarknaden. Eftersom banken inte bedriver någon handel
med aktier för egen räkning är aktierisken mycket begränsad.
Banken är exponerad mot aktierisk genom strategiska och övriga
innehav. Bankens strategiska och övriga aktieinnehav hanteras,
mot bakgrund av dess syfte och karaktär, genom separata beslut
av styrelsen för strategiska innehav och av verkställande direktören
för övriga aktieinnehav.
Ålandsbanken Abp
. Operativ risk
Med operativ risk avses risk för förluster till följd av icke ändamåls-
enliga eller bristfälliga interna processer, mänskliga fel, systemfel
eller externa händelser. Legala risker inkluderas i operativa risker.
Operativa risker förekommer i all verksamhet. Det viktiga är att risk-
tagandet är medvetet och att lämpliga åtgärder vidtas då risker som
identifieras är för stora. Vilken risknivå som anses vara optimal fast-
ställs av styrelsen och utgör bankens riskaptit.
7.1
Målsättningen med riskhanteringen är att säkerställa att de väsentliga
operativa riskerna i verksamheten identifieras och hanteras på en
tillräcklig nivå i förhållande till verksamhetens art och omfattning.
Adekvata rutiner för dataskydd och informationssäkerhet ska vara på
plats och vidareutvecklas utifrån aktuell hotbild. Genom riskkartlägg-
ningar och -analyser samt omvärldsbevakning ser verksamheten och
stödfunktionerna den aktuella hotbilden. Sannolikheten för oförut-
sedda betydande förluster eller hot mot anseendet ska minimeras.
Ledningen samt styrelsen ska regelbundet informeras om operativa
risker i verksamheten. Adekvat hantering av operativa risker är
viktig för att säkra tilliten till bankens verksamhet, inte minst från
kundens synvinkel.
Avdelningen Operativa risker & Säkerhet ansvarar för andra försvars-
linjens analys av koncernens operativa risker samt för rapportering av
dessa. Det samma gäller avdelningen Compliance som analyserar och
rapporterar risker från regelefterlevnadssynvinkel. Även tredje försvars-
linjen analyserar koncernens risker, inklusive operativa risker. För att få
en komplett lägesbild av koncernens risker ska riskkartläggningar och
analyser från samtliga tre försvarslinjer ses som delar av en helhet.
Avdelningarna Compliance och Operativa risker & Säkerhet tar avstamp
i riskanalyserna då fokusområden för följande år tas fram.
Det finns många sätt att ge stöd till verksamheten. Interna utbild-
ningar är en viktig del av andra försvarslinjens stöd till verksamheten.
Processer som stöder ett riskbaserat arbetssätt samt internt regelverk
och kontroller är andra sätt att stöda och höja medvetenheten. Proces-
sen för produktgodkännande (NPAP) är en av de centrala processerna
som främjar riskhantering redan i samband med att utvecklings- och/
eller förändringsarbete inleds. Även internt regelverk som hänför sig till
hantering av operativa risker och regelefterlevnad fungerar som hjälp-
medel och handlingsdirektiv för verksamheten. Koncernen har kontinu-
itetsplaner för samtliga huvudprocesser samt centrala aärsenheter
för att upprätthålla verksamheten och begränsa avbrott, förluster och
skador i händelse av olika störningar i verksamheten. Avdelningen
Operativa risker & Säkerhet ger stöd och fungerar som kravställare vad
gäller kontinuitetsplanering. På koncernnivå har försäkringar tecknats
för att minska konsekvensen av realiserade risker. Det finns försäk-
ringar för styrelse- och ledningsansvar (Directors & Ocers), verksam-
hetsansvar (Professional Liability) och mot brottsliga handlingar
(Crime). Bolagen i koncernen har utöver dessa försäkringar tecknat
bolagsspecifika försäkringar.
Operativa risker i koncernen kartläggs årligen av verksamheten i för-
sta försvarslinjen genom bland annat självutvärdering. Vid självutvärde-
ringen bedöms sannolikheten för och konsekvenserna av de operativa
riskerna av verksamheten med stöd av avdelningen Operativa risker &
Säkerhet. Risker som efter andra försvarslinjens analys (av Operativa
risker & Säkerhet) bedöms som höga eller oacceptabla presenteras av
till koncernens ledningsgrupp för att säkerställa att tillräckliga åtgärder
vidtas i syfte att inte överskrida riskaptiten. Åtgärdsplanerna för att
minska de höga och oacceptable risker följs sedan upp under året.
Därutöver görs AML-CFT (Anti Money Laundering – Combating the
Financing of Terrorism) riskanalys inom banken minst årligen som på
motsvarande sätt rapporteras till ledning och styrelse. Även andra
försvarslinjen gör riskkartläggningar så som informationssäkerhetsrisk-
bedömning, Compliance-funktionens årliga riskanalys gällande regel-
efterlevnad och Operativa risker & Säkerhets kartläggning av bankens
operativa risker. De väsentligaste riskerna rapporterats vidare till
ledning och styrelse. Vid projektarbete tillämpas bankens process för
produktgodkännande. Riskkartläggning är en viktig del av denna
process. Med en samlad riskanalys där olika risker lyfts upp är syftet
att undvika omedvetet risktagande. Nya och väsentligt förändrade
produkter och tjänster ska vara säkra och fungerande då de tas i bruk.
Årsredovisning
K. Segmentrapport
Private
Banking
Premium
Banking IT
Koncern-
funktioner
och övrigt Elimineringar Totalt
Räntenetto – –
Provisionsnetto –
Nettoresultat finansiella poster
till verkligt värde – – – –
IT-intäkter –
Övriga intäkter –
Summa intäkter –
Personalkostnader – – – – –
Övriga kostnader – – – – –
Avskrivningar och nedskrivningar av
immateriella och materiella tillgångar – – – – –
Intern kostnadsfördelning – –
Summa kostnader – – – – –
Resultat före nedskrivningar –
Nedskrivning av krediter
och andra åtaganden – – –
Rörelseresultat –
Inkomstskatt – – – – –
Innehav utan bestämmande inflytande – –
Räkenskapsperiodens resultat hänförligt
till aktieägarna i Ålandsbanken Abp –
Provisionsnetto
Inlåning
Utlåning –
Betalningsförmedling
Fondprovisioner –
Förvaltningsprovisioner –
Värdepappersförmedling
Övriga provisioner –
Summa provisionsintäkter –
Provisionskostnader – – – – –
Summa provisionsnetto –
Aärsvolymer, ultimo
Utlåning till allmänheten –
Inlåning från allmänheten –
Aktivt förvaltat kapital
Riskexponeringsbelopp
Eget kapital
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE), , , , , ,
K/I-tal , , , , ,
Ålandsbanken Abp
Private
Banking
Premium
Banking IT
Koncern-
funktioner
och övrigt Elimineringar Totalt
Räntenetto –
Provisionsnetto –
Nettoresultat finansiella poster
till verkligt värde – –
IT-intäkter –
Övriga intäkter –
Summa intäkter –
Personalkostnader – – – – –
Övriga kostnader – – – – –
Avskrivningar och nedskrivningar av
immateriella och materiella tillgångar – – – – –
Intern kostnadsfördelning – –
Summa kostnader – – – – –
Resultat före nedskrivningar
Nedskrivning av krediter
och andra åtaganden – – – –
Rörelseresultat
Inkomstskatt – – – – –
Innehav utan bestämmande inflytande
Räkenskapsperiodens resultat hänförligt
till aktieägarna i Ålandsbanken Abp
Provisionsnetto
Inlåning
Utlåning –
Betalningsförmedling
Fondprovisioner –
Förvaltningsprovisioner –
Värdepappersförmedling
Övriga provisioner –
Summa provisionsintäkter –
Provisionskostnader – – – – –
Summa provisionsnetto –
Aärsvolymer, ultimo
Utlåning till allmänheten –
Inlåning från allmänheten –
Aktivt förvaltat kapital
Riskexponeringsbelopp
Eget kapital
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE), , , , , ,
K/I-tal , , , , ,
Ålandsbanken rapporterar segmentrapporten i enlighet med IFRS , vilket innebär att segmentrapporten speglar den information som ledningen i koncernen erhåller.
Private Banking innefattar Private Banking-verksamheten på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning (Ålandsbanken Fondbolag Ab och dess sex helägda dotter-
bolag). Premium Banking innefattar verksamheten inom samtliga kundsegment exklusive Private Banking på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning. IT innefattar
dotterbolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd och S-Crosskey Ab. Koncernfunktioner och övrigt innefattar alla centrala funktioner inom koncernen inklusive Treasury
samt partnersamarbeten.
Årsredovisning
K. Produktområden
Dagligbanks-
tjänster
inkl. inlåning
Finansierings-
tjänster
Placerings-
tjänster IT-tjänster Övrigt Totalt
Räntenetto -
Provisionsnetto -
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde - - -
IT-intäkter
Övriga intäkter
Summa intäkter
Dagligbanks-
tjänster
inkl. inlåning
Finansierings-
tjänster
Placerings-
tjänster IT-tjänster Övrigt Totalt
Räntenetto –
Provisionsnetto – –
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde –
IT-intäkter
Övriga intäkter
Summa intäkter
Dagligbankstjänster omfattar räntenetto från samtliga inlåningskonton, det vill säga även sparkonton, tidsbundna depositioner och likvidkonton kopplade till värdepappersdepåer,
provisionsnetto från inlåning, kassa- och betaltjänster, kort, Premium-konceptet, bankfack med mera, samt intäkter från valutaväxlingar.
Finansieringstjänster omfattar räntenetto från samtliga utlåningsprodukter, det vill säga även depåkrediter, samt utlåningsprovisioner och garantiprovisioner.
Placeringstjänster omfattar intäkter från diskretionär förvaltning, rådgivande förvaltning, fondförvaltning, värdepappersförmedling. Intäkter från inlåningskonton och krediter som
kan vara en del av kundens förmögenhetsförvaltning redovisas under dagligbankstjänster respektive finansieringstjänster.
IT-tjänster omfattar Crosskey Banking Solutions Ab Ltd:s verksamhet.
K. Geografisk fördelning
Finland Sverige Totalt Finland Sverige Totalt
Räntenetto
Provisionsnetto
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde – – – –
IT-intäkter
Övriga intäkter
Summa intäkter
Personalkostnader – – – – – –
Övriga kostnader – – – – – –
Avskrivningar – – – – – –
Summa kostnader – – – – – –
Resultat före nedskrivningar
Nedskrivning av krediter och andra åtaganden – – – – – –
Rörelseresultat
Inkomstskatt – – – – – –
Innehav utan bestämmande inflytande – –
Periodens resultat hänförligt till
aktieägarna i Ålandsbanken Abp
Aärsvolymer, ultimo
Utlåning till allmänheten
Inlåning från allmänheten
Aktivt förvaltat kapital
Riskexponeringsbelopp
Allokerat eget kapital
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE), , , , , , ,
K/I-tal , , , , , ,
Ålandsbanken Abp
Noter till koncernens resultaträkning
K. Räntenetto
Medelsaldo Ränta
Genomsnittlig
ränta, Medelsaldo Ränta
Genomsnittlig
ränta,
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker – –, – –,
Utlåning till allmänheten , ,
Skuldebrev , ,
Räntebärande tillgångar , ,
Derivatinstrument
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
varav räntor enligt eektiv räntemetod
Skulder till kreditinstitut och centralbanker – –, – –,
Inlåning från allmänheten , ,
Emitterade skuldebrev , ,
Efterställda skulder , ,
Räntebärande skulder , ,
Derivatinstrument
Övriga skulder
Summa skulder
Summa eget kapital
Summa skulder och eget kapital
varav räntor enligt eektiv räntemetod
Räntenetto
Räntemarginal , ,
Placeringsmarginal , ,
Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring).
Räntemarginal är ränta på räntebärande tillgångar dividerat med medelsaldo för tillgångar minus ränta på räntebärande skulder dividerat med medelsaldo för skulder.
Medelsaldo beräknas som ett medeltal av månaders ultimovärden.
Placeringsmarginal är räntenetto i förhållande till balansomslutning i genomsnitt.
K. Provisionsnetto
Inlåning
Utlåning
Betalningsförmedling
Fondprovisioner
Förvaltningsprovisioner
Värdepappersförmedling
Juridiska tjänster
Garantiprovisioner
Övriga provisioner
Summa provisionsintäkter
Betalningsprovisionskostnader – –
Fondprovisionskostnader – –
Förvaltningsprovisionskostnader – –
Värdepappersprovisionskostnader – –
Övriga provisionskostnader – –
Summa provisionskostnader – –
Provisionsnetto
Årsredovisning
K. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt
Värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen
Derivatinstrument – –
Värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen – –
Säkringsredovisning
varav säkringsinstrument – – – – –
varav säkrad post – –
Säkringsredovisning – – –
Nettoresultat från valutaomvärdering – – – –
Modifieringsresultat och ECL – –
Nettointäkter från finansiella tillgångar – –
Summa – – –
K. Övriga intäkter
Intäkter från investeringar i form av eget kapital
Intäkter i samband med överlåtelse av tillgångar
Nettoresultat från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter från fastigheter
Övriga intäkter
Summa
Specifikation över nettoresultat
från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter
Realisationsvinster
Övriga kostnader – –
Summa
K. Personalkostnader
Löner och arvoden
Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp
Pensionskostnader
Övriga lönebikostnader
Summa
varav rörliga personalkostnader
varav kostnader för personalomställning
Rörliga personalkostnader och kostnader för personalomställning redovisas inklusive sociala avgifter.
Löner och arvoden
Styrelse
Ledande befattningshavare
Övriga
Summa
Styrelsen avser samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Ledande befattningshavare avser koncernledning samt verkställande direktör och vice verkställande
direktör i dotterbolag.
Löner och arvoden till ledande befattningshavare
Löner och arvoden
Aktierelaterade ersättningar
Summa
Ålandsbanken Abp
Pensionskostnader
Verkställande direktör
Ledande befattningshavare
Övriga
Summa
Pensionskostnader
Förmånsbestämd plan
Avgiftsbestämd plan
Summa
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt
Antal anställda
Åland
Finland
Sverige
Summa
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster
Ålandsbanken Abp
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
Ålandsbanken Fondbolag Ab
Totalt antal tjänster omräknat från arbetad tid
Män Kvinnor Män Kvinnor
Könsfördelning,
Styrelse
Ledande befattningshavare
Styrelse avser styrelsen för Ålandsbanken Abp.
Verk-
ställande
direktör
Ledande
befattnings-
havare
Övriga
risktagare Övriga
Verk-
ställande
direktör
Ledande
befattnings-
havare
Övriga
risktagare Övriga
Totala ersättningar
Intjänade fasta ersättningar
Avsättningar till pensioner
Intjänade rörliga ersättningar
Summa
varav uppskjutna rörliga ersättningar
varav tilldelade rörliga ersättningar
Antal personer som enbart fått fast ersättning
Antal personer som fått både fast och
rörlig ersättning
Summa
Ingående uppskjutna rörliga ersättningar
Årets uppskjutna rörliga ersättningar
Utbetalt under året – – – – – –
Justerat under året – – – –
Utgående uppskjutna rörliga ersättningar
Aktiesparprogram
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form
av aktier i Ålandsbanken Abp
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del
Total redovisad kostnad
Årsredovisning
Generellt
Bankens ersättningssystem ska vara förenligt med koncernens
företagsstrategi, mål och värderingar samt vara förenligt med och
främja god och eektiv riskhantering. Ersättningssystemet ska vara så
konstruerat att det inte motverkar koncernens långsiktiga intressen.
En analys utförs av hur ersättningssystemet påverkar de finansiella
risker som banken utsätts för och hanteringen av dessa risker. Det
ska finnas en lämplig balans mellan fasta och rörliga ersättningar.
Koncernens sammanlagda ersättningar för en enskild förtjänstperiod
ska inte bygga upp och belöna risker som kan äventyra koncernens
långsiktiga intressen.
Bankens har ett resultatbaserat ersättningssystem i vilket den verk-
ställande direktören och ledande befattningshavare ingår. Dessutom
finns separata resultatbaserade ersättningssystem för personal inom
aärsområdena. Den resultatbaserade ersättningen kan för enskild
individ maximalt uppgå till ett belopp motsvarande månadslöner
per verksamhetsår.
Styrelsen
Styrelsemedlemmarnas arvoden fastställs av bolagsstämman. För tiden
från bolagsstämman till utgången av års bolagsstämma
utgår dels ett årsarvode, dels ett mötesarvode för varje bevistat sty-
relse- och kommittémöte. Till styrelsens ordförande utgår ett årsarvode
om euro och till styrelsens vice ordförande utgår ett arvode om
euro. Övriga styrelsemedlemmar erhåller vardera ett årsarvode
om euro. Dessutom erläggs ett mötesarvode för varje bevistat
styrelsemöte. Mötesarvodet uppgår för ordföranden till euro
och för övriga medlemmar till euro per bevistat möte. Till medlem
i styrelsens kommittéer erläggs euro per bevistat möte. Till respek-
tive kommittés ordförande erläggs ett mötesarvode om euro
per bevistat möte. Bankens styrelsemedlemmar omfattas inte av aktie-
baserade ersättningssystem.
Verkställande direktör
Verkställande direktören har en månadslön om euro. Därtill
har verkställande direktören fri bilförmån, rätt till i banken allmänt till-
lämpade personalförmåner och möjlighet till rörlig ersättning. Under
utbetalades till verkställande direktören en ersättning om totalt
euro inklusive naturaförmåner och rörliga ersättningar. Av den
rörliga ersättningen som har utbetalats har euro utbetalats
i kontanter och euro i aktier i banken i enlighet med
externa regelverk.
Verkställande direktörens pensionsålder uppgår till lägst år och
högst år. Verkställande direktören beviljas pension i enlighet med
ArPL-reglerna. Verkställande direktören är inte berättigad till tilläggs-
pension utöver den allmänna lagstadgade pensionen. Uppsägningstid
från verkställande direktörens sida är nio () månader. Under uppsäg-
ningstiden utgår ordinarie månadslön. Vid uppsägning från bankens
sida har verkställande direktören enligt sitt uppdragsavtal rätt till ett
avgångsvederlag om sammanlagt nio () månadslöner. Inga andra
ersättningar utgår vid sådan avgång.
Ledande befattning
Ersättning till ledande befattningshavare utgår som fast individuell
månadslön och som förmån allmänt tillämpade personalförmåner i
banken samt möjlighet till rörlig ersättning. Ledande befattnings-
havare i koncernen omfattas inte av något tilläggspensionsarrange-
mang. För ledningsgruppsmedlemmar bosatta i Sverige har det, på
grund av avvikande pensionssystem i Sverige, tecknats premiebase-
rade tilläggspensionsförsäkringar med pensionsålder år.
Uppgifter om resultatbaserad (rörlig) ersättning och
aktiebaserade ersättningssystem
För risktagare
erläggs den resultatbaserade ersättningen i sin helhet
vid fastställandet av ersättningen om den faktiska ersättningens
belopp för en enskild individ för en förtjänstperiod om ett år uppgår
till maximalt euro. Överstiger ersättningen euro ska
utbetalningen av minst procent av den resultatbaserade ersätt-
ningen uppskjutas med minst fyra år, så kallad uppskovstid. Om den
resultatbaserade ersättningen för en individ utgör en särskilt stor
andel av det totala beloppet av den fasta och den resultatbaserade
ersättningen ska utbetalningen av minst procent av den resultat-
baserade ersättningen skjutas upp på motsvarande sätt. Då Ålands-
banken Abp är ett börsnoterat bolag erläggs minst procent av den
resultatbaserade ersättningen i aktier i banken. Med anledning av att
Ålandsbanken Fondbolag Ab är ett fondbolag, måste minst pro-
cent av den rörliga ersättningen till risktagare anställda i Ålands-
banken Fondbolag Ab utbetalas i fondandelar. Tilldelade aktier/
fonder måste innehas under minst månader, så kallad väntetid,
innan ersättningstagaren kan disponera över dessa. Utbetalningen
kan ytterligare uppskjutas med beaktande av en helhetsbedömning
baserad på koncernens konjunkturcykel, aärsverksamhetens natur
och risker samt individens arbetsuppgifter och ansvar. Banken har
rätt att avstå från att utbetala uppskjuten resultatbaserad ersättning
om koncernens finansiella ställning försämrats väsentligt.
Aktiesparprogram
Ålandsbanken har sedan år haft två pågående aktiesparprogram
som omfattar anställda i koncernen. Programmen består av aktierelate-
rad ersättning som är uppskjuten i år. Den aktierelaterade ersättningen
tilldelas i form av prestationsrätter (framtida aktier i Ålandsbanken Abp),
för de deltagare som har kvar sina tecknade sparaktier i öronmärkt för-
var, vid aktiesparprogrammets utgång. Målsättningen med programmet
är att ytterligare förstärka personalens motivation, delaktighet och lång-
siktiga koppling till koncernen genom att på förmånliga villkor erbjuda
samtliga anställda möjligheten att förvärva aktier i banken. Det första
aktiesparprogrammet, med start , avslutades under . I mars
emitterade Ålandsbanken nya B-aktier för att uppfylla sina skyldig-
heter inom ramen för det andra aktiesparprogrammet, med start .
I samband med detta avslutades aktiesparprogrammet.
Med risktagare avses i bankens ersättningspolicy personal som anses ha en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Antalet risktagare har under minskat med anledning av
ändringar i aktuellt regelverk. Antalet risktagare den .. uppgick till stycken medan motsvarande sira per den .. var stycken. Banken har fastställd kvalitativa
och kvantitativa kriterier i syfte att identifiera de anställda som har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil.
Ålandsbanken Abp
K. Övriga kostnader
IT-kostnader (exklusive marknadsdata)
Hyror
Övriga lokal- och fastighetskostnader
Marknadsföringskostnader
Informationstjänster
Personalrelaterade kostnader
Resekostnader
Köpta tjänster
Garantiavgift
Stabilitetsavgift
Övriga kostnader
Tillverkning för eget bruk – –
Summa
I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare.
Avgifter till Verket för finansiell stabilitet
Insättningsgarantiavgift
Erlagt av Gamla Insättningsgarantifonden – –
Stabilitetsavgift
Förvaltningsavgift
Summa
Med -års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka åtta år framöver till godo.
Utbetalda arvoden till revisorer
Utbetalda revisionsarvoden
Arvoden enligt revisionslagen § mom.
punkt
Utbetalda konsultarvoden
Skatteärenden
Övrigt
Summa
Beloppen är inklusive moms.
Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till tusen euro ().
Årsredovisning
K. Förväntade kreditförluster
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återfört från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten – – –
Åtaganden utanför balansräkningen – –
Skuldebrev – –
Summa förväntade kreditförluster – – –
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev – –
Summa förväntade kreditförluster
via övrigt totalresultat – –
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återfört från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten – – –
Åtaganden utanför balansräkningen –
Skuldebrev –
Summa förväntade kreditförluster – – –
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev –
Summa förväntade kreditförluster
via övrigt totalresultat –
Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.
Reserv för
individuellt
värderade
fordringar
på allmän-
heten och
oentlig
sektor
Avsättning
för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-
ningsvärde Totalt
Reserv för
individuellt
värderade
fordringar
på allmän-
heten och
oentlig
sektor
Avsättning
för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-
ningsvärde Totalt
Förändring av reserv för nedskrivningar
Reserv vid årets ingång
Nya och ökade individuella nedskrivningar
Förändringar till följd av förändringar i
skattningsmetod (netto)
Återfört från tidigare gjorda reserveringar – – – – – – – –
Utnyttjat för konstaterade förluster – – – –
Valutakursdierenser och övriga justeringar – – –
Reserv vid årets utgång
Fordringar med anståndsåtgärder
Utlåning till allmänheten
Fordringar utan förfallna belopp och ford-
ringar med förfallna belopp dagar
Fordringar med förfallna belopp dagar
Fallerade fordringar
Balansvärde, brutto
Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka banken har beviljat låntagaren eftergifter med anledning av dennes uppenbart försämrade ekonomiska
situation i syfte att undvika problem i låntagarens återbetalningsförmåga och därmed maximera återbetalningen av den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta justerade
lånevillkor, såsom amorteringsuppskov, reducerad räntemarginal eller förlängd återbetalningstid, eller refinansiering, vilket kan innebära att en kredit i nära anslutning till
sin ursprungliga förfallodag har återbetalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny kredit. Redovisat värde avser brutto exponering och omfattar inte enbart
omstrukturerade krediter utan även andra krediter i en kundhelhet.
Ålandsbanken Abp
K. Inkomstskatt
Resultaträkningen
Skatt avseende tidigare år
Aktuell skatt
Förändring av uppskjuten skatt
Summa
Nominell skattesats i Finland, , ,
Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader, –, ,
Svensk skattesats , , ,
Skatt avseende tidigare år, , ,
Övrigt, , ,
Eektiv skattesats, , ,
Övrigt totalresultat
Aktuell skatt –
Förändring av uppskjuten skatt –
Summa –
Skattesatsen i Sverige är , medan den år var , .
K. Resultat per aktie
Periodens resultat hänförligt till aktieägarna
Genomsnittligt antal aktier före utspädning
Genomsnittlig utspädningseekt
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning
Resultat per aktie, euro , ,
Resultat per aktie efter utspädning, euro , ,
Vid beräkning av resultatet per aktie beräknas antalet aktier i genomsnitt som ett vägt medeltal av under perioden utestående aktier.
Noter till koncernens balansräkning
K. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Värderat till verkligt värde via
resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning Övrigt
Säkrings-
redovisning
Övrigt
Säkrings-
redovisning
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker
Skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Aktier och andelar
Aktier och andelar i
intresseföretag
Derivatinstrument
Upplupna ränteintäkter
Fondlikvidfordringar
Övriga tillgångar
Summa finansiella tillgångar
Icke-finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning.
Årsredovisning
Värderat till verkligt värde
via resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning Övrigt
Säkrings-
redovisning
Övrigt
Säkrings-
redovisning
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Skulder till kreditinstitut
och centralbanker
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Efterställda skulder
Upplupna räntekostnader
Fondlikvidskulder
Övrigt
Summa finansiella skulder
Icke-finansiella skulder
Summa skulder
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning.
Värderat till verkligt värde
via resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning
Säkrings-
redovisning
Övrigt
Säkrings-
redovisning
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker
Skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Derivatinstrument
Upplupna ränteintäkter
Fondlikvidfordringar
Summa finansiella tillgångar
Icke-finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
och centralbanker
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Efterställda skulder
Upplupna räntekostnader
Fondlikvidskulder
Övrigt
Summa finansiella skulder
Icke-finansiella skulder
Summa skulder
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning.
Ålandsbanken Abp
K. Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
Nivå Nivå Nivå Totalt
Skuldebrev
Utlåning till allmänheten
Aktier och andelar
Derivatinstrument
Övriga tillgångar
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Summa finansiella skulder till verkligt värde
Redovisat värde Nivå Nivå Nivå Totalt
Finansiella tillgångar och skulder
redovisade till upplupet anskaningsvärde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Skuldebrev
Fordringar på kreditinstitut
Aktier i ägarintresseföretag
Fordringar på allmänheten och offentlig sektor
Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaningsvärde
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Efterställda skulder
Summa finansiella skulder till upplupet anskaningsvärde
Nivå Nivå Nivå Totalt
Skuldebrev
Utlåning till allmänheten
Aktier och andelar
Derivatinstrument
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Summa finansiella skulder till verkligt värde
Redovisat värde Nivå Nivå Nivå Totalt
Finansiella tillgångar och skulder
redovisade till upplupet anskaningsvärde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Aktier i ägarintresseföretag
Utlåning till allmänheten
Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaningsvärde
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Efterställda skulder
Summa finansiella skulder till upplupet anskaningsvärde
Nivå Instrument med noterade marknadspriser
Nivå Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata
Nivå Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata
Årsredovisning
Aktier och
andelar
Aktier och
andelar
Förändring i innehav i nivå
Redovisat värde vid årets ingång
Nyanskaning
Avyttrat/förfallet under året –
Realiserad värdeförändring
Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat –
Redovisat värde vid årets utgång
Ingen överföring mellan nivå och har skett.
Finansiella instrument för vilka det finns prisuppgifter som är lättill-
gängliga och som representerar verkliga och frekvent förekommande
transaktioner värderas till aktuellt marknadspris. För finansiella till-
gångar används aktuell köpkurs och för finansiella skulder används
aktuell säljkurs. För grupper av finansiella instrument som förvaltas
på basis av bankens nettoexponering för marknads risk likställs det
aktuella marknadspriset med det pris som skulle erhållas eller betalas
viden avyttring av nettopositionen.
För finansiella instrument för vilka tillförlitliga uppgifter om mark-
nadspris saknas, bestäms verkligt värde med hjälp av värderings-
modeller. Sådana modeller kan exempelvis bygga på pris jäm förelser,
nuvärdesberäkningar eller optionsvärderingsteori, beroende på
instrumentets karaktär. I modellerna används indata i form av mark-
nadspriser och andra variabler som bedöms påverka prissättningen.
De modeller och indata som ligger till grund för värderingarna
valideras regelbundet för att säkerställa att de överensstämmer
med marknadspraxis och vedertagen finansiell teori.
Finansiella instrument som värderats enligt marknadsnoteringar på
en aktiv marknad för identiska tillgångar/skulder kategoriseras som
nivå . Finansiella instrument som värderats med värderingsmodeller
som i allt väsentligt bygger på marknadsdata kategoriseras som
nivå. Finansiella instrument som värderats med hjälp av modell som
bygger på indata som inte går att verifiera med externa marknads-
uppgifter kategoriseras i nivå. Dessa innehav består i allt väsentligt
av onoterade aktier. Sådana innehav av egetkapitalinstrument där
Ålandsbanken vid första redovisningstillfället, eller vid övergången
till IFRS , har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa efter följande
förändringar av det verkliga värdet i övrigt totalresultat.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde har i ovan
tabeller klassificerats med avseende på hur de värderats och graden
av marknadsdata som använts vid värderingen på balans dagen.
Om klassificeringen på balansdagen har förändrats i jämförelse med
klassificeringen vid föregående årsskifte har instrumentet flyttats
mellan nivåerna i tabellen. Instrument har inte flyttats mellan
nivåerna och . Förändringar i nivå framgår av separat tabell.
K. Tillgångar och skulder per valuta
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kontanta medel
Skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Derivatinstrument
Övriga ej valutafördelade poster
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Efterställda skulder
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter –
Nettoposition i valuta (EUR)
Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då koncernens redovisning upprättas i euro,
och de svenska filialernas redovisning är i svenska kronor.
Ålandsbanken Abp
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kontanta medel
Skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Derivatinstrument
Övriga ej valutafördelade poster
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Efterställda skulder
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter – – –
Nettoposition i valuta (EUR)
K. Innehav av skuldebrev
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat
Statsobligationer
Säkerställda bostadsobligationer
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut
Övriga skuldebrev
Innehav till upplupet anskaningsvärde
Statsobligationer
Säkerställda bostadsobligationer
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut
Övriga skuldebrev
Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev
Hela innehavet består av oentligt noterade skuldebrev.
Övriga skuldebrev
Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat
Kommuncertifikat
Innehav till upplupet anskaningsvärde
Företagsobligationer
Summa övriga skuldebrev
Summa skuldebrev
Årsredovisning
K. Utlåning till kreditinstitut
På
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
På
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
Finländska kreditinstitut
Utländska banker och kreditinstitut
Summa
K. Utlåning till allmänheten
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Företag – –
Oentlig sektor – –
Hushåll – –
Hushållens intresseorganisationer – –
Utlandet – –
Summa – –
varav efterställda fordringar
Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland.
Stadie Stadie Stadie Summa Stadie Stadie Stadie Summa
Utlåning till allmänheten, brutto
Reserveringar för förväntade förluster
Ingående balans
Ökningar till följd av utgivning och förvärv
Minskning till följd av borttagande från
balansräkningen – – – – – –
Minskning till följd av bortskrivningar – –
Överföring till stadie – – – –
Överföring till stadie – – – –
Överföring till stadie – – – –
Förändringar till följd av förändrad
kreditrisk (netto) – – –
Förändringar till följd av förändringar i
skattningsmetod (netto)
Valutakursdierenser och övriga justeringar – – – –
Utgående balans
Utlåning till allmänheten, netto
.. ..
Kreditförluster IFRS – Nyckeltal
Total reserveringsgrad, utlåning
till allmänheten , ,
Reserveringsgrad Stadie , utlåning
till allmänheten , ,
Reserveringsgrad Stadie , utlåning
till allmänheten , ,
Reserveringsgrad Stadie , utlåning
till allmänheten , ,
Andel utlåning till allmänheten i Stadie , ,
Ålandsbanken Abp
K. Aktier och andelar
Noterade
Onoterade
Summa aktier och andelar
Hela innehavet är klassificerat som finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.
K. Aktier i intresseföretag
Redovisat värde vid årets början
Andel av årets resultat
Förvärv
Försäljning –
Aktieägartillskott
Utdelning – –
Redovisat värde vid årets slut
Följande intresseföretag har konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden per december :
Hemort Ägarandel,
Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn
IISÅ Holdco AB Stockholm
Borgo AB Stockholm
Borgo AB Stockholm
Alandia Holding Ab Mariehamn
Sammanslagen ekonomisk information om intresseföretagen:
Tillgångar
Skulder
Omsättning
Periodens resultat –
K. Derivatinstrument
Nominellt belopp/löptid
under år – år över år
Nominellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Nominellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Derivat för handel
Ränterelaterade kontrakt
Ränteswappar
Valutarelaterade kontrakt
Valutaterminer
Summa
Derivat för verkligtvärdesäkring
Ränterelaterade kontrakt
Ränteswappar
Summa
Summa derivatinstrument
varav clearat
Derivat redovisas tillsammans med tillhörande upplupna räntor.
Årsredovisning
K. Immateriella tillgångar
Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningsvärde vid ingången av året
Anskaningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar
Årets nedskrivningar – –
Avyttringar och utrangeringar – – –
Valutaeekt – – –
Anskaningsvärde vid utgången av året
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året – – – – –
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar – – – –
Årets nedskrivningar – – –
Valutaeekt
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året – – – – –
Utgående restvärde
I övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade avtal.
Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till lägsta möjliga
kassagenererande enhet. Återvinningsvärdet för detta har fastställts
baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade
framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor.
Nedskrivningsprövning för kassagenererande enhet har verkställts.
En känslighetsanalys har gjorts där de ingående variablerna i nyttjan-
devärdemodellen ändrats och eekten analyserats. För det prognosti-
cerade kassaflödet är tillväxt, vinstmarginal samt investeringar viktiga
faktorer. För värderingen är även diskonteringsfaktorn en viktig para-
meter. Vinstmarginalen som antagits i modellen är också i nivå med
utfall . För tillväxt, lönsamhetsutveckling och diskonteringsfaktor
medgav en negativ förändring på procent inget nedskrivningsbehov.
Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningsvärde vid ingången av året
Anskaningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar
Avyttringar och utrangeringar – –
Valutaeekt
Anskaningsvärde vid utgången av året
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året – – – – –
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar – – – –
Årets nedskrivningar
Valutaeekt – – –
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året – – – – –
Utgående restvärde
I övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade avtal.
Ålandsbanken Abp
K. Materiella tillgångar
Förvaltningsfastigheter
Rörelsefastigheter
Övriga materiella tillgångar
Tillgångar med nyttjanderätt
Summa
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Ingående anskaningsvärde
Nyanskaning
Avyttringar och utrangeringar – – – – – –
Överföring mellan poster – –
Valutaefekt – –
Utgående anskaningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar – – – – – –
Årets avskrivning – – – –
Årets nedskrivning – –
Avyttringar och utrangeringar
Valutaeekt – –
Utgående ackumulerade avskrivningar – – – – – –
Redovisat värde
varav byggnader
varav mark- och vattenområden
varav aktier i fastighetssammanslutningar
Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet.
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Tillgångar med nyttjanderätt
Ingående anskaningsvärde
Nyanskaning
Avyttringar och utrangeringar – – – –
Bedömningar och modifieringar – –
Valutaeekt
Utgående anskaningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar – – – –
Årets avskrivningar – – – –
Avyttringar och utrangeringar
Bedömningar och modifieringar
Valutaeekt –
Utgående ackumulerade avskrivningar – – – –
Redovisat värde
Tabellen avseende nyttjanderätter ger information om de leasingavtal där koncernen är leastagare. Koncernen redovisar nyttjanderätter för rörelsefastigheter främst gällande
bank- och kontorsutrymmen, och för övriga materiella tillgångar främst gällande IT-utrustning och bilar. Den genomsnittliga leasingperioden är år.
Koncernen har i vissa fall, främst för IT-utrustning, optioner för att köpa de leasade tillgångarna vid slutet av leasingsperioden. För några av leasingavtalen avseende bank- och
kontorsutrymmen ingår såväl optioner att förlänga leasingavtalen som indexklausuler.
En löptidsanalys utav leasingskulder presenteras i not K.
Belopp redovisade i resultatet
Avskrivningar på tillgångar med nyttjanderätt – –
Räntekostnader för leasingskulder – –
Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal – –
Kostnader hänförliga till leasingavtal av lågt värde – –
Intäkter från vidareuthyrning av tillgångar
med nyttjanderätt
Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under var tusen euro ( ).
Årsredovisning
K. Uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjutna skattefordringar
Avsättningar
Immateriella tillgångar
Pensionsskuld
Nedskrivning finansiell skuld
I förskott erhållna intäkter
Övrigt
Finansiella tillgångar värderade
via övrigt totalresultat
Skuldebrev
Summa uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skatteskulder
Skattepliktiga temporära skillnader
Obeskattade reserver
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade
via övrigt totalresultat
Skuldebrev
Aktier och andelar
Summa uppskjutna skatteskulder
Netto uppskjutna skatter – –
..
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat
i övrigt total-
resultat
Valuta-
eekter ..
Förändringar av uppskjutna skatter
Avsättningar
Immateriella tillgångar – –
Pensionsskuld – –
Nedskrivning finansiell skuld
I förskott erhållna intäkter –
Obeskattade reserver – – –
Materiella tillgångar – – –
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat –
Aktier och andelar värderade via övrigt
totalresultat – –
Övrigt
Summa – – – – –
..
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat
i övrigt total-
resultat
Valuta-
eekter ..
Förändringar av uppskjutna skatter
Avsättningar –
Immateriella tillgångar –
Pensionsskuld
I förskott erhållna intäkter
Obeskattade reserver – – –
Materiella tillgångar – –
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat – –
Aktier och andelar värderade via övrigt
totalresultat – – –
Övrigt
Summa – – –
Ålandsbanken Abp
K. Övriga tillgångar
Betalningsförmedlingsfordringar
Fondlikvidfordringar
Kundfordringar
Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar
Övriga
Summa
K. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Upplupna ränteintäkter
Provisionsfordringar
Övriga upplupna intäkter
Övriga förutbetalda kostnader
Summa
K. Skulder till kreditinstitut
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
Centralbanker
Finländska kreditinstitut
Utländska kreditinstitut
Summa
K. Inlåning från allmänheten
Företag
Oentlig sektor
Hushåll
Hushållens intresseorganisationer
Utlandet
Summa
Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland.
K. Emitterade skuldebrev
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Bankcertifikat
varav till upplupet anskaningsvärde
Säkerställda obligationer
varav till upplupet anskaningsvärde
varav verkligt värdesäkring
Icke-säkerställda obligationer
varav verkligt värdesäkring
Summa
Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet.
K. Övriga skulder
Betalningsförmedlingsskulder
Fondlikvidskulder
Leverantörsskulder
Leasingskulder
Övriga
Summa
Leasingskulder
Kortfristiga
Långfristiga
Summa
Årsredovisning
K. Avsättningar
Avsättning
för
omstrukturer-
ings reserv
Avsättning
för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättning för
omstrukturer-
ings reserv
Avsättning
för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättningar vid föregående års utgång
Avsatt under året
Belopp som tagits i anspråk – – – –
Outnyttjade belopp som återförts – – – –
Valutakursförändringar – –
Avsättningar vid årets utgång
Avsättningen för omstruktureringsreserv avser både Finland och Sverige. Avsättning för omstruktureringsreserv omfattar både personalkostnader och övriga kostnader, men till
väsentligaste del personalkostnader. Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter.
Övriga avsättningar består av avgångsvederlag.
Ålandsbanken har sedan haft ett pågående ärende med svenska Skatteverket gällande moms för räkenskapsåret . Skatteverket har meddelat beslut i ärendet där de
anser att Ålandsbanken ska betala cirka , miljoner euro i moms. Ålandsbanken delar inte Skatteverkets bedömning och kommer att överklaga förvaltningsrättens negativa
domslut från december . Hälften av beloppet har reserverats som en skattekostnad i bokslutet.
K. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Provisionsskulder
Pensionsskulder
Förutbetalda intäkter
Summa
K. Efterställda skulder
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Belopp i
kapitalbas
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Belopp i
kapitalbas
Debenturlån /
Debenturlån /
Debenturlån /
Debenturlån /
Green Floating Rate Tier Note
Summa
Ränta: Återbetalning:
Debenturlån / Fast ränta , ..
Debenturlån / Stibor mån , ..
Green Floating Rate Tier Note Stibor mån , ..
Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. Vid upplösning av banken är lånen efterställda bankens övriga förbindelser.
Debenturlånen / och / har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET,
understiger skrivs kapitalbeloppet ned med .
K. Specifikation över förändringar i eget kapital
Förändring av fond för verkligt värde
Verkligt värdereserv vid årets ingång
Avyttrat eller förfallet under året –
Orealiserad marknadsvärdeförändring under året
för kvarvarande och nya innehav –
Verkligt värdereserv vid årets utgång
Förändring av omräkningsdierenser
Omräkningsdierenser vid årets ingång –
Förändring i omräkningsdierens
hänförlig till filialer –
Förändring i omräkningsdierens
hänförlig till dotterföretag –
Förändring i omräkningsdierens hänförlig
till övrigt primärkapital –
Övrig förändring –
Omräkningsdierenser vid årets utgång –
Ålandsbanken Abp
Förändring av fond för inbetalt fritt eget kapital
Fond för inbetalt fritt eget kapital vid årets ingång
Aktierelaterad ersättning incitamentprogram
Fond för inbetalt fritt eget kapital
vid årets utgång
Balanserade vinstmedel
Balanserade vinstmedel vid årets ingång
Aktieägarnas andel av räkenskapsperiodens
resultat
Dividendutdelning –
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner –
Aktiesparprogram
Utdelning på övrigt primärkapital inkl. skatteeekt –
Övrigt
Balanserade vinstmedel vid årets utgång
Övrigt primärkapital
Övrigt primärkapital vid årets ingång
Emission av primärkapitaltillskott
Övrigt primärkapital vid årets utgång
Poster inom eget kapital
Överkursfonden inkluderar belopp som i samband med nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet före ...
Reservfonden innehåller komponenter överförda från eget kapital enligt bolagsordningen eller bolagsstämmans beslut.
Fonden för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på skuldinstrument och egetkapitalinstrument
som värderats till verkligt värde via övrigt totalresultat fram till dess att tillgången bokas bort från rapporten över finansiell ställning. För skuld-
instrument visas realiserat resultat vid en avyttring i resultaträkningen. Vid avyttring av egetkapitalinstrument överförs instrumentets omvärde-
ringsbelopp till balanserade vinstmedel utan att påverka vare sig resultat eller övrigt totalresultat.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdierenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har
upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i.
Fonden för fritt eget kapital innefattar belopp som i samband med nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet från och med ...
Övrigt primärkapital består av ett så kallat AT-instrument (primärkapitaltillskott) om miljoner SEK. Instrumentet är evigt med möjlighet till
förtida inlösen efter fem år. Räntan löper med mån Stibor , .
Förändringar i antal aktier
A-aktier B-aktier A-aktier B-aktier
Antal aktier vid årets ingång
Emission aktiesparprogram
Emission incitamentsprogram
Antal aktier vid årets utgång
Se avsnittet Aktiefakta för närmare information.
Övriga noter
K. Kassaflödesanalys, specifikationer
I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om ( ), betalda räntor om om ( ) och erhållna dividendintäkter om ().
Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten:
Ej kassaflödespåverkande förändringar
..
Kassaflöde från
finansierings-
verksamhet
Eekt
av ändrad
valutakurs
Periodisering
av över-/
undervärde Anskaning ..
Riskdebenturlån – –
Leasingskulder –
Summa skulder hänförliga till
finansieringsverksamheten – –
Årsredovisning
K. Koncernstruktur
Ålandsbanken Abp har två dotterföretag vars verksamhet på olika sätt anknyter till bankverksamhet.
Ålandsbanken Abp innehar majoriteten av rösträtten i samtliga dotterbolag.
Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel,
Dotterbolag
Ålandsbanken Fondbolag Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning
Ålandsbanken Fonder Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning
Ålandsbanken Fonder II Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning
Ålandsbanken Fonder III Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning
Ålandsbanken Fonder IV Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning
Ålandsbanken Fonder V Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning
Ålandsbanken Fonder VI Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Finland/Mariehamn IT
S-Crosskey Ab Finland/Mariehamn IT
Ålandsbanken Abp har inte några innehav i strukturerade enheter. Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltar placeringsfonder och AIF-fonder till ett
sammanlagt värde om , miljarder euro.
Förändringar i koncernstrukturen
Det helägda dotterbolaget Kiinteistö Oy Espoon Koivurinne har sålts under år .
Det av Crosskey Banking Solutions Ab helägda dotterbolag Model IT Oy har fusionerats med Crosskey Banking Solutions.
Det samägda bolaget Åland Index Solutions AB har sålts.
Aktier i intresseföretag och joint ventures
Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel,
Mäklarhuset Åland Ab Finland/Mariehamn Fastighetsförmedling
IISÅ Holdco AB Sverige/Stockholm Holdingbolag
Borgo AB Sverige/Stockholm Bostadskreditgivning
Borgo AB Sverige/Stockholm Bostadskreditgivning
Alandia Holding Ab Finland/Mariehamn Holdingverksamhet
Tillsammans med det indirekta ägandet är den totala ägoandelen i Borgo AB .
Innehav i fastighetsbolag
Koncernen innehar andelar i en rörelsefastighet (fastighet i eget bruk) och tio förvaltnings fastigheter, varav några konsolideras enligt nedan.
FO-nr Konsolidering Ägarandel,
Fastigheter i eget bruk
Fastighets Ab Godby Center Finland/Finström Gemensam verksamhet
Förvaltningsfastigheter
Fastighets Ab Nymars Finland/Sottunga Gemensam verksamhet
Fastighets Ab Västernäs City Finland/Mariehamn Gemensam verksamhet
Fastighets Ab Horsklint Finland/Kökar Kapitalandelsmetod
Fastighets Ab Godbycenter, Fastighets Ab Nymars och Fastighets Ab Västernäs City är ömsesidiga bolag och har därmed i enlighet med IFRS redovisats som
gemensamma verksamheter.
K. Aktivt förvaltat kapital
Fondandelsförvaltning
Diskretionär kapitalförvaltning
Rådgivande förvaltning
Externa fonder
Summa
varav egna fonder i diskretionär
och rådgivande kapitalförvaltning
Ålandsbanken Abp
K. Ställda säkerheter
För egna skulder ställda säkerheter
Utlåning till kreditinstitut
Statspapper och obligationer
Utlåning till allmänheten
Övrigt
Summa för egna skulder ställda säkerheter
Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den
registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar.
Övriga ställda säkerheter
Statspapper och obligationer
Övrigt
Summa övriga ställda säkerheter
Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing.
Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser.
Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter,
är de säkerheter som överstiger skulden nominella värden fritt disponibla för banken.
K. Åtaganden utanför balansräkningen
Garantier
Outnyttjade checkräkningslimiter
Outnyttjade kreditkortslimiter
Outnyttjade kreditmöjligheter
Övriga förbindelser
Summa
Avsättning för förväntad förlust
K. Pensionsansvar
Pensionsskyddet för personalen i Finland har ordnats delvis genom
Arpl-försäkring (premiebestämd plan) och delvis via Ålandsbanken
Abp:s Pensionsstiftelse r.s. (förmånsbestämd plan). Ålandsbanken
Abp.s Pensionsstiftelse är stängd sedan juni . Personer som
ingår i stiftelsen har rätt att gå i pension vid fyllda – år beroende
på födelseåret. Den fulla ålderspensionen utgör procent av den
pensionsgrundande lönen, som uträknas enligt samma princip som vid
ArPL. Familjepension utgör – procent beroende på om den efter-
levande maken/makan är ensam eller har ett eller flera barn.
Enligt det finska kollektivavtalet inom finansbranschen, har de
anställda delvis rätt till pension vid en lägre ålder än vad den all-
männa lagstiftningen idag stadgar. Arbetsgivaren är skyldig att trygga
pensionsförmåner av Finansbranschens kollektivavtal, vilket bekräfta-
des under av arbetsdomstolens beslut.
Pensionsskyddet för personalen i Sverige följer den så kallade BTP-
planen och är historiskt till stor del förmånsbestämd. Nyanställda ingår
fr.o.m. maj i en ny premiebestämd tjänstepensionsplan, s.k.
BTP. BTP-planen är tryggad genom försäkring i bolaget SPP. I Sverige
utgår ålderspension från och med år och pensionslöftet för ålders-
pension utgör procent av pensionsmedförande lön på lönedelar
under , inkomstbasbelopp (ibb), procent på lönedelar mellan
, och ibb samt , procent på lönedelar mellan och ibb.
Pensionslöftet för familjepension är , procent på lönedelar mellan
, och ibb samt , procent på lönedelar mellan och ibb.
Durationen för de förmånsbestämda planerna för Finland är år
och för Sverige år.
Årsredovisning
Redovisade belopp i resultaträkningen
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år
Eekter av reduceringar och regleringar
Räntekostnader
Administrationskostnader
Kostnader () /intäkter () i resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
i övrigt totalresultat
Aktuariell vinst ()/förlust () demografiska antaganden –
Aktuariell vinst ()/förlust () finansiella antaganden –
Aktuariell vinst ()/förlust () erfarenhetsbaserad –
Aktuariell vinst ()/förlust () på förvaltningstillgångar
Övrigt totalresultat –
Totalt –
Redovisade belopp i balansräkningen
Pensionsförpliktelse
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Pensionstillgångar ()/Pensionsskulder (), netto – –
Pensionstillgång ()/Pensionsskuld () i Finland – –
Pensionstillgång ()/Pensionsskuld () i Sverige – –
– –
Förändring av pensionstillgångar netto
Ingående balans – –
Resultat – –
Övrigt totalresultat –
Premiebetalningar
Valutaeekt –
Utgående balans – –
Pensionsförpliktelse
Ingående balans
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år
Räntekostnader
Utbetalda ersättningar – –
Valutaeekt –
Aktuariella vinster ()/förluster (–) –
Utgående balans
Förvaltningstillgångar
Ingående balans
Ränteintäkt
Premiebetalningar
Utbetalda ersättningar – –
Aktuariella vinster ()/förluster (–)
Valutaeekt –
Administrationskostnader – –
Utgående balans
Fördelning av förvaltningstillgångar
Noterade aktier och andelar
Noterade fondandelar
Noterade räntebärande värdepapper
Fastigheter
Övriga förvaltningstillgångar
Summa
I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Ålandsbanken Abp med ett marknadsvärde om (), obligationer om () samt banktillgodohavanden om ( ).
Ålandsbanken Abp
Utfall Prognos
Framtida kassaflöden
Betalda förmåner
Finland, Sverige, Finland, Sverige,
Antaganden
Diskonteringsränta , , , ,
Ökning av lönekostnader , , , ,
Indexökning av pensioner , , , ,
Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de väsentliga antaganden
Ändring i
antagande,
Ökning i
antagande
Minskning i
antagande
Känslighetsanalys pensionsförpliktelsens nuvärde,
netto ökar ()/minskar (–)
Diskonteringsränta , –
Förväntad löneökning , –
Förväntad pensionsökning , –
Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträar och förändringar i
några av antagandena kan vara korrelerande. Vid beräkning av känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod
som vid beräkning av pensionsskulden som redovisas i balansräkningen. Känslighetsanalys för den förmånsbestämda planen i Sverige har beräknats för diskonteringsräntan och
förväntade löneökningen.
Banken är exponerad för ett antal risker genom sina förmåns-
bestämda planer. Nedan beskrivs de mest väsentliga riskerna.
Pensionsansvaret beräknas med hjälp av en diskonteringsränta base-
rad på företagsobligationer med gott kreditbetyg. Om förvaltnings-
tillgångarna genererar sämre avkastning än diskonterings räntan
kommer det att orsaka ett underskott. I förvaltningstillgångarna
ingår en betydande andel aktier, vilka på lång sikt förväntas ge högre
avkastning än diskonteringsräntan, samtidigt som det ger högre
volatilitet och risk på kort sikt. Med anledning av pensionsansvarets
långsiktiga karaktär anser banken att en fortsatt hög andel aktier är
lämpligt för att hantera planerna på ett eektivt sätt.
Ifall räntorna på företagsobligationerna sjunker så leder det till att
pensionsförpliktelsen ökar. Detta kompenseras delvis med att värdet
på de obligationer som ingår i förvaltningstillgångarna ökar.
Pensionsförpliktelsen är kopplad till inflation. Högre inflation kommer
att leda till att pensions förpliktelsen ökar. Förvaltningstillgångarna
påverkas inte av inflation i någon väsentlig utsträckning, vilket inne-
bär att om inflationen ökar så kommer det att leda till ett ökat under-
skott ipensionsplanerna.
Pensionsplanerna genererar pensioner som sträcker sig över de
anställdas livslängd. Detta innebär attom den förväntade livslängden
ökar så kommer pensionsförpliktelsen att öka.
K. Leasingansvar
De finansiella leasingskulderna ska betalas
enligt följande: Minimihyror Räntor Nuvärde Minimihyror Räntor Nuvärde
Under år
– år
Över år
Summa
Årsredovisning
K. Upplysningar om närstående
Styrelse och
ledning
Närstående
företag
Intresse-
företag
Styrelse och
ledning
Närstående
företag
Intresse-
företag
Tillgångar
Utlåning till allmänheten
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa
Skulder
Inlåning från allmänheten
Efterställda skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa
Intäkter och kostnader
Ränteintäkter
Räntekostnader – – –
Provisionsintäkter
Övriga intäkter
Övriga kostnader
Summa
Ålandsbankens koncern består av moderbolaget Ålandsbanken Abp, de dotterbolag som konsolideras i koncernen, intresseföretagen, ledningen och övriga närstående företag.
Till styrelse och ledning räknas Ålandsbankens Abp:s verkställande direktör, styrelsemedlemmar och ledningsgrupp samt deras nära familjemedlemmar. Till närstående räknas
bolag eller person som har ett betydande inflytande. Till de närstående räknas också bolag, i vilka någon som hör till ledningen eller en nära familjemedlem till en sådan person
har ett bestämmande inflytande. Närstående företag omfattar även Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s.
Krediter till personalen beviljas enligt marknadsmässiga villkor. Med marknadsmässiga villkor avses att kredit, borgen, säkerhet eller finansiering sker till samma villkor och enligt
samma bedömning som tillämpas för Ålandsbankens kunder i allmänhet. Personalränta tillämpas på krediter till personal i den finländska verksamheten. Personalräntan fastställs
av ledningsgruppen och uppgick per den .. till , procent (,).
Samtliga transaktioner med närstående har skett till marknadsmässiga villkor, förutom krediter till ledningen som beviljas till personalränta.
För upplysning om utbetalda löner till styrelse och ledning se not nr M.
För upplysning om koncernstruktur se not M.
Ersättning till ledande befattningshavare
Löner och andra kortfristiga ersättningar
Aktierelaterade ersättningar
Summa
Ledande befattningshavare omfattar koncernledningen samt verkställande direktör.
Inkluderar lön, förmåner och utbetald kontant rörlig ersättning.
K. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder
Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder
Finansiella tillgångar och skulder som är föremål för
kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp
Kvittade belopp
Summa
Relaterade belopp som inte kvittas
Finansiella instrument, nettningsavtal – – – –
Finansiella instrument, säkerheter – –
Kontanter, säkerheter – – –
Summa av belopp som inte har kvittats – – – –
Nettobelopp
Tabellerna redovisar finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller
liknande avtal som inte har kvalificerats för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepappersinlåning och värde-
papperslån. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande
avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid fallisemang. Säkerheternas värde är begränsade till det relaterade belopp som redovisats i balansräkningen, därför
är säkerheters övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presenteras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella tillgångar eller
skulder för att redovisa tillgångens och skuldens nettoexponering.
Ålandsbanken Abp
K. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut
POP Banken har valt Crosskey som sin centrala banksystempartner.
Den januari tecknade POP Banken ett samarbetsavtal med
Crosskey om förnyelse av dess banksystem. POP Banken räknar med
att införa det nya kärnbankssystemet under .
POP Bankgruppen är en finländsk finanskoncern som består av
kooperativa andelsbanker, en digital verksam skadeförsäkringstjänst
Skadeförsäkring Ab, det centrala kreditinstitutet Bonum Bank Plc och
centralinstitutet POP Bankcentralen anl.
Den februari överläts merparten av Ålandsbankens svenska bolån
och därtill hörande emitterade svenska säkerställda obligationer till
Borgo. Nominellt belopp för den bolåneportfölj som har överlåtits är
, miljarder kronor. Nominellt belopp på emitterade säkerställda
obligationer, som nu har Borgo som emittent, är , miljarder kronor.
En mindre bolåneportfölj om i storleksordningen två miljarder kronor
kommer att överlåtas senare under . Ålandsbankens ägande i
Borgo uppgår efter transaktionen till , procent.
Transaktionen påverkar Ålandsbankens rörelseresultat positivt under
första kvartalet med en positiv engångseekt i resultaträkningen om
i storleksordningen miljoner euro. Samtidigt innebär detta en min-
dre utlåningsportfölj i Ålandsbankens egen balansräkning och därmed
lägre löpande räntenetto för Ålandsbanken. Ålandsbanken kommer i
stället att framöver erhålla distributionsersättning för förmedlade lån
samt plattformsintäkter för att upprätthålla olika tjänster till Borgo. Den
sammanlagda helårseekten på resultatet förväntas vara positiv.
Årsredovisning
Moderbolagets resultaträkning
(tusen euro)
Moderbolaget .–.. .–..
Not nr
Ränteintäkter
Räntekostnader – –
Räntenetto M
Provisionsintäkter
Provisionskostnader – –
Provisionsnetto M
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde M
Intäkter från egetkapitalinstrument M
Övriga intäkter M
Intäkter sammanlagt
Personalkostnader M – –
Övriga kostnader M – –
Avskrivningar och nedskrivningar
av immateriella och materiella tillgångar M, M – –
Kostnader sammanlagt – –
Resultat före kreditförluster
Förväntade kreditförluster från finansiella tillgångar
som redovisas till upplupet anskaningsvärde M – –
Förväntade kreditförluster från övriga finansiella
tillgångar samt förlustnedskrivningar M –
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner – –
Inkomstskatt M – –
Räkenskapsperiodens resultat
Ålandsbanken Abp
Moderbolagets balansräkning
(tusen euro)
Moderbolaget .. ..
Not nr
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev M
Utlåning till kreditinstitut M
Utlåning till allmänheten M
Skuldebrev M
Aktier och andelar M
Aktier och andelar i intresseföretag M
Aktier och andelar i företag inom samma koncern M
Derivatinstrument
M
Immateriella tillgångar M
Materiella tillgångar M
Övriga tillgångar M
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
M
Uppskjutna skattefordringar M
Tillgångar totalt
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker M
Inlåning från allmänheten M
Emitterade skuldebrev M
Derivatinstrument
M
Övriga skulder M
Avsättningar M
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
M
Efterställda skulder M
Uppskjutna skatteskulder M
Skulder totalt
Bokslutsdispositioner
Allmän kreditförlustreserv
Bokslutsdispositioner totalt
Eget kapital
Aktiekapital
Överkursfond
Reservfond
Fond för verkligt värde
Omräkningsreserv -
Fond för fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel
Eget kapital totalt
Skulder och eget kapital totalt
Åtaganden utanför balansräkningen M
Åtaganden för kunders räkning
till förmån för tredje part
Garantier
Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kund
Kreditförlustreservering enligt lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet §.
Årsredovisning
Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital
(tusen euro)
Moderbolaget
Aktie-
kapital
Överkurs-
fond
Reserv-
fond
Fond för
verkligt
värde
Om räknings-
dierens
Fond för
inbetalt
fritt eget
kapital
Balanserade
vinstmedel
Totalt
Eget kapital .. –
Periodens resultat
Förändring i verkligt värde
Omräkningsdierens
Incitamentsprogram
Eget kapital ..
Periodens resultat
Förändring i verkligt värde – –
Omräkningsdierens – –
Dividendutdelning – –
Incitamentsprogram
Övrigt – –
Eget kapital .. –
För vidare uppgifter, se not M samt avsnittet Aktiefakta.
Ålandsbanken Abp
Moderbolagets kassaflödesanalys
(tusen euro)
Moderbolaget .–.. .–..
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar
Nedskrivning av krediter och andra åtaganden
Orealiserade värdeförändringar
Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev
och emitterade masskuldebrev
Resultat från investeringsverksamhet
Dividend från intresse- och dotterföretag
Betalda inkomstskatter
Ökning () eller minskning () av fordringar från löpande verksamhet
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Övriga tillgångar
Ökning () eller minskning () av skulder från löpande verksamhet
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Övriga skulder
Kassaflöde från löpande verksamhet totalt
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Investering i aktier och andelar
Försäljning av aktier och andelar
Investering i aktier i intresse- och dotterföretag
Försäljning av aktier i intresse- och dotterföretag
Erhållen dividend från intresse- och dotterföretag
Investering i materiella tillgångar
Försäljning av materiella tillgångar
Investering i immateriella tillgångar
Kassaflöden från investeringsverksamheten totalt
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Aktieemission
Ökning av riskdebenturer
Minskning av riskdebenturer
Betald dividend
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt
Likvida medel vid årets början
Kassaflöde från löpande verksamhet
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Kursdierens i likvida medel
Likvida medel vid årets slut
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut
Totalt
Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut, övrig utlåning till kreditinstitut och skuldebrev med ursprunglig
återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på oentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning till materiella
och immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten avser poster bland eget och främmande kapital
som finansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den indirekta metoden.
I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om ( ), betalda räntor om ( ) och erhållna dividendintäkter om ().
Årsredovisning
Innehållsförteckning noter moderbolaget
M. Moderbolagets redovisningsprinciper ..................................
M. Räntenetto ...................................................................................
M. Provisionsnetto ...........................................................................
M. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ..............
M. Intäkter från egetkapitalinstrument ......................................
M. Övriga intäkter ............................................................................
M. Personalkostnader .....................................................................
M. Övriga kostnader ........................................................................
M. Förväntade kreditförluster .......................................................
M. Inkomstskatt ................................................................................
M. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden,
bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden ..............
M. Tillgångar och skulder per valuta ...........................................
M. Innehav av skuldebrev ..............................................................
M. Utlåning till kreditinstitut..........................................................
M. Utlåning till allmänheten ..........................................................
M. Aktier och andelar ......................................................................
M. Derivatinstrument ......................................................................
M. Immateriella tillgångar ..............................................................
M. Materiella tillgångar ...................................................................
M. Övriga tillgångar .........................................................................
M. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ..................
M. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ...........................
M. Skulder till kreditinstitut ...........................................................
M. Inlåning från allmänheten ........................................................
M. Emitterade skuldebrev ..............................................................
M. Övriga skulder .............................................................................
M. Avsättningar ................................................................................
M. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ..................
M. Efterställda skulder ....................................................................
M. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder ..................
M. Fordringar på koncernbolag ....................................................
M. Skulder till koncernbolag ..........................................................
M. Utbetalda löner till styrelse och ledning ...............................
M. Ledningens privata innehav av aktier
i Ålandsbanken Abp ..................................................................
M. Finansiella transaktioner med närstående ..........................
M. Ställda säkerheter .......................................................................
M. Åtaganden utanför balansräkningen .....................................
M. Hyresåtaganden .........................................................................
M. Dotter- och intresseföretag .....................................................
M. Utdelningsbara medel ...............................................................
Ålandsbanken Abp
Noter till moderbolagets finansiella rapporter
(tusen euro)
M. Moderbolagets redovisningsprinciper
Ålandsbanken Abp:s bokslut uppgörs enligt kreditinstitutslagen,
Finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i
kredit institut och värdepappersföretag samt Finansinspektionens
före skrifter. Bokslutet för Ålandsbanken Abp upprättas i enlighet
med finländsk redovisningsstandard (FAS). Moderbolagets redo-
visning presenteras i tusen euro, där annat inte anges.
Goodwill
Goodwill avskrivs planenligt under år.
Bokslutsdispositioner
Inom bokslutsdispositioner redovisas de frivilliga reserveringar som
Ålandsbanken har gjort baserat på Lag om beskattning av inkomst av
näringsverksamhet .
I övrigt hänvisas till koncernens redovisningsprinciper.
Årsredovisning
Noter till resultaträkningen
M. Räntenetto
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker
Utlåning till allmänheten
Skuldebrev
Derivatinstrument
Övriga ränteintäkter
Summa ränteintäkter
varav ränteintäkter enligt eektiv räntemetod
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
Inlåning från allmänheten
Skuldebrev
Efterställda skulder
Derivatinstrument
Övriga räntekostnader
Summa räntekostnader
varav ränteintäkter enligt eektiv räntemetod
Räntenetto
Ränteintäkter erhållna från koncernföretag är ().
Räntekostnader utbetalda till koncernföretag är ().
Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring).
Negativa ränteintäkter från placeringar redovisas som räntekostnader medan erhållna negativa räntor för skulder redovisas som ränteintäkter.
M. Provisionsnetto
Inlåning
Utlåning
Betalningsförmedling
Fondprovisioner
Förvaltningsprovisioner
Värdepappersförmedling
Juridiska tjänster
Garantiprovisioner
Övriga provisioner
Summa provisionsintäkter
Betalningsprovisionskostnader – –
Förvaltningsprovisionskostnader – –
Värdepappersprovisionskostnader – –
Övriga provisionskostnader – –
Summa provisionskostnader – –
Provisionsnetto
Ålandsbanken Abp
M. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt
Värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen
Derivatinstrument – –
Värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen – –
Säkringsredovisning
varav säkringsinstrument – – – – –
varav säkrad post – –
Säkringsredovisning – – –
Nettoresultat från valutaomvärdering – – – –
Modifieringsresultat och ECL – –
Nettointäkter från finansiella tillgångar – –
Summa – –
M. Intäkter från egetkapitalinstrument
Innehav som redovisas till verkligt värde via
övrigt totalresultat
Intresseföretag
Företag inom samma koncern, betald dividend
Summa
M. Övriga intäkter
Hyresintäkter från fastigheter
Koncerninterna tjänster
Intäkter från förvärvade avtal
Intäkter i samband med överlåtelse av tillgångar
Plattformstjänst
Övriga intäkter
Summa
Nettoresultat från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter
Realisationsvinster
Övriga kostnader – –
Summa
M. Personalkostnader
Löner och arvoden
Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp
Pensionskostnader
Övriga lönebikostnader
Summa
Antal anställda
Fast heltidsanställda
Fast deltidsanställda
Visstidsanställda
Summa
Årsredovisning
M. Övriga kostnader
IT-kostnader (exkusive marknadsdata)
Hyror
Övriga lokal- och fastighetskostnader
Marknadsföringskostnader
Marknadsdata
Personalrelaterade kostnader
Resekostnader
Köpta tjänster
Garantiavgift
Stabilitetsavgift
Övriga kostnader
Summa
I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare.
Avgifter till Verket för finansiell stabilitet
Insättningsgarantiavgift
Erlagt av Gamla Insättningsgarantifonden – –
Stabilitetsavgift
Förvaltningsavgift
Summa
Med -års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka åtta år framöver till godo.
Utbetalda arvoden till revisorer
Utbetalda revisionsarvoden
Enligt revisionslagen § mom. punkt
Utbetalda konsultarvoden
Skatt
Övrigt
Summa
Beloppen är inklusive moms.
Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till tusen euro ().
M. Förväntade kreditförluster
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återfört från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten – – –
Åtaganden utanför balansräkningen – –
Skuldebrev – –
Summa förväntade kreditförluster – – –
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev – –
Summa – –
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återfört från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten – – –
Åtaganden utanför balansräkningen –
Skuldebrev –
Summa förväntade kreditförluster – – –
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev –
Summa –
Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.
Ålandsbanken Abp
Reserv för
individuellt
värderade
fordringar
på allmän-
heten och
oentlig
sektor
Avsätt-
ning för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-
ningsvärde Totalt
Reserv för
individuellt
värderade
fordringar
på allmän-
heten och
oentlig
sektor
Avsätt-
ning för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-
ningsvärde Totalt
Förändring av reserv för nedskrivningar
Reserv vid årets ingång
Nya och ökade individuella nedskrivningar
Förändringar till följd av förändringar i
skattningsmetod (netto)
Återfört från tidigare gjorda reserveringar – – – – – – – –
Utnyttjat för konstaterade förluster – – – –
Valutakursdierenser – – –
Reserv vid årets utgång
M. Inkomstskatt
Resultaträkningen
Skatt avseende tidigare år
Aktuell skatt
Förändring av uppskjuten skatt – –
Summa
Nominell skattesats i Finland, , ,
Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader, –, –,
Svensk skattesats, , ,
Skatt avseende tidigare år, , –,
Övrigt, , ,
Eektiv skattesats, , ,
Uppskjutna skattefordringar och -skulder är beräknade enligt skattesatsen , procent som började gälla från januari .
Skattesatsen i Sverige är , , medan den år var , .
Noter till balansräkningen
M. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden, bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden
Summa
bokfört värde Verkligt värde
Summa
bokfört värde Verkligt värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbank
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Skuldebrev
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Aktier i dotterbolag
Derivatinstrument
Summa finansiella tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Efterställda skulder
Summa finansiella skulder
Årsredovisning
Nivå Nivå Nivå Totalt
Finansiella instrument värderade till
verkligt värde i balansräkningen
Tillgångar
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Utlåning till allmänheten
Aktier och andelar
Derivatinstrument
Summa
Skulder
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Summa
Nivå Nivå Nivå Totalt
Finansiella instrument värderade till
verkligt värde i balansräkningen
Tillgångar
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Utlåning till allmänheten
Skuldebrev
Aktier och andelar
Derivatinstrument
Summa
Skulder
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Summa
Nivå Instrument med noterade priser
Nivå Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata
Nivå Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata
Aktier och
andelar
Aktier och
andelar
Förändring i innehav i nivå
Redovisat värde vid årets ingång
Nyanskaning
Avyttrat/förfallet under året –
Realiserad värdeförändring
Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat –
Redovisat värde vid årets utgång
Ingen överföring har skett mellan nivå och nivå .
Ålandsbanken Abp
M. Tillgångar och skulder per valuta
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kontanta medel
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Skuldebrev
Derivatinstrument
Övriga ej valutafördelade poster
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Efterställda skulder
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter – –
Nettoposition i valuta (EUR)
Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då bankens redovisning upprättas i euro,
och den svenska filialens redovisning är i svenska kronor.
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kontanta medel
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Skuldebrev
Derivatinstrument
Övriga ej valutafördelade poster
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Efterställda skulder
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter
Nettoposition i valuta (EUR)
Årsredovisning
M. Innehav av skuldebrev
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat
Statsobligationer
Säkerställda bostadsobligationer
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut
Övriga skuldebrev
Innehav till upplupet anskaningsvärde
Statsobligationer
Säkerställda bostadsobligationer
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut
Övriga skuldebrev
Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev
Hela innehavet består av oentligt noterade skuldebrev.
Övriga skuldebrev
Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat
Kommuncertifikat
Innehav till upplupet anskaningsvärde
Företagsobligationer
Summa övriga skuldebrev
Summa skuldebrev
M. Utlåning till kreditinstitut
På
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
På
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
Finländska kreditinstitut
Utländska banker och kreditinstitut
Summa
M. Utlåning till allmänheten
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Företag – –
Oentlig sektor – –
Hushåll – –
Hushållens intresseorganisationer – –
Utlandet – –
Summa – –
varav efterställda fordringar
Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland.
M. Aktier och andelar
Innehav som redovisas till verkligt värde
via övrigt totalresultat
Noterade
Onoterade
Summa aktier och andelar
Aktier och andelar i ägarintresseföretag
Aktier och andelar i företag inom samma koncern
Summa aktier och andelar
Ålandsbanken Abp
M. Derivatinstrument
Nominellt belopp/löptid
under år – år över år
Nomniellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Nomniellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Derivat för handel
Ränterelaterade kontrakt
Ränteswappar
Valutarelaterade kontrakt
Valutaterminer
Summa
Derivat för verkligtvärdesäkring
Ränterelaterade kontrakt
Ränteswappar
Summa
Summa derivatinstrument
varav clearat
Derivat redovisas tillsammans med tillhörande upplupna räntor.
M. Immateriella tillgångar
Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningsvärde vid ingången av året
Anskaningsvärde på tillkommande
immateriella tillgångar
Årets nedskrivningar – –
Avyttringar och utrangeringar – –
Valutaeekt – – – –
Anskaningsvärde vid utgången av året
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid ingången av året – – – – –
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar – – – – –
Årets nedskrivningar – – –
Valutaeekt
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid utgången av året – – – – –
Utgående restvärde
Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningsvärde vid ingången av året
Anskaningsvärde på tillkommande
immateriella tillgångar
Årets nedskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Valutaeekt
Anskaningsvärde vid utgången av året
Årsredovisning
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid ingången av året – – – – –
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar – – – – –
Årets nedskrivningar
Valutaeekt – – – –
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid utgången av året – – – – –
Utgående restvärde
I övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade avtal.
M. Materiella tillgångar
Förvaltningsfastigheter
Rörelsefastigheter
Övriga materiella tillgångar
Summa
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Ingående anskaningsvärde
Nyanskaning
Avyttringar och utrangeringar – – – –
Överföring mellan poster – –
Valutaefekt – –
Utgående anskaningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar – – – – – –
Årets avskrivning – – – –
Årets nedskrivning – –
Avyttringar och utrangeringar
Valutaefekt – –
Utgående ackumulerade avskrivningar – – – – – –
Ingående uppskrivningar
Utgående ackumulerade uppskrivningar
Redovisat värde
varav byggnader
varav mark- och vattenområden
varav aktier i fastighetssammanslutningar
Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet.
M. Övriga tillgångar
Betalningsförmedlingsfordringar
Fondlikvidfordringar
Kundfordringar
Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar
Övriga
Summa
M. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Upplupna ränteintäkter
Övriga upplupna intäkter
Övriga förutbetalda kostnader
Summa
Ålandsbanken Abp
M. Uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjutna skattefordringar
Avsättningar
Hyllavskrivningar
Nedskrivning finansiell skuld
I förskott erhållna intäkter
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat
Övrigt
Summa uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skatteskulder
Finansiella tillgångar värderade via övrigt
totalresultat
Skuldebrev
Aktier och andelar
Summa uppskjutna skatteskulder
Netto uppskjutna skatter –
I ackumulerade bokslutsdispositioner ingår en uppskjuten skatteskuld om ( ).
..
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat i
övrigt total-
resultat ..
Förändringar av uppskjutna skatter
Avsättningar
Hyllavskrivningar
Värdering finansiell skuld
Intäkter erhållna i förskott –
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat –
Aktier och andelar värderade via övrigt
totalresultat – –
Övrigt
Summa –
..
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat i
övrigt total-
resultat ..
Förändringar av uppskjutna skatter
Avsättningar –
Hyllavskrivningar –
Intäkter erhållna i förskott
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat – –
Aktier och andelar värderade via övrigt
totalresultat – – –
Övrigt
Summa – – –
M. Skulder till kreditinstitut
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
Centralbanker
Finländska kreditinstitut
Utländska banker och kreditinstitut
Summa
Årsredovisning
M. Inlåning från allmänheten
Företag
Oentlig sektor
Hushåll
Hushållens intresseorganisationer
Utlandet
Summa
Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland.
M. Emitterade skuldebrev
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Bankcertifikat
varav till upplupet anskaningsvärde
Säkerställda obligationer
varav till upplupet anskaningsvärde
varav verkligt värdesäkring
Icke-säkerställda obligationer
varav verkligt värdesäkring
Summa
Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet.
M. Övriga skulder
Betalningsförmedlingsskulder
Fondlikvidskulder
Leverantörsskulder
Övriga
Summa
M. Avsättningar
Avsättning
för om-
strukturer-
ings reserv
Avsättning
för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättning
för om-
strukturer-
ings reserv
Avsättning
för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättningar vid föregående års utgång
Avsatt under året
Belopp som tagits i anspråk – – – –
Outnyttjade belopp som återförts – – – –
Valutakursförändringar – –
Avsättningar vid årets utgång
Avsättningen för omstruktureringsreserv avser både Finland och Sverige. Avsättning för omstruktureringsreserv omfattar både personalkostnader och övriga kostnader,
men till väsentligaste del personalkostnader. Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter.
Övriga avsättningar består av avgångsvederlag.
Ålandsbanken har sedan haft ett pågående ärende med svenska Skatteverket gällande moms för räkenskapsåret . Skatteverket har meddelat beslut i ärendet där de anser
att Ålandsbanken ska betala cirka , miljoner euro i moms. Ålandsbanken delar inte Skatteverkets bedömning och kommer att överklaga förvaltningsrättens negativa domslut
från december . Hälften av beloppet har reserverats som en skattekostnad i bokslutet.
M. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Upplupna skatter
Förutbetalda intäkter
Summa
Ålandsbanken Abp
M. Efterställda skulder
Nominellt
belopp
Bokfört
belopp
Belopp i
kapitalbas
Nominellt
belopp
Bokfört
belopp
Belopp i
kapitalbas
Debenturlån /
Debenturlån /
Debenturlån /
Debenturlån /
Green Floating Rate Tier Note
Primärkapitaltillskott
Floating Rate Perpetual AT Note
Summa
Ränta: Återbetalning:
Debenturlån / Fast ränta , ..
Debenturlån / Stibor mån , ..
Green Floating Rate Tier Note Stibor mån , ..
Floating Rate Perpetual AT Note Stibor mån , Evig
Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. Vid upplösning av banken är lånen efterställda bankens övriga förbindelser.
Debenturlånen / och / har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET,
understiger skrivs kapitalbeloppet ned med .
Årsredovisning
M. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Betalbar på
anfordran mån – mån – mån – år – år år
Ej löptids-
fördelad Totalt
Tillgångar
Kassa och fordringar hos centralbanker
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Övriga skuldebrev
Aktier och andelar
Derivatinstrument
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Övriga skulder
Eterställda skulder
Eget kapital och bokslutsdispositioner
Summa
Ålandsbanken Abp
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Betalbar på
anfordran mån – mån – mån – år – år år
Ej löptids-
fördelad Totalt
Tillgångar
Kassa och fordringar hos centralbanker
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Utlåning till kreditinstitut –
Utlåning till allmänheten
Övriga skuldebrev
Aktier och andelar
Derivatinstrument
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
Inlåning från allmänheten
Emitterade skuldebrev
Derivatinstrument
Övriga skulder
Eterställda skulder
Eget kapital och bokslutsdispositioner
Summa
Årsredovisning
M. Fordringar på koncernbolag
Utlåning till allmänheten
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa
M. Skulder till koncernbolag
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa
Noter angående personal och ledning
M. Utbetalda löner till styrelse och ledning
Lampi, Nils
Taxell, Christoer
Ceder, Åsa
Karlsson, Anders Å
Valassi, Ulrika
Wiklöf, Anders
Medlemmar i styrelse
Verkställande direktör
Övriga medlemmar i ledningsgrupp
I beloppet ingår värdet av naturaförmåner. För medlemmarna i styrelsen finns inga pensionsförpliktelser. Verkställande direktörens pensionsförmåner grundar sig på
gängse anställningsvillkor.
M. Ledningens privata innehav av aktier i Ålandsbanken Abp
Se avsnitten Styrelse och Verkställande ledning.
M. Finansiella transaktioner med närstående
Se not K i Noter till koncernens finansiella rapporter.
Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser
M. Ställda säkerheter
För egna skulder ställda säkerheter
Utlåning till kreditinstitut
Statspapper och obligationer
Utlåning till allmänheten
Övrigt
Summa för egna skulder ställda säkerheter
Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den
registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar.
Övriga ställda säkerheter
Statspapper och obligationer
Övrigt
Summa övriga ställda säkerheter
Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing.
Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser.
Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter,
är de säkerheter som överstiger skulden nominella värden fritt disponibla för banken.
Ålandsbanken Abp
M. Åtaganden utanför balansräkningen
Garantier
Outnyttjade checkräkningslimiter
Outnyttjade kreditkortslimiter
Outnyttjade kreditmöjligheter
Övriga förbindelser
Summa
Avsättning för förväntad förlust
Garantier för dotterbolag
Outnyttjade checkräkningslimiter för dotterbolag
Outnyttjade kreditmöjligheter till dotterbolag
M. Hyresåtaganden
Hyresåtaganden att erlägga
Under år
Över och under år
Över år
Summa
Hyresåtagandena motsvarar de hyreskostnader som skulle uppstå vid uppsägning av samtliga hyresavtal.
Övriga noter
M. Dotter- och intresseföretag
Hemort Ägarandel, Bokfört värde
Dotterbolag
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Mariehamn
S-Crosskey Ab Mariehamn
Ålandsbanken Fondbolag Ab Mariehamn
Ålandsbanken Fonder Ab Mariehamn
Ålandsbanken Fonder II Ab Mariehamn
Ålandsbanken Fonder III Ab Mariehamn
Ålandsbanken Fonder IV Ab Mariehamn
Ålandsbanken Fonder V Ab Helsingfors
Ålandsbanken Fonder VI Ab Helsingfors
Summa
Inresseföretag och joint ventures
Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn
IISÅ Holdco AB Stockholm
Borgo AB Stockholm
Borgo AB Stockholm
Alandia Holding Ab Mariehamn
Summa
Bostads- och fastighetssammanslutningar
Fastigheter i eget bruk
FAB Godby Center Finström
Summa
Förvaltningsfastigheter
FAB Horsklint Kökar
FAB Nymars Sottunga
FAB Västernäs City Mariehamn
Summa
M. Utdelningsbara medel
Balanserade vinstmedel
Dividend utbetald i januari –
Fond för inbetalt fritt eget kapital
Aktiverade utvecklingsutgifter – –
Summa
Årsredovisning
Förslag till vinstdisposition
Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara medel med avdrag för aktiverade utvecklingskostnader, inklusive
fonden för inbetalt fritt eget kapital, är enligt bokslutet , euro, varav räkenskapsperiodens
resultat är ,. Inga väsentliga förändringar har i övrigt skett i bolagets ekonomiska ställning
efter räkenskapsperiodens utgång.
Styrelsen föreslår att Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara vinstmedel om , euro disponeras
enligt följande:
För utelöpande A- och B-aktier utdelas , euro per aktie i ordinarie dividend och , euro per aktie i
tilläggsdividend från balanserade vinstmedel,
sammanlagt ,
Som utdelningsbara medel kvarlämnas ,
Mariehamn den februari
Nils Lampi Christoer Taxell Åsa Ceder
Ordförande Vice ordförande
Anders Å Karlsson Ulrika Valassi Anders Wiklöf
Peter Wiklöf
Verkställande direktör
Revisionspåteckning
Över utförd revision har idag avgivits berättelse.
Helsingfors den februari
Marcus Tötterman Fredrik Westerholm Henry Maarala
CGR CGR CGR
Ålandsbanken Abp
Revisionsberättelse
Till Ålandsbanken Abp:s bolagsstämma
Revision av bokslutet
Uttalande
Vi har utfört en revision av bokslutet för Ålandsbanken Abp (fo-
nummer -) för räkenskapsperioden .–... Bokslutet
omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, totalresultat,
rapport över förändring i eget kapital, kassaflödesanalys och noter
till bokslutet inklusive en sammanfattning av betydelsefulla redovis-
ningsprinciper samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning,
rapport över förändring i eget kapital, kassaflödesanalys och noter
till bokslutet.
Enligt vår uppfattning
• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens eko-
nomiska ställning och av resultatet av dess verksamhet och
kassaflöden för året i enlighet med internationella redovisnings-
standarder (IFRS), så som de antagits av EU,
• ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska
ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i
Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut
och det uppfyller de lagstadgade kraven.
Våra uttalanden i denna rapport är förenliga med innehållet i
den kompletterande rapport som överlämnats till moderbolagets
revisionskommitté.
Grund för uttalandet
Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland.
Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet
Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföreta-
gen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revi-
sionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.
Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moder-
bolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och överty-
gelse i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och
vi har inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsför-
ordningens / artikel .. De andra tjänster än revisionstjänster
som vi tillhandahållit framgår ur not K till koncernbokslutet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Materialitet
Den tillämpande materialiteten påverkar omfattningen av revisionen.
Materialiteten har bestämts på basen professionell bedömning och
styr valet av revisionsåtgärder, tidpunkten för och omfattningen av
revisionen samt bedömningen av noterade felaktigheter i förhållandet
till bokslutet som helhet. Nivån på den av oss bestämda materialite-
ten baserar sig på vår bedömning av storleken av felaktigheter som
ensamma eller tillsammans rimligen kan anses inverka på ekonomiska
beslut som användare av bokslutet gör. Vi har också tagit i betraktande
felaktigheter vilka på grund av kvalitativa faktorer enligt vår uppfatt-
ning är materiella för användarna av bokslutet.
För revisionen särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som
enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för
räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom
ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet
som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden.
De viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter som avses
i EU förordningens / artikel .c är inkluderade i beskrivning-
arna av för revisionen särskilt betydelsefulla områden nedan.
Vid vår revision har vi beaktat risken att ledningen förbigår kon-
troller. Detta har omfattat en bedömning av om det finns indikationer
på ledningens medvetna förhållande till dessa, vilket kan medföra en
risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
• Utlåning till allmänheten uppgår till , miljarder euro.
Detta motsvarar ungefär procent av Ålandsbankens
balansomslutning.
• IFRS Finansiella instrument -standarden tillämpas vid beräkning av
förväntade kreditförluster. Beräkning av förväntade kreditförluster
inbegriper antaganden, uppskattningar samt företagsledningens
bedömningar, som hänför sig till bland annat sannolikheten och
beloppet för förväntade kreditförluster samt till definitionen av
betydande ökning i kreditrisk.
• På grund av det materiella balansvärdet, beräkningsmodellernas
komplexitet och de inkluderade uppskattningarna gjorda av före-
tagsledningen beträande nedskrivningar, är värdering av utlåning
till allmänheten ett område av särskild betydelse för revisionen.
• Vi har utvärderat principer och kontroller hänförliga till godkän-
nande, redovisning och övervakning av krediter samt gjort en
bedömning av principer som legat till grund för riskbedömning
och fastställande av nedskrivningar och kreditförlustreserve-
ringar. Vi har i vår granskning av kreditstocken även utnyttjat
dataanalyser.
• Vi har utvärderat modellerna och de centrala antagandena för
kalkylering av förväntade kreditförluster samt testat kontroller
hänförliga till beräkningsprocessen för förväntade kreditförluster.
Våra revisionsinsatser har inkluderat en genomgång av de mest
väsentliga enskilda nedskrivningarna under räkenskapsperioden.
• Vi har bedömt covid--pandemins inverkningar på kreditrisk-
positionen och beräkningen av förväntade kreditförluster.
• IFRS- och finansieringsspecialister från KPMG har deltagit
i revisionen.
• Utöver detta har vi utvärderat sakligheten av Ålandsbankens
bokslutsnoter gällande lån och övriga fordringar och förväntade
kreditförluster.
Särskilt betydelsefulla områden
För revisionen särskilt
betydelsefulla områden
Hur ifrågavarande områden
beaktats i revisionen
Värdering av utlåning till allmänheten och oentliga samfund
(redovisningsprinciper och noter K, K, K, M och M)
Årsredovisning
Provisionsnetto och IT-intäkter (redovisningsprinciper
och noter K, M)
• De av Ålandsbanken förvaltade tillgångarna berättigar till
provisionsbaserade intäkter baserat på avtal med kunder och
samarbetspartners. IT-intäkterna baserar sig på kundavtal.
Provisions- och IT- intäkterna utformar en betydande post
inom koncernens resultaträkning.
• Beräkningen av fond- och förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter
inbegriper manuella arbetsskeden som kan innefatta bedöm-
ningar av företagsledningen hänförligt till arvodets belopp samt
vid fastställande av intäktsföringsgrad.
• På basen av intäkternas storlek och de relaterade bedömningarna
är provisionsnetto samt IT-intäkter ett område av särskild betydelse
för revisionen.
• Vi har utvärderat de metoder som Ålandsbanken använder sig av
för att beräkna fond- och förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter.
• Vår granskning av redovisning av fond- och förvaltningsprovisioner
samt IT-intäkter har fokuserat på kontrollerna inom fakturerings-
och kalkyleringsprocesserna. Vi har även utvärderat utformningen
av kontrollerna och deras eektivitet.
• Våra revisionsinsatser har genom urval inbegripit bl.a. testning av
arvodesberäkningar samt genomgång av avtal och fondstadgar
där arvodesbasen definierats. Vi har även utfört dataanalyser på
de debiterade arvodena.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar för bokslutet
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av
bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt
internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av
EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland
ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut samt upp-
fyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören
ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för
att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktig-
heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkstäl-
lande direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens
förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt,
om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam-
heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om
fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moder-
bolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har
något realistiskt alternativ än att göra så.
Revisorns skyldigheter vid revision av bokslutet
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bok-
slutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisions-
berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en
hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som
utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig
felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av
oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller
tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut
som användare fattar med grund i bokslutet.
Som del av en revision enligt god revisionssed gör vi professionell
bedömning och har en professionellt skeptisk inställning under hela
revisionen. Dessutom:
• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter
i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel,
utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa
risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända-
målsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för
att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter
är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom
oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning,
avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande
av intern kontroll.
• Skaar vi oss en förståelse av den del av moderbolagets eller
koncernens interna kontroll som har betydelse för vår revision för
att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till
omständigheterna, men inte för att uttala oss om eektiviteten i
den interna kontrollen.
• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som
används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovis-
ningen och tillhörande upplysningar.
• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkstäl-
lande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid
upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund
i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon
väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller för-
hållanden som kan leda till betydande tvivel om moderbolagets
eller koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar
slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i
revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna
i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana
upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet.
Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram
till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händel-
ser eller förhållanden göra att ett moderbolag eller en koncern
inte längre kan fortsätta verksamheten.
• Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och
innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet
återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett
sätt som ger en rättvisande bild.
• Inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avse-
ende den finansiella informationen för enheterna eller aärs-
aktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende
koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och
utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för
vårt uttalande.
Ålandsbanken Abp
Helsingfors den februari
Marcus Tötterman
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan A
Helsingfors
Fredrik Westerholm
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan A
Helsingfors
Henry Maarala
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan A
Helsingfors
Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning
avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inrikt-
ning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under
revisionen, däribland betydande brister i den interna kontrollen som
vi identifierat.
Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med
en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende
oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållan-
den som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall
tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med dem som har ansvar
för bolagets styrning fastställer vi vilka av dessa som varit de mest
betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör
de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa
områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ-
ningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall,
vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen
på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen
skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
Övriga rapporteringsskyldigheter
Uppgifter om revisionsuppdraget
Personer anställda av KPMG Oy Ab har fungerat som av bolagstämman
valda revisorer från och med våren oavbrutet i år.
Övrig information
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga
informationen. Den övriga informationen omfattar verksamhets-
berättelsen och informationen i årsberättelsen. Vi har fått tillgång
till verksamhetsberättelsen och årsredovisningen före datumet för
denna revisionsberättelse. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte
övrig information.
Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informa-
tionen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med
detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter
mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning
vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar inne-
hålla väsentliga felaktigheter. För verksamhetsberättelsens del är
det ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen
har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av
verksamhetsberättelse.
Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhetsberättelsen
och bokslutet enhetliga och verksamhetsberättelsen har upprät-
tats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av
verksamhetsberättelse.
Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen
som vi fick tillgång till före datumet för denna revisionsberättelse,
drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den
aktuella övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingen-
ting att rapportera gällande detta.
Årsredovisning
Bolagsstyrningsrapport
Foto: Anton Sucksdor
Ålandsbanken Abp
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningsrapport för Ålandsbanken Abp bokslutsåret
Bolagsstyrningsrapporten lämnas som en
särskild berättelse i samband med verksam-
hetsberättelsen för , och har behandlats
av styrelsens revisionskommitté.
Lagstiftning och rekommendationer
om bolagsstyrning
Finsk kod för bolagsstyrning (”koden”),
som är tillgänglig på webbplatsen
www.cgfinland.fi, är avsedd att följas av bolag
noterade på Nasdaq Helsinki Oy (”Helsing-
forsbörsen”). Koden tillämpas enligt ”följ
eller förklara”-principen, vilket innebär att
avvikelser ska uppges och motiveras. Ett
bolag anses följa koden även om avvikelser
sker från enskilda rekommendationer under
förutsättning att avvikelsen har uppgivits
och motiverats.
Ålandsbanken Abp (”banken”), som är
noterad på Helsingforsbörsen, är ett publikt
aktiebolag med hemort i Mariehamn, Finland.
Bolagsstyrningen av banken följer bland annat
den finska aktiebolagslagen, kreditinstituts-
lagen, värdepappersmarknadslagen, bankens
bolagsordning och koden. Bolagsstyrnings-
rapporten har upprättats enligt kodens anvis-
ningar för rapportering och i enlighet med
värdepappersmarknadslagen kap . Vid
tillämpningen av koden avviker banken från
rekommendation ”Val av kommittéleda-
möter” genom att det i bankens ersättnings-
kommitté ingår en adjungerad medlem som
inte är medlem i bankens styrelse. Den
adjungerade medlemmen är även kommit-
téns ordförande. Avvikelsen görs i syfte att
bredda ersättningskommitténs erfarenhets-
och kompetensbas i ersättningsfrågor.
Behovet av extern kompetens bedöms
separat inför varje tillsättningstillfälle.
Denna bolagsstyrningsrapport, bolags-
ordningen och övriga uppgifter som krävs
enligt koden finns tillgängliga på bolagets
webbplats www.alandsbanken.fi.
Styrelsen
Styrelsemedlemmarna utses av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Styrelsens mandat-
tid upphör vid utgången av den följande ordinarie bolagsstämman efter valet. Styrelsen ska
enligt bolagsordningen bestå av minst fem och högst åtta ordinarie styrelsemedlemmar.
Styrelsen har under bestått av sex ordinarie styrelsemedlemmar. Verkställande
direktören får inte vara medlem i styrelsen.
Styrelsens sammansättning
Namn, huvudsyssla och utbildning
Födelseår
Medlem i styrelsen sedan år
Hemort
Styrelsemedlemmarnas
aktieinnehav i banken per
december (direkt
ägande eller via bolag i vilka
styrelsemedlemmen utövar
bestämmande inflytande).
Aktieinnehav i bankens övriga
koncernbolag föreligger inte.
Nils Lampi, ordförande
Koncernchef, Wiklöf Holding Ab
Diplomekonom
Född
Medlem sedan
Mariehamn, Åland
A-aktier:
B-aktier:
Christoer Taxell, vice ordförande
Juris kandidat
Född
Medlem sedan
Åbo, Finland
A-aktier:
B-aktier:
Åsa Ceder
Egenföretagare
Ekonomie magister
Aktuarie
Född
Medlem sedan
Mariehamn, Åland
A-aktier:
B-aktier:
Anders Å Karlsson
Egenföretagare
Merkonom
Född
Medlem sedan
Lemland, Åland
A-aktier:
B-aktier:
Ulrika Valassi
Egenföretagare
Civilekonom
Född
Medlem sedan
Stockholm, Sverige
A-aktier:
B-aktier:
Anders Wiklöf
Egenföretagare
Ekonomie doktor h. c.
Kommerseråd
Född
Medlem sedan
Mariehamn, Åland
A-aktier:
B-aktier:
Årsredovisning
Styrelsens bedömning är att styrelsens ord-
förande och samtliga övriga styrelsemed-
lemmar är oberoende av banken.
Christoffer Taxell, Ulrika Valassi och Åsa
Ceder är även oberoende av betydande
aktieägare. Styrelsens ordförande Nils Lampi
bedöms vara beroende av betydande aktie-
ägare då han är koncernchef för Wiklöf
Holding Ab, som har ett betydande aktie-
innehav i banken. Anders Wiklöf anses som
beroende av betydande aktieägare på grund
av sitt direkta och indirekta ägande i banken.
Anders Å Karlsson bedöms vara beroende
av betydande aktieägare i banken då han är
styrelsemedlem i Alandia Försäkring Abp
som har ett betydande aktieinnehav i banken.
Styrelsen handhar förvaltningen av bankens
angelägenheter och ansvarar för att verksam-
heten är ändamålsenligt organiserad. Styrel-
sen ansvarar även för övergripande policy-
och strategifrågor, samt för att riskkontrollen
är tillräcklig och tillser att ledningssystemen
fungerar. Till styrelsens uppgifter hör även att
utse och vid behov entlediga verkställande
direktören, dennes ställföreträdare och med-
lemmar av ledningsgruppen, samt att besluta
om deras löneförmåner och övriga anställ-
ningsvillkor. För att styrelsen ska vara beslut-
för erfordras att mer än hälften av medlem-
marna är närvarande.
För sitt arbete har styrelsen fastställt en
intern arbetsordning som är koncernöver-
gripande. Arbetsordningen, som utvärderas
årligen och revideras vid behov, reglerar i
huvudsak arbetsfördelningen mellan styrel-
sen, verkställande direktören och lednings-
gruppen. I arbetsordningen regleras även
mötesrutiner, mötesprotokoll och rapporte-
ringsrutiner. Styrelsen, som sammanträder
efter kallelse av styrelsens ordförande, dis-
kuterar regelbundet det ekonomiska läget
på de finansiella marknaderna.
Med stöd av verkställande direktörens
återkommande rapportering om den opera-
tiva verksamheten följer styrelsen upp stra-
tegi, ekonomiskt utfall och övergripande
långsiktiga mål för verksamheten. Därutöver
handlägger styrelsen övriga ärenden som
aktualiseras enligt aktiebolagslagen, bolag-
sordningen och övriga regelverk som berör
bankens verksamhet och förvaltning, samt
även ärenden som anhängiggörs av enskilda
styrelsemedlemmar och av ledningsgruppen.
Styrelsen genomför årligen en intern utvär-
dering av sin verksamhet och sitt arbete.
Utvärderingen innefattar bland annat ett
frågeformulär i vilket respektive styrelse-
medlem bedömer styrelsearbetet under
året. Styrelsens ordförande har även
enskilda samtal med respektive styrelse-
medlem. Under ledning av styrelsens ord-
förande behandlas utvärderingen på ett
uppföljande styrelsemöte samt beslut fattas
om åtgärder som vidtas med anledning
av utvärderingen.
Under hölls () styrelsesammanträ-
den. Styrelsemedlemmarnas genomsnittliga
deltagande var () procent. Respektive
styrelsemedlem har under deltagit i
styrelsesammanträden enligt följande:
Deltagande i styrelse ns
sammanträden
Styrelsemedlem
Styrelsesammanträden
Totalt antal:
Nils Lampi /
Christoer Taxell /
Åsa Ceder /
Anders Å Karlsson /
Ulrika Valassi /
Anders Wiklöf /
Enligt kreditinstitutslagen och koden ska
styrelsen fastställa principer för att främja
mångfald i styrelsens sammansättning och
ha som mål för kreditinstitutet att könen är
jämnt representerade i styrelsen. Banken
eftersträvar att främja mångfald i styrelsens
sammansättning, med målsättningen att
styrelsen som helhet besitter den kompetens
och erfarenhet som övervakningen och
utvecklingen av bolaget kräver. För att uppnå
målet krävs att styrelsen som grupp besitter
en bredd i fråga om utbildning, personliga
egenskaper, erfarenheter, kön och ålder.
Fördelningen mellan könen ska vara jämn
och därför ska båda könen vara represente-
rade i det förslag som läggs fram vid varje
nomineringstillfälle till ny styrelsemedlem.
För verksamhetsåret har styrelsens ledamö-
ter kollektivt uppnått den variation i utbild-
ning, erfarenhet och förmågor som krävs för
uppdraget, och båda kön representeras i
styrelsen så att fördelningen mellan könen är
procent kvinnor och procent män.
Ålandsbanken Abp
Styrelsens kommittéer
Nomineringskommitténs huvudsakliga upp-
gift är att inför ordinarie bolagsstämma för-
bereda förslag gällande val av styrelsemed-
lemmar samt förslag rörande styrelsearvode
till ordföranden, vice ordföranden och övriga
styrelsemedlemmar.
Reglerna för hur nomineringskommittén
utses har fastställts av bolagsstämman .
Nomineringskommittén består av fyra med-
lemmar; styrelsens ordförande och repre-
sentanter för de till röstetalet tre största
aktieägarna i banken per den november
respektive år. Om styrelsens ordförande
representerar någon av ovannämnda aktie-
ägare, eller ifall aktieägare avstår från att
delta i nomineringskommittén, övergår
rätten till medlemskap till den följande
största aktieägaren. Den till röstetalet
största aktieägarens representant är nomi-
neringskommitténs ordförande.
Nomineringskommittén består av Nils
Lampi, styrelsens ordförande, styrelsemed-
lemmen Anders Wiklöf med stöd av direkt
och indirekt personligt aktieinnehav, Jan
Hanses representerande Alandia Försäkring
Abp och Georg Ehrnrooth representerande
Fennogens Investments S.A. Anders Wiklöf
är ordförande för nomineringskommittén.
Under har nomineringskommittén
sammanträtt () gånger. Kommittémed-
lemmarnas genomsnittliga deltagande var
() procent.
Deltagande i nominerings-
kommitténs sammanträden
Medlem
Nomineringskommitténs
sammanträden
Totalt antal:
Anders Wiklöf,
kommitténs ordförande
/
Nils Lampi
/
Jan Hanses
/
Georg Ehrnrooth
/
Styrelsen, som utser medlemmarna i revi-
sionskommittén, har fastställt dess uppgifter
i en arbetsordning. Revisionskommittén
bistår styrelsen bland annat avseende sköt-
seln av dess övervakningsuppgifter gällande
interna kontrollsystem och riskhantering,
rapportering, revisionsprocessen, samt iakt-
tagandet av lagar och bestämmelser. Härut-
över förbereder revisionskommittén inför
bolagsstämman förslag till valet av revisorer
och deras arvoden. Revisionskommitténs
ordförande rapporterar regelbundet till styrel-
sen om kommitténs arbete och iakttagelser.
Revisionskommittén består av styrelsens
ordförande Nils Lampi och styrelsemedlem-
marna Anders Å Karlsson och Ulrika Valassi,
revisionskommitténs ordförande. Styrelse-
medlemmen Åsa Ceder ingick i revisions-
kommittén fram till bolagsstämman den
mars . Under har revisions-
kommittén sammanträtt () gånger.
Kommittémedlemmarnas genomsnitt-
liga deltagande var () procent.
Deltagande i revisionskommitténs
sammanträden
Medlem
Revisionskommitténs
sammanträden
Totalt antal:
Ulrika Valassi,
kommitténs ordförande
/
Åsa Ceder
)
/
Anders Å Karlsson /
Nils Lampi /
)
Medlem i revisionskommittén till bolagsstämman
den mars , deltagit vid sammanträden av
under perioden.
Ersättningskommittén har som uppgift att
bereda väsentliga ersättningsbeslut, utvär-
dera bankens ersättningspolicy och princi-
perna för rörlig ersättning. Ersättningskom-
mittén beslutar om åtgärder för uppföljning
av tillämpningen av principerna för ersätt-
ningssystemet och bedömer dess lämplig-
het och påverkan på koncernens risker
och riskhantering.
Ersättningskommittén består av styrel-
sens ordförande Nils Lampi, styrelsemedlem
Christoffer Taxell och som adjungerad
medlem och tillika kommitténs ordfö-
rande Agneta Karlsson.
Ersättningskommittén har under
sammanträtt vid () tillfällen. Kommitté-
medlemmarnas genomsnittliga deltagande
var () procent.
Deltagande i ersättnings-
kommitténs sammanträden
Medlem
Ersättningskommitténs
sammanträden
Totalt antal:
Agneta Karlsson ,
kommitténs ordförande
/
Nils Lampi /
Christoer Taxell /
Årsredovisning
Verkställande direktören
Verkställande direktör för banken är Peter
Wiklöf, juris kandidat (född ). Verkstäl-
lande direktörens aktieinnehav i banken
framgår av tabellen till höger.
Verkställande direktören ansvarar bland
annat för bankens löpande förvaltning och
för att denna handhas i enlighet med lag,
bolagsordning, övriga regelverk samt styrel-
sens anvisningar och föreskrifter. Härutöver
ansvarar verkställande direktören för att
styrelsens beslut verkställs.
Verkställande direktören rapporterar
regelbundet till styrelsen. Verkställande
direktören tillsätts och entledigas av styrel-
sen. Villkoren för befattningsförhållandet
fastställs i ett skriftligt avtal som godkänns
av styrelsen.
Koncernens ledningsgrupp
– övrig operativ ledning
Styrelsen utnämner medlemmarna i den
koncernövergripande ledningsgruppen. Led-
ningsgruppen är rådgivare åt verkställande
direktören och behandlar alla väsentliga
bankomfattande frågor. Ledningsgruppen
består av cheferna för bankens affärsområ-
den och stabsfunktioner.
Uppgift om medlemmarnas aktieinnehav
i banken framgår av tabellen nedan.
Under sammanträdde lednings-
gruppen vid () tillfällen.
– –
Koncernens ledningsgrupp
Ledningsgruppens sammansättning
och medlemmarnas ansvarsområden
Utbildning
Födelseår
Medlem i ledningsgruppen
sedan år
Aktieinnehav i banken
per december
(direkt ägande eller via
bolag vari personen utövar
bestämmande inflytande).
Aktieinnehav i bankens
övriga koncernbolag
föreligger inte.
Peter Wiklöf
Verkställande direktör,
koncernchef
Ordförande i ledningsgruppen
Juris kandidat
Född
Medlem sedan
A-aktier:
B-aktier:
Jan-Gunnar Eurell
Chief Financial Ocer
Ställföreträdande verkställande
direktör
Civilekonom
Master of Business
Administration
Född
Medlem sedan
A-aktier:
B-aktier:
Tove Erikslund
Chief Administrative Ocer
Ekonom
Född
Medlem sedan
A-aktier:
B-aktier:
Sofie Holmström
Chef, aärsområdet
Partnersamarbeten
Civilingenjör
Fil.kand. ekonomi
Född
Medlem sedan
A-aktier:
B-aktier:
Magnus Johansson
Direktör, aärsområdet Sverige
Civilekonom
Född
Medlem sedan
A-aktier:
B-aktier:
Mikael Mörn
Direktör, aärsområdet Åland
Studentmerkonom
Född
Medlem sedan
A-aktier:
B-aktier:
Juhana Rauthovi
Chief Risk & Compliance Ocer
Juris licentiat, M.Sc. (Econ.),
M.Sc. (Tech.)
Master in International
Management
Född
Medlem sedan
A-aktier:
B-aktier:
Anne-Maria Salonius
Direktör, aärsområdet Finland
(utom Åland)
Juris kandidat
Vicehäradshövding
Född
Medlem sedan
A-aktier:
B-aktier:
Styrelsen utvärderar, under ledning av styrelsens ordförande, årligen verkställande direktö-
rens och ledningsgruppens arbete. Vid utvärderingen deltar inte verkställande direktören eller
annan ur ledningsgruppen.
Ålandsbanken Abp
Internkontroll och riskhanterings-
system i samband med den
finansiella rapporteringsprocessen
Internkontrollen och riskhanteringen inom
den ekonomiska rapporteringsprocessen är
en integrerad del av system och dagliga ruti-
ner i verksamheten. För att uppnå detta till-
lämpas klara och lättillgängliga interna
instruktioner. Vid utveckling av nya system,
produkter, tjänster och/eller rutiner beaktas
internkontrollen. Organisationen har ett tyd-
ligt definierat ansvar och befogenheter samt
klara och tydliga rapporteringsvägar.
Grundläggande principer för internkontroll
inom den ekonomiska rapporteringsproces-
sen är en klar rollfördelning samt instruktio-
ner och förståelse för den ekonomiska resul-
tatbildningen.
Koncernens rapportering sammanställs
centralt av Group Finance. Avdelningen
ansvarar för koncernens redovisning och
bokslut, redovisningsprinciper, policydoku-
ment och instruktioner, ekonomiska verk-
samhetsstyrning, skatteanalys, myndighets-
rapportering samt publicering av ekono-
misk information. Respektive dotterbolag
ansvarar för att redovisningen uppfyller
koncernens krav och rapporterar månadsvis
till bolagens ledning och Group Finance.
Internrevisionen bistår de externa reviso-
rerna med granskning av den ekonomiska
informationen i enlighet med på förhand
uppgjord revisionsplan. Internrevision är en
oberoende funktion och arbetar på uppdrag
av styrelsen.
Externa revisorer granskar koncernens
delårsrapporter, halvårsrapport, årsredovis-
ning och bolagsstyrningsrapport och lämnar
revisionsrapport till revisionskommittén
samt till koncernens styrelse.
Koncernens ledningsgrupp behandlar
månatligen koncernens interna finansiella
rapportering och kvartalsvis delårsrappor-
ter, halvårsrapport eller årsredovisning.
Revisionskommittén bistår styrelsen i det
fortlöpande kontrollarbetet genom att gran-
ska de finansiella delårsrapporterna, halv-
årsrapporten och årsredovisningen, samt
behandlar de externa och interna revisorer-
nas iakttagelser.
Styrelsen behandlar delårsrapporterna,
halvårsrapporten och årsredovisningen och
får månatligen koncernens interna finan-
siella rapportering. Styrelsen granskar även
de externa revisorernas revisionsrapporter,
revisionsplaner och slutsatser rörande del-
årsrapporter, halvårsrapport och årsredovis-
ning. Styrelsens revisionskommitté träffar de
externa revisorerna minst kvartalsvis.
Koncernen eftersträvar en verksamhet med
rimliga och avvägda risker. Lönsamheten är
direkt beroende av organisationens förmåga
att identifiera, hantera och prissätta risker.
Riskhanteringens syfte är att minska sanno-
likheten för oförutsedda förluster och/eller
hot mot anseende, samt att bidra till höjd
lönsamhet och ökat aktieägarvärde.
Koncernen är exponerad mot kreditrisk,
motpartsrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk,
operativ risk och affärsrisk. Den sist nämnda
är en följd av koncernens strategi, konkur-
renskraft, förmåga att anpassa sig till
kundernas förväntningar, ogynnsamma
affärsbeslut och av den miljö samt marknad
koncernen verkar i. Affärsrisken hanteras i
samband med den strategiska planeringen.
Kreditrisken som är koncernens mest bety-
dande risk omfattar fordringar på privatper-
soner, företag, institut och offentlig sektor.
Fordringarna består huvudsakligen av kredi-
ter, kreditlimiter och garantier som beviljats
av banken.
Styrelsen har det övergripande ansvaret
för styrning och kontroll, det vill säga att
riskhanteringen är tillräcklig, samt för syste-
matik och regelverk för att övervaka och
begränsa bankens riskexponering. Revi-
sionskommittén bistår styrelsen i skötseln av
dess övervakningsuppgifter inom interna
kontrollsystem, riskhantering och rapporte-
ring. Verkställande direktören övervakar och
leder affärsverksamheten i enlighet med
styrelsens anvisningar, ansvarar för den
löpande förvaltningen och för att styrelsens
medlemmar regelbundet ges tillräcklig infor-
mation om koncernens riskpositioner och de
regelverk som berör verksamheten.
Banken arbetar enligt en ansvarsfördel-
ning mellan tre olika försvarslinjer där varje
del av affärsverksamheten inom första för-
svarslinjen bär ansvaret för sina affärer och
att riskerna hanteras. Staben Risk Office
inom andra försvarslinjen ansvarar för den
oberoende riskkontrollen (finansiella risker)
och operativa risker (inkluderat regelefter-
levnadsrisker). Staben Risk Office ansvarar
också för kreditbeviljningsprocessen. Detta
innebär bland annat att identifiera, mäta,
analysera och rapportera samt följa upp
koncernens alla väsentliga risker samt gran-
ska de kreditärenden som föredras för led-
ningsgruppens kreditkommitté. Staben Risk
Office ansvarar också för dataskydd, infor-
mations- och företagssäkerheten samt juri-
diken i koncernen. Staben Risk Office över-
vakar att riskerna och riskhanteringen lever
upp till bankens riskaptit och risktolerans
och att bankens ledning löpande får rappor-
ter och analyser om den aktuella ställningen.
Risk Office granskas av avdelningen Intern-
revision inom tredje försvarslinjen, som
utvärderar både riskhanteringens tillräcklig-
het och efterlevnad.
Utöver Finansinspektionens föreskrifter
och anvisningar samt nationell lagstiftning
är grunden för riskhanteringen ett stort
antal direktiv och förordningar på EU-nivå.
För mer utförlig information om koncernens
riskhantering, kapitalhantering, utvärdering
av kapitalbehov och kapitaltäckningsinfor-
mation hänvisas till Kapital- och riskhante-
ringsrapporten för . Rapporten finns
publicerad på bankens webbplats
www.alandsbanken.fi.
I banken bär enheterna Private Banking och
Premium Banking på Åland, finländska fast-
landet och i Sverige kreditansvaret via man-
dat. De medarbetare som arbetar med
kreditgivning har personliga limiter för
kreditbeviljande för de kunder som de
ansvarar för. På Åland finns även en enhet
för krediter till företag. Kreditansvaret bärs
av respektive enhets ledning tillsammans
med den kundansvariga enligt förenämnda
struktur. Vid behov av beslut avseende
större krediter finns en kreditkommitté för
verksamheten i Finland och en för verksam-
heten i Sverige. Därtill finns ledningsgrup-
pens kreditkommitté för kreditärenden som
på grund av sin storlek inte kan beslutas i de
landspecifika enheterna. De största engage-
mangen beslutas av bankens styrelse.
Årsredovisning
Banken kommer under att till
hypoteksbolaget Borgo AB överlåta den
bolånestock som byggts upp via partner-
samarbeten. Även en del av bankens egna
bolånekrediter kommer att överlåtas till
Borgo AB. Samarbetet kommer även att
medföra att en del av de nya bolån som
banken tillhandahåller till sina kunder ges
ut av Borgo AB.
()
Oberoende kontroll och bedömning av
regelefterlevnaden inom banken hanteras
av koncernens Compliancefunktion med
fokus på kundskydd, uppförande på mark-
naden, motverkande av penningtvätt och
finansiering av terrorism samt tillstånds- och
tillsynsärenden. Compliancefunktionen rap-
porterar regelbundet sina iakttagelser till
bankens ledning och styrelse.
Intern revision
Internrevision är en oberoende funktion
som är direkt underställd styrelsen.
Syftet med internrevisionen är att förse
styrelse och operativ ledning med objek-
tiva och oberoende bedömningar av den
operativa verksamheten, operativa verk-
samhets- och ledningsprocesser, koncer-
nens riskhantering, styrning och kontroll.
Internrevisionen rapporterar regelbundet
till styrelsen, revisionskommittén och
ledningsgruppen. Styrelsen fastställer
årligen en plan för internrevisionen.
Särskilt beslutsförfarande gällande
närståendetransaktioner
Beslut om krediter till närstående som är
berättigade till personalränta fattas av
bankens styrelse.
Insiderförvaltning
I egenskap av värdepappersföretag respek-
tive fondbolag upprätthåller Ålandsbanken
och Ålandsbanken Fondbolag insiderregister
i enlighet med lagen om investeringstjänster
eller lagen om placeringsfonder.
I egenskap av börsbolag upprätthåller
banken enbart projektspecifika insiderför-
teckningar. Dessa projektspecifika insider-
förteckningar upprättas omedelbart när
information, som banken i enlighet med
gällande regelverk bedömer att är insider-
information, uppstår. Handelsförbud i
bankens finansiella instrument råder för
personer införda i projektspecifika insi-
derförteckningar så länge som de är
införda i förteckningen.
Banken upprätthåller inte någon per-
manent insiderförteckning och inte heller
någon lista över personer som deltar vid
framtagande av delårsrapporter och bok-
slut. Personer i ledande ställning i banken
samt deras närstående har en skyldighet
att omedelbart anmäla sina transaktioner i
bankens finansiella instrument. Banken
publicerar börsmeddelanden om dessa
transaktioner.
Ålandsbankenkoncernen har i enlighet
med EU:s marknadsmissbruksförordning
och Nasdaq Helsinki Oy:s insideranvis-
ning infört en handelsbegränsning som
innebär att personer i ledande ställning
samt samtliga anställda i koncernen inte
får handla med bankens finansiella
instrument under dagar fram till och
med dagen för publicering av bankens
finansiella rapporter. Handelsbegräns-
ningen omfattar även omyndiga, för
vilka personer i ledande ställning eller
anställda i koncernen är intressebeva-
kare, samt organisationer i vilka personer
i ledande ställning eller anställda i kon-
cernen direkt eller indirekt har bestäm-
mande inflytande.
Ålandsbanken tillämpar en tyst period
om tre veckor före en delårsrapport, halv-
årsrapport eller bokslutskommuniké
publiceras.
För anställda som deltar i tillhandahållan-
det av investeringstjänster tillämpar banken
dessutom koncerngemensamma handels-
begränsningar som baserar sig på tillämplig
lag samt handelsregler uppsatta av bransch-
organisationer såsom Finans Finland (FA),
Svenska Fondhandlareföreningen samt
Fondbolagens Förening (Sverige).
Bankens juridiska avdelning kontrolle-
rar regelbundet uppgifter som anmälts till
insiderregister och insiderförteckningar
samt uppgifter om personer i ledande
ställning och deras närstående. Bankens
Compliancefunktion kontrollerar regel-
bundet att anställda följer gällande
handelsbegränsningar.
Regelverk för närstående
transaktioner
Banken har fastställt internt regelverk för
identifiering av och beslutsfattande gällande
närståendetransaktioner. I det interna regel-
verket regleras bland annat identifiering,
rapportering och övervakning av närstående-
transaktioner samt även beslutsordning och
hantering av intressekonflikter.
Revisorer
Banken ska enligt bolagsordningen ha minst
tre revisorer samt nödvändigt antal supple-
anter för dem. Revisor utses årligen vid ordi-
narie bolagsstämma för tiden intill utgången
av nästa ordinarie bolagsstämma.
Till revisorer omvaldes vid ordinarie
bolagsstämma CGR-revisorerna
Marcus Tötterman och Fredrik Westerholm.
Därtill valdes CGR-revisor Henry Maarala
till ordinarie revisor. Till revisorssuppleant
omvaldes revisionssammanslutningen
KPMG Oy Ab.
I revisionsarvode för koncernbolagen har
under utbetalats sammanlagt
( ) euro inklusive moms. Därtill har
( ) euro inklusive moms
utbetalats avseende konsultuppdrag
utförda av KPMG Oy Ab.
Ersättningar till styrelsen,
verkställande direktören och
andra medlemmar i den övriga
operativa ledningen
Bankens ersättningsförklaring inkluderande
ersättningsrapport för finns publicerad
på bankens webbplats www.alandsbanken.fi.
Ålandsbanken Abp
Styrelse
Nils Lampi
Koncernchef Wiklöf Holding Ab
Diplomekonom
Född
Styrelseordförande sedan
Styrelsemedlem sedan
Åsa Ceder
Egenföretagare
Ekonomie magister
Aktuarie
Född
Styrelsemedlem sedan
Anders Å Karlsson
Egenföretagare
Merkonom
Född
Styrelsemedlem sedan
Christoffer Taxell
Juris kandidat
Född
Vice styrelseordförande sedan
Styrelsemedlem sedan
Årsredovisning
Ytterligare uppgifter om styrelsens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.f i
Ulrika Valassi
Egenföretagare
Civilekonom
Född
Styrelsemedlem sedan
Anders Wiklöf
Egenföretagare
Ekonomie doktor h. c., kommerseråd
Född
Styrelsemedlem sedan
Ålandsbanken Abp
Verkställande ledning
Jan-Gunnar Eurell
Chief Financial Officer, ställföreträdande verkställande direktör
Master of Business Administration, civilekonom
Född
Medlem i ledningsgruppen sedan
Magnus Johansson
Direktör, affärsområdet Sverige
Civilekonom
Född
Medlem i ledningsgruppen sedan
Peter Wiklöf
Verkställande direktör, koncernchef
Juris kandidat
Född
Ordförande och medlem i ledningsgruppen sedan
Tove Erikslund
Chief Administrative Officer
Ekonom
Född
Medlem i ledningsgruppen sedan
Årsredovisning
Juhana Rauthovi
Chief Risk & Compliance Officer
Juris licentiat, M.Sc. (Econ.). M.Sc. (Tech.),
Master in International Management.
Född
Medlem i ledningsgruppen sedan
Mikael Mörn
Direktör, affärsområdet Åland
Studentmerkonom
Född
Medlem i ledningsgruppen sedan
Anne-Maria Salonius
Direktör, affärsområdet Finland
Juris kandidat, vicehäradshövding
Född
Medlem i ledningsgruppen sedan
Ytterligare uppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Sofie Holmström
Chef, affärsområdet Partnersamarbeten
Civilingenjör, fil.kand ekonomi
Född
Medlem i ledningsgruppen sedan
Ålandsbanken Abp
Definitioner
Förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär- och rådgivande
värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.
Alternativa nyckeltal är finansiella mått över historisk eller framtida
resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte
definierats i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS) eller kapital-
täckningsregelverk (CRD/CRR).
Ålandsbanken använder alternativa nyckeltal när det är relevant
för att följa upp och beskriva bankens finansiella situation, för att
underlätta jämförbarheten mellan perioder och för att ge ytterligare
användbar information till användarna av de finansiella rapporterna.
Dessa mått behöver inte vara jämförbara med liknande nyckeltal
som presenteras av andra företag.
,
Utlåning till allmänheten i stadie , brutto dividerat med utlåning till
allmänheten före reserverade nedskrivningar.
()
Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna dividerat med
aktieägarnas andel av genomsnittligt
*
eget kapital.
Primärkapitalet i förhållande till balansomslutningen plus vissa
poster utanför balansräkningen omräknade med konverterings-
faktorer definierade i standardmetoden.
Aktieägarnas andel av eget kapital dividerat med antal aktier med
avdrag av egna aktier per bokslutsdagen.
( , )
Nuvärdet av förväntade framtida kreditförluster på finansiella
tillgångar. ECL är en produkt av PD, LGD och exponering vid
fallissemang.
Summan av primärkapital och supplementärkapital.
Kapitalbasen dividerat med riskexponeringsbelopp.
/-
Summa kostnader dividerat med summa intäkter.
Nedskrivning av krediter och andra åtaganden från utlåning till
allmänheten, netto dividerat med utlåning till allmänheten vid
periodens ingång.
Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och
immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s
förordning nr / (CRR).
Kärnprimärkapital dividerat med riskexponeringsbelopp.
, ()
Förlustandelen av exponeringen i händelse av fallissemang.
()
Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat
nettolikviditetsutflöde under en period av dagar.
/
Utlåning till allmänheten dividerat med Inlåning från allmänheten.
, ()
Sannolikheten att en motpart eller ett kontrakt ska fallera inom
månader.
Räntenetto i relation till genomsnittlig
*
balansomslutning.
Kärnprimärkapital inklusive vissa särskilt förlustabsorberande
riskdebenturer, så kallat primärkapitaltillskott.
Reserverade nedskrivningar i stadie dividerat med utlåning till
allmänheten i stadie , brutto.
Aktieägarnas andel av räkenskapsperiodens resultat dividerat med
antal aktier i genomsnitt.
Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen, riskvägda enligt
kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operativa
risker beräknas och uttrycks som riskexponering.
Eget kapital dividerat med balansomslutning.
()
Tillgänglig stabil finansiering dividerat med nödvändig stabil
finansiering.
Huvudsakligen riskdebenturer som inte uppfyller kraven för att få
medräknas som primärkapitaltillskott.
Dividend per aktie dividerat med resultat per aktie.
*
Medeltal av månaders ultimovärden.
Årsredovisning
.. Beslut om dividendutdelning för
.. Bokslutskommuniké för perioden januari – december
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Eurell)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Eurell)
.. Information om ansökan om upptagande av värdepapper till
handel på en reglerad marknad
.. Ålandsbanken Abps årsredovisning för har publicerats
.. Ålandsbanken Abp riktad emission inom ramen för ersätt-
ningssystem för rörliga ersättningar till ledningsgruppen och
nyckelpersoner
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Salonius)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Eurell)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Rauthovi)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Mörn)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Wiklöf)
.. Bolagsstämmokallelse
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Johansson)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Erikslund)
.. Information om ansökan om upptagande av värdepapper till
handel på en reglerad marknad
.. Beslut vid Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolagsstämma
.. Delårsrapport för perioden januari – mars
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Johansson)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Johansson)
.. Ålandsbankens rörelseresultat väsentligt bättre än föregående
år samt preliminärt resultat för Q
.. Halvårsrapport för perioden januari – juni
.. Finansiell kalender och ordinarie bolagsstämma
.. Ålandsbanken offentliggör en samtyckesförfrågan till vissa
obligationsinnehavare för att förbereda en planerad flytt av
svenska hypotekslån till Borgo AB
.. Ålandsbanken Abp offentliggör en samtyckesförfrågan till
säkerställda obligationer som uppgår till ett värde av SEK
och som förfaller , emitterade under
Ålandsbankens EUR program för EMT- och
säkerställda obl
.. Ålandsbanken Abp offentliggör en höjning av Call Pris i
samband med samtyckesprocessen för sina obligationer
som förfaller
.. Niclas Södergård ny VD i Ålandsbanken Abps dotterbolag
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
.. Ålandsbanken Abp offentliggör resultatet av samtyckes-
processen för sina obligationer som förfaller
.. Ålandsbanken Abp offentliggör villkorligt utnyttjande av
köpoptionen för sina obligationer som förfaller
.. Ålandsbanken Abp offentliggör att villkoren för utnyttjande av
köpoptionen för sina obligationer som förfaller har upp-
fyllts samt offentliggör inlösendag och betalningsdag för
samtyckesarvodet
.. Finansinspektionen har godkänt prospekt och Ålandsbanken
har ansökt om upptagande av värdepapper till handel på en
reglerad marknad
.. Delårsrapport för perioden januari – september
.. Ålandsbanken uppdaterar sina långsiktiga finansiella mål
.. Ålandsbanken inleder förvärv av egna aktier
.. Information om ansökan om upptagande av värdepapper till
handel på en reglerad marknad
.. Korrigering av kapitalkravsuppgifter publicerade under år
Börsmeddelanden
Ålandsbanken Abp:s årliga sammanställning av börsmeddelanden
Ålandsbanken Abp
Adressförteckning
Ålandsbanken Abp
Mariehamn
Nygatan
AX- Mariehamn
Tfn
city@alandsbanken.ax
Finström
Von Knorringsvägen
AX- Finström
Tfn
godby@alandsbanken.ax
Kumlinge
– samarbete med Åland Post
Kumlingeby
AX- Kumlingeby
Tfn
aland@alandsbanken.ax
Kökar
– samarbete med Åland Post
Karlby
AX- Karlby
Tfn
aland@alandsbanken.ax
info@alandsbanken.ax
www.alandsbanken.ax
Helsingfors
Bulevarden
FI- Helsingfors
Tfn
bulevarden@alandsbanken.fi
Georgsgatan A, våning
FI- Helsingfors
Tfn
private.banking@alandsbanken.fi
Tammerfors
Hämeenkatu
FI- Tammerfors
Tfn
tammerfors@alandsbanken.fi
Vasa
Hovrättsesplanaden
FI- Vasa
Tfn
vasa@alandsbanken.fi
Åbo
Hansakvarteret
Eriksgatan
FI- Åbo
Tfn
abo@alandsbanken.fi
Pargas
Köpmansgatan
FI- Pargas
Tfn
pargas@alandsbanken.fi
Uleåborg
Kyrkogatan B, våning
FI- Uleåborg
Tfn
oulu@alandsbanken.fi
info@alandsbanken.fi
www.alandsbanken.fi
ÅLANDSBANKEN
FONDBOLAG AB
Mariehamn
PB
AX- Mariehamn
Tfn
fond@alandsbanken.fi
CROSSKEY BANKING
SOLUTIONS AB LTD
Mariehamn
Elverksgatan
AX- Mariehamn
Tfn
Helsingfors
Unionsgatan
FI- Helsingfors
Tfn
Åbo
Lemminkäinengatan
FI- Åbo
Tfn
information@crosskey.fi
www.crosskey.fi
Stockholm
Rådmansgatan
SE- Stockholm
Tfn
information@crosskey.se
www.crosskey.se
Stockholm
Stureplan
SE- Stockholm
Tfn
bankkontoret@alandsbanken.se
Göteborg
Kungsportsavenyen
SE- Göteborg
Tfn
goteborg@alandsbanken.se
Malmö
Carlsgatan
SE- Malmö
Tfn
malmo@alandsbanken.se
info@alandsbanken.se
www.alandsbanken.se
Årsredovisning
Till styrelsen för Ålandsbanken Abp
Vi har utfört ett uppdrag som ger rimlig säkerhet huruvida kon-
cernbokslutet som ingår i Ålandsbanken Abp:s elektroniska bokslut
WYMIJMN----sv.zip för räkenskapsperioden
.–.. har markerats med iXBRL-märkningar i enlighet med
kraven i artikel i EU kommissionen delegerade förordning /
(ESEF RTS).
Styrelsen och verkställande direktören är ansvariga för att verksam-
hetsberättelsen och bokslutet (ESEF- bokslutet) har upprättats i
enlighet med kraven i ESEF RTS. Detta ansvar inkluderar:
• att upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med
artikel i ESEF RTS
• att markera det i ESEF-bokslutet inkluderade koncernbokslutet
med iXBRL-märkningar i enlighet med artikel i ESEF RTS samt
• att säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det
reviderade bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören är också ansvariga för sådan
intern kontroll som de anser nödvändig för att upprätta ESEF-
bokslutet i enlighet med kraven i ESEF RTS. Revisorns oberoende
och kvalitetskontroll
Vi är oberoende av bolaget i enlighet med de etiska krav som till-
lämpas i Finland för det uppdrag vi har utfört och vi har uppfyllt våra
övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav.
Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitets-
kontroll ISQC och upprätthåller sålunda ett omfattande kvalitetskon-
trollsystem vari ingår dokumenterade principer och tillvägagångssätt
för följandet av etiska krav, standarder för yrkesutövningen samt krav
i lagar och andra författningar.
I enlighet med uppdragsavtalet uttalar vi oss om huruvida koncern-
bokslutet som ingår i ESEF-bokslutet till väsentliga delar har mar-
kerats i enlighet med kraven i artikel i ESEF RTS. Vi har utfört vårt
uppdrag gällande rimlig säkerhet i enlighet med den internationella
standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE .
Granskningen omfattar åtgärder för att inhämta bevis om;
• att det i ESEF-bokslutet inkluderade koncernbokslutet till väsent-
liga delar har markerats med XBRL-märkningar i enlighet med
kraven i artikel i ESEF RTS;
• överensstämmelsen mellan ESEF-bokslutet och det
reviderade bokslutet
Typen, tidpunkten och omfattningen av de valda revisions-
åtgärderna baserar sig på revisorns bedömning. Detta inkluderar
en bedömning av risken för en väsentlig avvikelse från kraven i
ESEF RTS på grund av fel eller oegentligheter.
Vi anser att vi har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga
bevis som grund för vårt uttalande.
Enligt vår uppfattning har koncernbokslutet för räkenskapsperio-
den .–.. som ingår i Ålandsbanken Abp:s i ESEF-bokslut
WYMIJMN----sv.zip till väsentliga delar
markerats i enlighet med kraven i ESEF RTS.
Vårt utlåtande gällande revisionen av Ålandsbanken Abp:s
koncernbokslut för räkenskapsperioden .–.. återfinns i
revisionsberättelsen daterad den ... I denna rapport ger
vi inget revisionsutlåtande eller andra bestyrkanden gällande
koncernbokslutet.
Oberoende revisors rapport gällande
Ålandsbanken Abp:s ESEF-bokslut
Helsingfors den februari
Marcus Tötterman
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan A
Helsingfors