27 sep 2022
Finland

Elmarknaden är inte trasig

DJI 0618

Det senaste årets väderfenomen och IPCC:s senaste klimatrapport har påmint oss om att klimatkrisen måste lösas snabbt. Kriget i Europa understryker att en snabb övergång till utsläppsfri energiproduktion och minskad energianvändning också är geopolitiskt klokt. Största delen av den stigande inflationen beror på högre el- och bränslepriser. I takt med att medborgarnas elräkningar stiger har det framförts att marginalprissättningen av el på en europeisk marknad inte är rimlig och att elmarknaden är "trasig". Oavsett vilka åtgärder som vidtas för att stävja klimatförändringar och inflationen är det uppenbart att kravet på effektivitet har ökat ytterligare – det finns varken tid, energi eller pengar att slösa. Historien har visat att det överlägset bästa sättet att förhindra slöseri är att utnyttja marknaden för att fördela knappa resurser. Och så är det även nu.

På lång sikt är ökning av produktionskapaciteten det mest effektiva sättet att dämpa elpriserna. Energiinvesteringar betraktas vanligtvis som infrastrukturinvesteringar med låg risk. Det pristak som EU-kommissionen i praktiken föreslår för förnybara produktionsformer och kärnkraft utgör en politisk risk för energiinvesteringar. Ökad politisk risk ökar investerarnas krav på avkastning och gör det svårare att finansiera projekt med lån, vilket leder till att färre projekt förverkligas. Men om pristaket är tillfälligt, detsamma i alla medlemsstater och om de insamlade medel tilldelas elkonsumenterna, kan förslaget inte anses vara helt dåligt i denna situation. Vid tillämpningen av ett sådant pristak kommer elpriset på marknaden inte att förändras och konsumenternas incitament att spara el, särskilt när priserna är höga, bibehålls.

När det gäller tillfälliga marknadsförändrande åtgärder, såsom till exempel pristaket (som föreslås gälla fram till april 2023), är det ytterst viktigt att fastställa en stoppmekanism eller ett slutdatum för åtgärderna, så att marknadsaktörerna kan beakta dessa i sin verksamhet och att investeringarna inte äventyras. Däremot kommer dåligt genomtänkta nödlösningar på den gemensamma marknaden bara att förvirra situationen. Exempelvis i Spanien resulterade det skattesubventionerade pristaket på naturgas i att el producerades med naturgas i rekordstor omfattning och exporterades till grannländerna. Eftersom el är en helt homogen produkt som lätt kan överföras från ett land till ett annat, är en så bred elmarknad som möjligt, baserad på marginalprissättning, fortfarande modellen med störst total samhällsnytta, och därför är elmarknaden inte "trasig" i grunden.

Inrättandet av ett system för handel med utsläppsrätter år 2005 var den viktigaste milstolpen för att minska EU:s koldioxidutsläpp. Under hela mandatperioden har operatörerna i utsläppshandelssystemet (till exempel stora industri- och energiproduktionsanläggningar) släppt ut mindre än det årliga taket, och taket har dessutom skärpts hela tiden. Strukturen för handeln med utsläppsrätter innebär att det är bäst att minska utsläppen först där det är billigast. Vilket är viktigt ur effektivitetssynpunkt. För det andra, eftersom de årliga utsläppen för hela sektorn för utsläppshandeln bestäms av ett förutbestämt minskande årligt tak, har beslut som fattas av en enskild verksamhetsutövare eller industri ingen direkt inverkan på utsläppen på EU-nivå. Dessa två grundläggande principer glöms alltför ofta bort. Som kriterium för grön vätgas föreslog EU-kommissionen att produktionen av vätgas kräver samtidigt ny förnybar elproduktion (det så kallade additionalitetskravet), vilket ignorerar utsläppshandeln. Lyckligtvis avskaffade dock EU-parlamentet kravet på additionalitet.

Marknadsmodellerna sätts nu på hårda prov. Det finns en risk för att ökad reglering leder till bristande effektivitet och utsläppsmål. Om förändringarna i marknadsmodellerna är måttliga och görs på rätt sätt kan de klimat- och elpriskriser vi står inför förändra människors beteende och till och med påskynda övergången till ett utsläppsfritt samhälle.

Text: Ålandsbanken Vindkraft specialplaceringsfond fondförvaltning - Jimmy Forsman, Juha Känkänen, Marjukka Sippola

Välkommen till en bank som värdesätter dig och miljön!

Marhallan ostersjon klippor fyr hav kvinna